som med småbarn, man tycker bäst om sina egna! Så heter det ju... och vad det gäller småbarn vet jag inte, men nog är det väl lite tröttsamt med såna som bara tycker sina egna idéer är bra - alla andra förslag är det fel på. Det ska klankas ner på allt - och bara se det negativa i det.

Speciellt tycker jag man kan se detta i klubbar - så fort en styrelse kommer med något nytt så ska man se det ur ett negativt perspektiv.... Men, det kan nog finnas i lika stor utsträckning på arbetsplatser. Att det ska vara så svårt att bara samarbeta mot samma mål istället för att bara tänka på sig själv och sitt?

Lite lika är det med personer som inte klarar av att någon tycker olikt dem själv. Helt lönlöst att diskutera med såna.... Jag tycker var och en måste få ha sin åsikt - utan att bli idiotförklarad eller få sin åsikt söndermald av massa mer eller mindre konstiga argument... Nä, var finns respekten för andra nånstans? Och vem säger att så som jag tycker är rätt - det säger ju bara vad jag själv står i en fråga - inget annat.

Som t.ex tolkning av en rasstandard. Jag tolkar standarden på Engelsk Springer Spaniel på ett sätt - därmed inte alls sagt att det är det enda, och det rätta sättet. När någon säger - Så här ÄR det... då blir jag misstänksam direkt....

Om vi tar det som står som helhetsintryck på ESS som ett exempel:

"Engelsk springer spaniel skall vara symmetrisk, kompakt, stark, glad och aktiv. Den är den
mest högbenta och ädla av alla landspaniels. Engelsk springer spaniel är vänlig, gladlynt och lättlärd. Blyghet och aggressivitet är absolut inte önskvärt."

Symmetrisk vad är det? I dagligt tal menar vi att något är symmetriskt om det har två delar som är likadana. Vi kanske säger att någon har ett symmetriskt ansikte om någons båda ögon sitter på samma höjd, om mungiporna ser likadana ut på båda sidor, eller om båda ögonbrynen är formade på samma sätt. Men på en hund, vad menas? Jag tolkar det som - i balans, varje del passar ihop med de andra. Nån annan kanske tolkar det som att de ska vara lika korta som höga, eller något annat?

Nästa ord då, kompakt? Betyder det grov eller? Jag tolkar det som att det ska finnas mycket kropp - en rejäl bröstkorg och en ganska så kort, fast rygg. Men, nån annan kanske tolkar det mer som en massiv hund.

Stark? Ja, musklad tolkar jag det som - en hund som ser ut att ha ork att jobba - men, vem har sagt att det är rätt? Kanske menas det en hund som är stor och grov?

Glad är väl det enklaste ordet kanske, det kan nog inte misstolkas...

Aktiv, vad menas med det när det står i en standard? Jag tänker mig en hund då som det finns mycket liv i, den är nyfiken - rörlig, svansen går och den är mycket uppmärksam på sin ägare. Menar någon annan att den ska gå med svansen i backen, sökandes ett spår eller liknande? Vem vet....

Mest högbenta och ädla då? Det står inte att den ska vara högbent och ädel, utan det står att den ska vara den mest högbenta och ädla av alla landspaniels. Då jämför vi alltså den med Cocker Spaniel, Amerikansk Cocker Spaniel, Clumber Spaniel, Field Spaniel, Sussex Spaniel och Welsh Springer Spaniel. Den ska alltså vara mer ädel än en Cocker Spaniel - och mest högbent blir den ju nästan automatiskt också eftersom den är så att säga störst av dem - om man tittar på mankhöjden. Ja, där är det ju väldigt olika vad vi anser som mer ädelt. Jag tolkar det då ihop med ordet kompakt att den ska kombinera kraft och elegans.

Vänlig, gladlynt och lättlärd - ja, där finns det väl inte heller så mycket utrymme för tolkningar kanske? Inte heller vad det gäller - blyghet och aggressivitet är absolut inte önskvärt. Det är väl inte så himla många raser man önskar sig aggressivitet får man hoppas.....

Med detta vill jag då inte alls säga att mina tolkningar är rätt - utan de är helt enkelt mina tolkningar. Var snäll och respektera dom så lovar jag att respektera era.. Och inbilla er inte att just ni vet hur de menade exakt när de skrev standarden i början av 1900-talet....