… så har det nu blivit klart med införseltillståndet för vår nya svart/vita prins   ! För att ta in en valp under 3 månaders ålder från annat EU-land så måste man ansöka om tillstånd, och då ha ett speciellt skäl varför man inte kan vänta den tid som det normalt tar för en hund att få resa mellan länderna (rabiesvaccination + 120 dagars väntan innan blodprovet tas). Detta fick vi också göra förra våren när vi köpte Sanne från Danmark.

Det blev ju bestämt att vi skulle få honom den 21/3, och samma dag betalade jag in ansökningsavgiften på 700:- samt skickade ansökan till Jordbruksverket. Det stod där att de skulle ha ansökan minst 15 dgr före beräknat ankomstdatum, och det var/är då i morgon den 9/4. Så det var ju inga problem trodde jag…. Trodde ju förstås att de skulle kunna behandla denna ansökan ganska så snabbt, och att de skulle ta hänsyn till att det stod beräknad ankomst den 9/4. Men, nej då…. Då vi inte hade hört något alls i tisdags den 6/4 så ringde David dit, och han fick prata med någon hos kundtjänst, för prata med handläggarna fick man inte göra. De kunde se att ansökan hade kommit in, och den skulle behandlas under veckan…. Det började ju bli lite ont om tid då kan man säga…. Och så började dessutom hon som skulle resa hit som kunde ta med valpen prata om att hon skulle åka redan idag, den 8/4 – och hon var inte heller säker på om hon kunde ta med honom…. Puh…. Så vi började bli rejält nervösa över hur det skulle gå…. David ringde sedan igår igen, och jodå – det skulle gå från Jordbruksverket igår och de skulle behandla ärendet igår… De påstår nämligen att de fick brevet den 25/3, vilket jag ser som omöjligt då vi skickade det den 21/3. Och om det nu var så att de ändå fick det den 25/3 så var det alltså 15 dagar idag, och just idag kom då tillståndet!! Står det 15 dagar så kan man ju inte göra det snabbare, eller hur?!

Nåja, till slut blev det så att hon som ska resa hit från Tjeckien bestämde sig för att åka imorgon, och hon flyger då till Linköping – med vår valp! Så 21.45 ska jag hämta lill-prinsen vår där, ni kan väl gissa hur spänd och förväntansfull jag är!! Det har varit ett himla funderande hit och dit hur jag ska jobba på fredag, inte så lätt för mina snälla arbetskamrater som är så gulliga och tar hänsyn till mitt röriga liv… Skulle han komma sent i kväll så ville jag inte öppna imorgon, eller skulle jag hämta honom under dagen imorgon – då behövde jag ta semester. Eller skulle jag hämta honom under kvällen imorgon, då ville jag istället öppna… ja, ni fattar – inte så lätt att jobba med mig… Tur jag har världens gulligaste arbetskamrater!!  

Ja, när jag ändå håller på och biktar mig så kan jag ju säga att det inte heller är så lätt att vara gift med mig… I morse när jag skulle åka hemifrån och redan var nån minut sen, så hittade jag inte bilnycklarna! De ligger ALLTID i min jackficka…. Men så var det alltså inte nu… Så jag sprang tillbaks in i köket och letade överallt, medans jag surnade till…. – Såklart hade David haft ”min” bil igår kväll, och så glömt att lägga tillbaks nycklarna! Dom hade väl han med sig till Storvik….grr  …… jag ringde upp honom och frågade lite surt – jaha, var är nycklarna till volvon då? Ja…. svarade han lite dröjande….kanske i mina byxor i sovrummet…. Jag sprang upp och kollade där, medan han var kvar i telefon… nix, där var dom inte! Jag bara väntade på att han skulle säga att han hade de i jackan på jobbet! Men, nej – han hävdade att han inte hade dem där… och förresten sa han, jag använde aldrig volvon igår! Hmmm….. så då började jag tänka efter, får se nu – hur var det igår när jag kom hem? Kan jag ha glömt nycklarna i tändningslåset… Ja, såklart var de där…. Hur ska jag rädda situationen nu då tänkte jag med David fortfarande i telefon… - Ja, de var där – fräste jag, men det var ju bara för att du kom hem samtidigt som mig och störde mig så att jag glömde dem!! Vad ska man säga? Ge stackarn en medalj som står ut med mig….

  
Måste bara få visa kort på våra små sötnosar - kolla de siamesiska tvillingarna Cyndee och Clarissa som sover så tätt ihop!