Tja, om jag ska börja där jag slutade ungefär i sista inlägget så var det ju lördag kväll på hotellet i Uddevalla. Jag läste lite mer i boken, och den blev bättre på slutet - dock tycker jag det är himla jobbigt att läsa böcker där texten hela tiden avbryts med typ (Kalle Karlsson, 1986) osv...Svårt att få nåt flyt i texten då, och jag har så lätt för att tankarna flyger iväg åt annat håll ifall det inte är superintressant.... Nåja, utläst blev boken och så blev det lite slötittande på tv innan jag somnade av. Vaknade efter en stund och knäppte av tv:en, annat var det förr i tiden när man vaknade till myrornas krig när man somnat - nu är det ju program hela nätterna...

På morgonen kände jag mig utvilad, kände dock att det spände i läppen så förstod nästan att nån förkylning var på gång eftersom det oftast börjar med ett munsår hos mig... Läste igenom standards på de raser jag skulle döma under dagen, även om jag läst dem hundratals gånger så läser jag alltid igenom dem före jag ska döma. Skadar aldrig med en liten check-up före!

Vädret var helt okej på morgonen, och tur var ju det för trots att det inte regnade så var det rejält blött i marken. Vis av förra årets plaskande i ringarna så hade de flyttats till ett område där marken låg lite högre. När regnet kom strax efter lunch så blev det fullt med vatten i tältet ändå då inget vatten nästan rann undan i marken. Synd, för det är ett jättebra utställningsområde annars. Nära till parkering, och riktiga toaletter (inga baja-major.....).

Jag hade först 26 welshar att döma i ringen, kvaliteten var tämligen jämn där tycker jag - och så trevligt det var att se att alla utställare var så trevliga mot varandra, applåderade och gratulerade varandra!   Tyvärr har jag inget BIR/BIM-foto från welsharna.

Efter en kort paus tog jag mig an de 45 vuxna cockers jag skulle döma, valparna var tyvärr flyttade till en annan ring. Jag älskar verkligen att döma valpar så synd att jag inte fick chansen denna gång - men blir väl fler tillfällen får jag hoppas. Jag hade en domaraspirant, och en domarelev i ringen så det tog lite längre tid att döma än vanligt.

Samma sak på denna ras tycker jag, kvaliteten var tämligen jämn. Generellt kan jag väl säga att jag tyckte hanhundarna höll en högre kvalitet denna dag än tikarna. Det var verkligen hårfint mellan 1-3 placeringarna i championklassen, de blev sedan placerade som 1-3 i bästa hanhund också. BIR-vinnaren blev senare under dagen BIS-1 under belgiske domaren Ronny Blomme!

   
Fr.v.: BIM CH Paisley's Dancing In The Night & BIR CH Backhills New Design

 
Här har då vi domare blivit avtackade och fått en varsin present, känns alltid lite fånigt när detta blir gjort - är ju hundarna som ska uppmärksammas och inte vi....

Jag hade äran att få döma BIS-valp I och BIS-uppfödargrupp. BIS bland de yngsta valparna blev en jättesnygg goldenvalp, och BIS uppfödargrupp blev en inte bara jämn flatgrupp, utan också bestående av mycket bra individer!

Så var det då dags för hemfärd, är alltid så mycket tröttare efter jag har dömt än när jag har ställt ut. Förmodligen för att jag fått använt hjärnan (som annars kanske inte används så ofta....). Nåja, det gick väl bra till nånstans i närheten av Arboga, då började jag känna mig pömsig - kan ju också ha med att göra att det började skymma då.
Battingen hade jag hämtat upp vid Statoilmacken i Brändåsen, ni måtro att jag hade längtat efter min lilla älskling  !

  
Här ligger hon i Marias bil och väntar på att matte ska dyka upp! Om hon blev glad? Jodå, hon skrattade för fullt - men om hon blev glad för att se mig eller för att hon fick ett wienerbröd som jag köpt är väl frågan....

Hon hoppade då glatt in i min bil, men tittade sedan efter mig i alla fall när jag gick in på macken innan vi åkte vidare. Kanske hon längtat liiite efter mig i alla fall....  

Tja, jag körde vidare i alla fall, även om jag började bli lite trött så var det ingen katastrof. Hade lagt i en massa gamla CD-skivor i bilen så jag hade fullt upp att lyssna igenom dom! Ett äss i rockärmen hade jag också..... Så när John Blund till slut kikade in och ville in till mig i bilen så satte jag i den skivan som jag visste att jag skulle piggna till av! Nämligen "Svensktoppen 40 år"!! Vem kan bli trött när det spelas låtar som "34:an", "Lyckliga gatan", "I natt jag drömde", "Du är den ende" osv.... Inte jag i alla fall! Så gav John Blund fulfingret   och körde på jag....he...he....
När jag kört igenom Västerås och började närma mig Sala så hände något annat som verkligen gör att man piggnar till!! Blev fly förbannad   , och det får ju hjärnan att piggna till om nåt!

Jag kom ikapp en bil som låg bakom en långtradare, de körde i strax under 90 km i timmen (90 km var den tillåtna hastigheten). Långtradaren körde inte ut i vägrenen och det kan jag till viss del förstå, jag gillar inte heller att köra där när det är mörkt och man inte ser vad som finns där. Nåja, tänkte jag - bara att gilla läget så jag la mig en bit efter bilen och tog det lugnt. Såg då i backspegeln att det kom något stort vidunder i full fart mot mig, och jodå - mycket riktigt kom det en stor långtradare med hundra lysen och la sig strax bakom min bil! Bubblade av ilska då jag tryckte lätt på bromspedalen gång på gång för att markera att han låg åt helvete för nära min batting som var där bak! Tänkte fula tankar på vad jag skulle göra med chauffören om han skulle skada min lilla batting....  

När jag kom in i Sala så tog jag den nya vägen förbi, och de båda långtradarna körde den gamla vägen. Och tror ni inte på fan att när vägarna sedan går ihop så får jag den jäveln efter mig igen!!! Även denna gång har jag nånting före som gör att jag inte kommer undan, nu var det en tankbil. Såg framför mig hur denna idiot körde in i min bil och puttade in mig och Kylie i tankbilen framför - så jag körde åt sidan och släppte förbi superpuckot. Blinkade med hellyset några gånger så att han skulle förstå att jag inte tyckte han var jättesmart....  

Han la sig i alla fall lika nära tankbilen, pressade och pressade - försökte sig på att köra om flera gånger men fick kasta sig tillbaka när han fick möte.... (inte är det då konstigt att det händer så mycket olyckor där långtradare är inblandade....). Han lyckades också få den som körde tankbilen att köra åt sidan, och en kort stund därefter fick jag chansen att köra om rikspuckot - och kunde då se vilket åkeri han körde för "Tony Nilssons åker i Karlshamn" var det, minns också regnumret AYL 285.... Han verkade då komma ihåg min bil för sedan hade han hellyset på för att blända mig hela tiden.... moget, mycket moget av vägens riddare eller vad de nu kallas....  
Arg som ett bi körde jag in på gården, men när jag så fick bära in den superfina blomman vi fått av Maria och Conny som tack för att de fick låna Kylie så kändes det genast bättre....  

  
Är ju inte så bra på blomsorter så är inte helt säker på vad det är för sort, men jag ska verkligen göra allt för att den ska överleva. Är det nån som har några tips på hur jag ska sköta den så hör av er!

Måndagmorgon vaknade jag med en präktig förkylning... men ville absolut åka in på den föreläsning som vi skulle på med jobbet under förmiddagen. Hade sett fram emot den så länge då jag tycker ämnet är skitintressant! "Barns inflytande i förskolan" handlade den om, och hon som höll i föreläsningen var sjukt bra. Så rörande anekdoter hon berättade, kan säga att det inte bara var hos mig som tårarna rann såg jag...  
Åkte dock hem efter det, tog febern och konstaterade att jag hade feber....
Har fortfarande feber   , och skitont i hela kroppen nu - inte så bra med tanke på att jag måste klippa hundarna inför helgen! Som tur är så är det inte så många, och de är ganska så nyklippta allihopa så får ta mig an dem i slutet av veckan.

Lite myspys var det här i går kväll också:
  
Clådan och Messi parades.....

...men när det gått över 40 minuter och de fortfarande satt ihop hade Messi tröttnat ur, då lade han sig ner efter att först ha traskat in i trimrummet....

Valparna beräknas födas i månadsskiftet oktober/november, och jag ser sååå fram emot det! Hoppas, hoppas det blir någon miniding-ding   där till mig!

Annars väntar vi ju på att Hope ska nedkomma vilken dag som helst, men än verkar det inte vara på gång... Febern ligger inte nere, och hon slukade all mat i skålen nu ikväll! Näe, nu är det sängen som gäller igen för mig - blir väl fångarna på fortet vid åtta tror jag....