...är det nog dags för vår 83:e springerkull att födas! Tänk att det har blivit så många kullar, och att det fortfarande känns lika spännande inför varje ny kull som föds. Febern ligger nu nere, och Hope har börjat intressera sig för att gå ut på baksidan på vår gård för att gräva sig ner under stugorna som hennes mor alltid försöker göra....

Jag har inte feber längre, men blir helt slut vid minsta ansträngning.... Ont i kroppen har jag fortfarande så är hemma från jobbet även idag. Jacob skulle åka buss till skolan imorse, han har inte fått busskortet förrän igår så har inte kunnat göra det tidigare. Vet att jag är skittöntig, men blir så orolig så fort jag inte har koll - måste följa med honom ner till vägen och sedan titta i fönstret att han kommer iväg på ett bra sätt. Innan han gick till bussen så sa han bara - Kommer du ihåg vad du har lovat mig? Njae, sa jag, lite orolig för vad som skulle komma.... -När jag är 12 år ska jag få cykla till skolan, sa han då! Ja, just ja..... Hur ska det gå? Lovade väl det när han var typ 9 år och tyckte att det lät så långt fram i tiden så det kändes lugnt... men nu fyller han 12 i januari, så nästa vår blir det väl dags då....

Utställning på hemmaplan är det ju i helgen, hoppas det blir fint väder - om man tittar på väderprognoserna så ser det ut som det ska bli lite kyligt -men inget regn åtminstone. Vi har utställning på lördagen endast för Engelsk Springer Spaniel. Det är springerklubbens lokalavdelning som har sin open show då, 50 hundar är anmälda och vi kommer att hålla till på samma ställe där SKK har sin utställning. Det är på den utställningen vi sedan ska på söndagen, och då är det 41 springers anmälda. De hundar vi ska ha med oss är inte klippta ännu....hmmm..... men, har ju fredagen på mig!

Har roat mig med att lyssna på en ny ljudbok nu när jag varit sjuk, Viveca Stens "I grunden utan skuld". Har inte så mycket kvar, och den är verkligt bra - synd bara att inte Katarina Ewerlöf är den som läser, tycker hon är absolut den bästa att lyssna på.

Har ju blivit en hel del att vara inne för hundarna nu de här senaste dagarna, så vi har bland annat lekt lite med nån gammal leksakshund jag hittat:

Ja, som ni ser så tycker Hope inte så himla mycket om den, medans Penny & Fritz beter sig som om vi brukar ha såna där småsaker springandes hos oss för jämnan.... Efter Hopes lite hårdhänta behandling så kan den numera inte skälla så bra - trots det, eller på grund av det, så är Kylie och Clådan mycket skeptiska till den. Pärlan har tagit det säkra före det osäkra och gömt sig under bordet. Såna tuffingar vi har hemma!