När man inte bloggat på ca 2,5 månader och hur mycket som helst har hänt? Som ni alla säkert har förstått har inspirationen inte infunnit sig och jag vägrar blogga bara för att jag ska göra det. Om jag ska skriva något så ska det vara för att jag känner för det... Och känt för det har jag alltså inte gjort. Ni anar säkert vad det beror på och mycket riktigt har det med att göra att SKK har tagit bort min glädje för hundsporten på de flesta sätt. Om jag skulle försöka förklara min känsla så är det närmast som om jag skulle ha blivit bedragen efter många års förhållande. Jag var godtrogen och trodde att SKK ville mitt bästa, att de på något sätt var stolt över allt jag åstadkommit och att jag under de snart 30 år jag fött upp inte haft någon form av anmälningar mot oss. Ingen missnöjd valpköpare har kontaktat SKK och inte heller någon konkurrent inom rasen (något som jag hör skrämmande ofta i andra raser där förstås avundsjuka är grundstenen i anmälan). Att vi valde att vara ärliga när vi drabbades av något för första gången - ja, det är mitt största misstag inom hundsporten... Jag litar inte på SKK längre och det känns oerhört jobbigt måste jag säga, förtroendet från min sida är borta. Kanske kommer det tillbaka om det sker stora förändringar inom organisationen, men just nu känns det bara som om vi särbehandlats på ett negativt sätt. Hade vi varit helt okända och sagt att vi inte kände till reglerna hade inget hänt med största sannolikhet. Har t.ex hört talas om en "okänd" uppfödare av annan ras som nu har fjärde kullen född efter sin tik, på fjärde löpet i rad.... De tre första kullarna som då är på tre löp i rad är då reggade i SKK - om den fjärde också blir det vet jag förstås inte. Men när då Pärlan inte ens varit parad på två löp i rad så känns det förstås bittert, det tror jag alla förstår utom just då de som gjort allt de kan för att knäcka oss med ett års registreringsförbud...

I sista CS-protokollet går det att läsa om vårt ärende, CS tyckte vi fick ett alldeles för hårt straff av Disciplinnämnden och skrev då en skrivelse till det möte när de skulle ta upp vår begäran om omprövning. Vi kände till denna skrivelse trots att vi inte fick den förrän mycket långt efter den skrevs (varför vet vi inte...). När vi då fick besked om att DN inte tog upp vårt ärende till omprövning för att inget nytt kommit in så blev vi förstås förvånade. Vad kan vara mer nytt i ett ärende än att den som anmält oss säger att straffet är alldeles för hårt? I beslutet vi fick från DN stod inte ens skrivelsen från CS nämnd.... Anledningen var att de inte var part i målet vilket för oss är helt obegripligt då det var CS som anmälde oss och i och med det borde i allra högsta grad vara part i målet! Vi har bett DN:s ordförande ringa upp oss och förklara, men ingen har då ringt än och det var väl 2 månader sedan vi bad om det... Vi har nu också i efterhand fått höra att vi haft rätt att närvara när beslutet togs om oss, något som ingen informerade oss om.... Undrar varför?

Att Disciplinnämnden har sådan makt och inte är ense med högsta styrelsen i SKK känns inte stabilt alls för en så stor organisation tycker jag. Att man inte kan få omprövning är ju det märkligaste av alls.... Nej, så ledsen besviken och förrådd som jag känt mig nu på slutet var det många, många år sedan jag kände...  . 

Så vad händer nu? Ja, våra planer att flytta utomlands har helt klart förstärkts - när det kommer att ske vet vi inte. Man måste ju även försörja sig på något sätt i andra länder... Men, att föda upp valpar reggade i denna kennelklubb känns inte aktuellt just nu, inte så länge det inte sker stora förändringar. Och då menar jag inte bara att reglerna ska ses över och skrivas om, utan också att vi medlemmar inte är så rättslösa som vi är idag inom vår egen organisation. Jag tror det är nyttigt med högt i tak - men har förstått att många medlemmar är livrädda, och då menar jag verkligen livrädda - och det för sin egen organisation. För SKK ägs väl av medlemmarna, eller?

Nog sagt om det nu.... Vi hade ju inte tänkt ställa ut så mycket i år - men det är ju svårt att låta bli helt, träffar ju så otroligt många goa människor på utställningarna så vet inte hur jag skulle klara mig helt utan det   . Så mycket stöd och uppmuntran jag fått från uppfödarkollegor och andra hundmänniskor, ja - utan det hade jag aldrig orkat fortsätta.

Det har gått otroligt bra på de få utställningar vi varit hittills i år, jag är helt överväldigad och då speciellt över Clådan (CH Barecho Quest For Success) som blev bästa tik och fick sitt första engelska CC på Crufts av alla ställen  - helt otrolig känsla som nog bara slås av när jag födde mina barn, gifte mig med David och blev Årets uppfödare alla raser   .

Tikarnas lineup, Clådan längst till vänster med Jacky som handler då jag hade Gizza i samma klass som Clådan.

 


    

Fler framgångar i England blev det några veckor senare då Clådans syster Holly (Barecho Qualified to Show with Peasblossom) fick sitt tredje CC och blev GBSHSH, vår andra egenuppfödda   .

 
Holly andra hunden från vänster. Längst till höger står Bessie (Barecho Odd Molly at Peasblossom) som blev BIS-valp på samma utställning!

Carro var bussig och ställde ut våra hundar i Högbo när jag var i Norge samtidigt. Man kan väl säga som så att hon & David lyckades betydligt bättre än vad jag gjorde i Norge.... På bilden är det Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion) som blev BIM och Baros (CH Night Wish Darrem Canis) som blev BIR. 

Baros slutade sedan dagen som BIS-2   .

På SKK:s utställning i Kista blev Paco (Barecho Play Now Pay Later) BIR-valp, här ses han i BIS-valpfinalen. Han och hans syster Pasta är också två av anledningarna till att jag inte gett upp ännu - så otroligt fina är de i mina ögon och jag ser så fram emot att få visa dem mer   .

På samma utställning (i Kista) fick en annan av Clådans systrar sitt första Cert - nämligen Jarimba (Barecho Queen Of The Night).

Dagen efter gick jag domaraspirant på Golden Retriever i Forshaga - hade en jättetrevlig dag som resulterade i att jag nu är klar som domare på Golden   .

Retrievers gick på söndagen och spaniels på måndagen, så vi ställde ut själva den dagen - inte för den domaren jag gick aspirant och då är det fullt tillåtet.

Fina Pasta (Barecho Party In My Head) blev BIS-2 valp...

... och den vackraste av alla, Clådan blev Best In Show   !

Icke att förglömma, fina Ebba (Barecho Going For Gold) som blev trea bästa tik samt BIS-3 veteran :-)  

Så nu i helgen som var, var det dags för SKK:s utställning i Västerås. Roligt att de bjudit in en engelsk rasspecialist för en gångs skull :-) Valparna blev dock flyttade till annan domare, men så är det ju när det blir många anmälda.

BIM-valp Paco & BIR-valp samt även BIS-2 valp blev Pasta!

I veteranfinalen blev Zola (CH Barecho He's Got It All) BIS-3 veteran, otroligt roligt - han är så fin och det är något alldeles speciellt med veteraner tycker jag. Han blev även trea bästa hanhund.

BIM blev Floyd (Barecho Kissing A Fool) och BIR blev Clådan :-)

 
Clådan vann grupp 8 och var sedan en av de nio finalisterna i Best In Show...

 
... och i Best In Show slutade hon på en fjärde plats, av ca 2850 hundar       !

Nu befinner vi oss i Spanien, åkte tidigt i går morse från kalla Sverige till underbara varma Spanien!

 
Inte gör det något när man möts av en sån himmel när man kommer upp från garaget :-)

  
Inte så dålig utsikt från balkongen som dessa tre kort är tagna ifrån  .
 
Om ni undrar vad det är för vitt på gräsmattan så är det Jacob & Emil som ligger där och solar   .