... är detta:

Inte ett öga är torrt här när jag ser sånt här. Så fantastiskt ändå hur snabbt en hund återfår förtroendet för människan, trots det som den varit med om. Nu vet man ju inte här vad som har hänt innan - men en kvalificerad gissning är väl att den har blivit övergiven för att ägaren tröttnat.

Fick se en blocket-annons idag också genom en FB-vän:

http://www.blocket.se/gavleborg/OMGAENDE__Chinese_crested_hane_39056261.htm?ca=5&w=1 . Hur tänker man här? Om man inte får hunden såld till onsdag så avlivar man den - eller vad menar hon att hon ska göra hos veterinären? Vet hon ens vad en avlivning kostar? Jag blir helt vansinnig när jag ser dylikt - "Jag har inte tid eller tålamod att träna bort det". Men hur tänkte man när man skaffade hunden?? Trodde man att allt skulle vara guld och gröna skogar bara? Att hunden var färdigtränad och inte hade/fick några olater alls? Som någon annan skrev på FB - hoppas verkligen att denna människa inte skaffar barn. Vad händer ifall barnet inte vill somna på kvällen - eller kanske kissar på sig? Eller bara blir allmänt otrevlig som tonåring? Ja, man törs ju knappt tänka tanken...

Om man inte verkligen vill och förstår vilket ansvar det är att skaffa en hund - ja, då ska man avstå! Förhoppningsvis har man en hund i kanske 12-15 år, så man kan liksom inte bara tänka typ att men gud så kul det vore med en hund just nu och så har man ingen tanke alls på hur ens liv kommer att se ut framöver. 

Jag blir så innerligt ledsen när jag läser om dessa hundar som blir övergivna och dumpade som om de vore en leksak man tröttnat på. Så ledsen för hundarnas skull som inte vill annat än älska och bli älskad. Vad det gäller ägarna så är det en helt annan känsla som infinner sig kan jag lova....