.. ja, en del av er kanske minns att jag skrev så på FB tidigare i höstas? Det gällde alltså detta som jag kommer att skriva om här. Något som jag faktiskt i min lilla naiva värld inte ens kunnat drömma om - men som jag nog borde ha förstått när jag tänker efter. Jag fick trots allt en del varningar från uppfödarkollegor, men dum och godtrogen som jag var så trodde jag aldrig att det kunde vara sant allt de sa... Men, det var sant - och ännu värre ändå visade sig faktiskt verkligheten vara... Jag skriver jag här i inlägget - men detta har förstås drabbat David lika mycket som mig eftersom även han är uppfödare.

Om jag ska ta det från början så lånade vi hit en hanhund från England för att para med vår tik Pärlan. Hon var beräknad att börja löpa i slutet av januari-13. Dock började hon löpa en hel månad för tidigt, förmodligen för att vi hade rena rama blodbadet här hemma med massor av löptikar. Något som vi erfarna uppfödare vet händer väldigt ofta... Löpperioderna är ju sällan helt regelbundna. Dock ställde det till lite bekymmer för oss - jag visste att hon inte fick valpa före 12 mars 2013 med tanke på att hon hade en kull född 14 april 2011 och nästa föddes 12 mars 2012. Alltså 11 månader mellan kullarna, hon hade ett löp mellan som hon inte parades på. Vi parar inte tikarna på två löp i rad om det inte råder väldigt speciella omständigheter. Så Pärlan har aldrig haft två kullar på två löp i rad. När hon började löpa såg vi att hon nog skulle valpa bra precis den 12 mars eller ett par dagar efter så vi tänkte det var okej. Nu visade hon sig vara villig att paras redan på 8:e dygnet, ja - sånt händer ju också ibland, det vet vi uppfödare... Och sedan ville det sig inte bättre än att hon dessutom valpade fyra dagar före beräknad valpning, säkert för att vår cocker hade valpat några dagar innan bara.

Vad göra? Jag fick rådet av många, många att antingen säga det var en tjuvparning alternativt ljuga om födelsedatumet. Men nä, det är liksom inte min grej - ni som känner mig vet att jag inte gillar sånt. Man ska kunna säga sanningen tycker jag, ärlighet borde vara en stöttepelare som hunduppfödare! Så jag skriver alltså att de är födda 5 mars som var sanningen. Jag fick först alla reg. bevis utan något papper med, tänkte att men så skönt att SKK ändå är en organisation med sunt förnuft. För vad spelar en vecka för roll för en tik egentligen? Ingen skulle väl kunna påstå att hon lidit av det.... Någon vecka efter att de var reg. fick jag ett brev där det stod att vi brutit mot en grundregel vad gäller täta kullar för tikar. Vi skulle inkomma med en förklaring vilket vi gjorde - den finns att läsa här under:
 

Jag hade skrivit fel datum på den andra kullen, den var förstås född 28 februari 2013 och inte 28 mars...

Så hörde vi inget på ett par veckor tills vi fick detta brev:

Nu kanske jag kastar sten i glashus med tanke på att jag skrev fel själv i mitt brev - men nog tycker man väl att de borde kunna skriva rätt på rubriken ang. vad det handlar om? Det gäller alltså täta kullar - Pärlan är definitivt inte 7 år...

Men ja, detta var vad vi hade väntat oss. Vi hade brutit mot regeln, även om det var med väldigt få dagar. Och om vi skulle göra det fler gånger kunde vi absolut förstå ifall det kunde bli ett fall för DN (Disciplinnämnden). Så vi trodde allt var ur världen...

Men icke, tydligen hade då UKK:s styrelse tyckt att de tagit fel beslut på VU så de ändrade det. Dessa brev fick vi då i månadsskiftet juni/juli.

Det är alltså SKK/CS genom UKK (Uppfödar och kennelkonsuletkommittén) som anmäler oss till DN. Om det hade varit någon avundsjuk bitter hundmänniska hade jag kunnat förstå det, men detta? Vår egen organisation - uppfödarnas organisation, eller? Kände mig mycket knäckt... men alla jag pratade med var övertygade om att det aldrig kunde bli något. Herregud, "brottet" var ju minimalt och nog borde de väl uppskatta att vi var ärliga istället för att skylla på någon lögn alternativt ljuga om när de var födda? Jag började dock tvivla.... fick känslan av att det var personligt mot oss, någon hade retat upp sig på oss och ville sätta dit oss. Jag vet att jag kan vara påfrestande eftersom jag föredrar att vara ärlig istället för insmickrande - något som långt ifrån alla människor klarar av. Inte första gången jag hamnar i klistret pga det kan jag säga...

Vi svarade igen med detta - nu bara sakligt helt enkelt varför hon hade parats.

Detta brev fick vi dessutom från SKK - jag uppfattade det nästan som ett hotbrev. Prata inte om detta med andra för då... så var min känsla när jag fick detta :-(
 

Så kommer då brevet som får mig att bryta ihop totalt... att kalla oss cyniska det var bara droppen. Alla som känner mig vet att är det något jag inte är så är det cynisk och känslokall. Synonymer för cynisk är ju just känslokall, rå, hänsynslös, hånfull och kallhamrade. Det var bara för mycket för mig. Jag må ha en hel del fel, men jag älskar mina hundar så innerligt så det nästan är sjukt. Att de ska ha det bra har alltid varit viktigt för mig - kan bli alldeles gråtfärdig när jag tänker på hur hundar kan känna ibland. Tänk de som sitter ensamma, instängda nånstans och bara längtar och väntar på att någon ska komma och släppa ut dom - usch, klarar knappt av att tänka på sånt. Och så blir vi kallade för cyniska... jag var helt knäckt. Detta trodde jag faktiskt inte om SKK - den organisation som jag arbetat för i så många år och som jag stöttat på alla sätt jag kunnat. Så får vi detta tillbaka.. hemskt :-(

När jag skrev detta svar till SKK var jag sååå ledsen och uppgiven, tårarna rann på mig hela tiden jag skrev det då jag skrev direkt ur hjärtat - precis som jag kände det   .

Ja, här kan man väl säga att min mor gick igång.... Alla ni som är mamma själva vet ju hur man blir när ens barn blir behandlat illa och är i princip helt knäckt. Ingen skillnad fastän barnet är en tant som jag är ;-)

Att de skrivit att vi är cyniska är ju helt sjukt och när vi börjar rota i det hela visar det sig att ingen i CS eller UKK vet om vad som stått i detta brev som skickats till oss. Det är en anställd på SKK som skrivit det, alltså ingen förtroendevald person utan en tjänsteman. Och ingen vill kännas vid detta, de erkänner att detta inte var bra skrivet... Min mor skriver dessutom ett brev till CS som jag tyvärr inte har här där hon ifrågasätter hur arbetsgången är på SKK. Hur kan de låta någon tjänsteman skriva dylika brev utan att kolla dem ens?? Så vi får detta brev från SKK:s VD Ulf Uddman:

Ja, det kändes ju lite bra iaf att de bad om ursäkt - men det tog inte tillbaka anmälan till DN utan den kvarstod.

Så hör vi inget mer på ett tag. En malande oro hela tiden i magen, har nog inte ätit så mycket medicin förr som jag gjort denna höst... Faktum är att jag inte tagit in posten en endaste gång efter vi fick brevet där det stod att vi var cyniska. Jag orkade inte se ett kuvert från SKK - skulle kännas som en hård smäll i magen bara... :-( 

Att det ska behöva ta så lång tid för ett ärende, det är helt obegripligt. Vi har alltså haft hänvisningsstopp sedan i slutet av juni, det innebär att vi inte fått annonsera eller stå med på några uppfödarlistor på de klubbar som ligger under SKK. Och det har varit kännbart kan jag lova... Men, det värsta har ändå varit att må så dåligt som jag gjort under detta halvår.

Så kom vi då hem från Finland igår och jag öppnade mailen - döm om min förvåning när jag då ser att för tre dagar sedan hade det skickats ut ett mail till alla klubbar där det stod om att beslutet var tagit i DN ang. oss. Vi hade alltså själva inte fått något besked utan det var på detta sätt jag fick reda på det! Många, många har alltså vetat om detta innan oss - hur sjukt är inte det om man får fråga??

Jag bara bryter ihop totalt - gråter och gråter, hur kan det vara möjligt att min egen organisation gör på detta viset mot oss? Tar de ingen hänsyn alls till att vi ALDRIG haft minsta anmärkning tidigare. Avgår direkt från alla mina förtroendeuppdrag i klubbar som ligger under SKK. Jag känner att jag kan inte arbeta ideellt en sekund till åt en organisation som behandlar mig, och andra uppfödare, på detta sättet. Så Springerklubben står nu utan sekreterare och utställningsansvarig samt att jag hoppat av kommittén inför exteriördomarkonferensen. Jag har även avgått som ledamot i Affenpinscherklubben. Verkligen ledsen att jag gör på detta sättet mot medlemmarna - men jag tror faktiskt att de har förståelse för det..

När så posten kommer på måndag em så ligger detta brev där:

Sen maler tankarna bara hela tiden... vad ska vi göra? Har vi råd att ha alla hundar kvar om vi inte få en krona i inkomst under nästa år? Vi har ju till skillnad mot många andra valt att ha det som företag då vi vet att vi är momsskyldiga och hur ska det gå nu - kommer vi att gå i konkurs? Allt känns nattsvart och jag sover 30 minuter på hela natten - resten av tiden grubblar jag och gråter om vartannat.

Är det värt allt detta? Vill jag ens fortsätta som uppfödare där den organisation jag trodde stod bakom oss i själva verket inte kan kasta en åt vargarna fort nog?

När jag sedan får höra att en uppfödare av annan ras haft en tik som haft kullar med dessa datum: 2009-05-03, 2010-03-30 och 2011-03-21 utan att få mer straff än att just den kullen inte fick vara med på köpa hund så blir vi ju väldigt konfunderade. Vad handlar detta om egentligen? Den uppfödaren fick inte ens hänvisningsstopp, och vi får registreringsförbud i ett år för samma sak! Behandlas vi inte lika av SKK - är det så att någon medvetet velat sätta dit oss hela tiden. Ja, frågorna är många och svaren färre dessvärre...

Idag har vi varit i kontakt med både ordförande i CS samt ordförande i UKK och även en ledamot i DN. De förstnämnda beklagade verkligen det som hänt, den sistnämnda sa att de alltid dömde till minst 1 års reg. förbud om man bröt mot denna regel - även om det bara var för en dag. Låter det vettigt tycker ni? Jag är helt säker på att människorna som sitter i dessa styrelser är helt vanliga, vettiga människor. Men, vad händer egentligen när folk får makt och kommer ihop med andra? Inte första gången som de då tappar sunt förnuft och blir maktfullkomliga på något sätt - vi har sett det tusentals gånger förr eller hur...

Vad som händer nu vet vi inte. Vi kommer att gå vidare och undersöka om det verkligen är tillåtet inom EU att ta ett beslut som får såna följder att vi med största sannolikhet går i konkurs utan att vi har en chans att överklaga ens. Ja, vi har fler trådar att dra i... Men, värst av allt är inte vårt straff - värst för mig personligen är att jag faktiskt inte har en aning om jag vill fortsätta med hundar alls. Är det värt det? All tid, energi och pengar som vi lägger ned på detta - jag måste fråga mig det om och om igen innan jag vet vilket svaret blir. Hund kommer jag aldrig att vilja vara utan - men man kan ju nöja sig med att "bara" vara hundägare kanske?

Och det allra värsta med detta är att vi som uppfödare inte kan gå säkra alls - det är så många som sagt till mig att de är livrädda för SKK. De har ont i magen när de skickar in en reg. ansökan - kan det vara något här som de vill sätta dit oss för osv. Inte var det väl meningen att det skulle bli såhär - var inte SKK uppfödarnas organisation en gång i tiden? Hur blev det såhär, varför har vi som uppfödare bara skyldigheter och inte rättigheter. Att reg. sifforna går ned är inte konstigt alls tycker jag - blandrasaveln blomstrar för där finns inga regler. Nejdå, där kan du ta 10 kullar på en tik om du vill, ett på varje löp. Inga dyra hälsotester osv - nä bara casha in pengarna liksom.

Stort tack till det enormt stora stöd vi fått från uppfödare inom vår egen ras men även från andra raser, det värmer nåt otroligt ska ni veta   .

Men så oerhört sorgligt är det alltihopa ändå - hundsporten är inte längre det den var när jag började för typ 30 år sedan...  . Är den ett sjunkande skepp tro...