Ja, det är frågan det... Det verkar som fler och fler uppfödare slutat att ha en aktuell hemsida och istället använder sig av FB eller andra sociala medier, som t.ex Instagram. Jag tycker det är synd, så mycket information som finns på hemsidorna som inte går att hitta på FB. Jag går fortfarande in på andra uppfödares hemsidor rätt så ofta - jag gillar att läsa en kennels historia samt förstås om planerade kullar och om deras hundar. Men det är inte så kul när man kommer till hemsidor som inte uppdaterats sedan 2012.... Jag förstår att man tycker FB är bättre på många sätt, man får snabbt ut aktuell information till många. Men, just för "nya" valpköpare och andra intresserade som man inte är vän med på FB är ju hemsidan klart överlägsen tycker jag. Så vår hemsida kommer att hänga med ett tag till iaf   .

 


Att sociala medier skulle bli så stort som det är idag - undrar om vi hade trott på det ifall någon hade berättat det för typ 40-50 år sedan. Det är ju inte bara FB, det är Twitter och Instagram och allt annat. Vi själva har ju t.ex FB "förstås" och så denna blogg (som jag också förstått börjat bli omodernt att ha...) men sedan uppdaterar jag även hemsidan regelbundet. Känner mig inte alls mogen att ta bort den och bara klara mig med t.ex blogg och FB. Jag har försökt mig på Twitter - men det går liksom inte.... jag må vara den mest trögfattade människan som går i ett par skor, men jag förstår liksom inte skillnaden vad jag ska skriva där mot för vad jag skriver på FB. Kanske ramlar polletten ner på mig så småningom, vi får väl se...

Många motståndare finns det ju till dessa sociala medier, men jag tror man får det väldigt jobbigt om man hela tiden ska kämpa emot den utveckling som kommer. Nej det är så det fungerar nu och jag är faktiskt så otroligt sällsynt att jag inte ens tar illa upp om någon tar upp sin mobil och "kollar av" FB fastän jag står bredvid. Det är så det fungerar nu - bara att acceptera, ska man reta upp sig på sånt hela tiden får man fullt upp. Och är det inte fantastiskt att man kan hålla kontakten med så många människor, få så mycket hjälp när man har problem och inte minst - få stöd när man mår dåligt och behöver tröst som man får av FB? Det pratas en hel del negativt om hundar som marknadsförs på FB och att folk gör så mycket reklam för sina hundar. Jag förstår inte det riktigt, vad är det för skillnad mot för när vi gjorde reklam för hundarna med annonser i hundtidningar som vi gjorde förr i tiden? Sedan är det förstås (som med allt annat) inte bara positivt med sociala medier, det allra värsta är den mobbing som förekommer där och alla elakheter som skrivs - sånt gör mig verkligen ledsen. Om man har problem med någon, varför tar man inte upp det med den personligen istället för att hänga ut den på FB? Är det för att man egentligen känner att man inte har "rent mjöl i påsen" själv utan måste få stöd från andra? Ofta ser man då kommentarer från en del där det står saker som - bry dig inte om såna idioter osv osv. Men många gånger tror jag de som kommenterar inte har en blekaste aning om vad som ligger bakom - ändå säger de att den som det skrivs elakt om är ett jävla pucko och allt möjligt. Nej, sånt gör mig verkligen trött . Jag har själv många gånger börjat skriva saker på FB när jag varit upprörd, men sedan gått iväg en halvtimme och gjort något annat. Sedan när jag gått tillbaka till datorn inser jag hur dumt det är som jag skrivit och då har jag tagit bort det... Visst har jag också skrivit saker i vredesmod, men jag försöker verkligen att tänka efter före.

Youtube är ju också ett fantastiskt bra sätt att få ut filmer på - vi har sedan flera år tillbaka våra filmer på valparna liggandes där. Mycket roligt att titta på när valparna blivit vuxna och man där kan se hur de såg ut i den åldern. Foton är ju en sak - men just att se dem röra på sig tycker jag ger mig mycket   .

Nu till något annat - det går långsamt framåt med rusten i Jacobs rum.

   
Väggarna är grundmålade nu och i morgon har David tänkt att måla taket. Sedan ska jag måla lister och foder kring dörr & fönster i helgen.... Tja, vi får väl se hur det går - jag är inte direkt van att göra såna saker   . Men men - måste ju göra ett försök iaf.

 
Den här tapeten blir det nog på en vägg - den väggen där dörren är. På de andra väggarna ska det bli enfärgad tapet - typ ljusgrå. Jacob är väldigt förväntansfull - tror han kommer att stortrivas i sitt nya, stora rum när det blir färdigt!