Ja, då har jag fått äran att åka och döma igen :) Det var ett tag sedan sist och denna gång var det alltså till Österrike jag skulle åka. Såvitt jag kan minnas (jaaa, minnet sviktar ju ibland...) hade jag inte varit i Österrike förut, och definitivt inte i Graz där utställningen hölls. Utställningen var en kennelklubbs-utställning - men om jag förstod det rätt så var kennelklubben "bara" den som arrangerade själva utställningen. Det var rasklubbarna som bjöd in domarna och som hade ansvaret för dem. Detta var lite förvirrande för mig då jag blev inbjuden av Retrieverklubben - men det var till en CACIB-utställning. 

Under tiden jag är i ringen och dömer tycker jag det är otroligt roligt, men att resa och bo själv är desto tristare... När jag tackade ja till detta uppdrag var det meningen att David skulle följa med, men nu med tre nyfödda valpkullar hemma var det inte aktuellt längre. 

Tyvärr har vi också förlorat en av Enyas tikvalpar... Den lilla brun/vita tiken har varit dålig att äta hela tiden och i fredags morse var hon inte alls pigg. Kort därefter somnade hon in.... Otroligt ledsamt och trist, men ändå bättre att det händer nu än längre fram om det är något fel på en valp.

Resan till Österrike började med att jag åkte tåg från Gävle - en väldigt trevlig "konduktör" var det på tåget - nämligen vår goa valpköpare Agnetha   ! När jag klev på tåget satt det en kvinna på "min" plats. Och fastän jag står där och tittar på platsen och på biljetten som ett fån säger hon först inget - till slut kläcker hon ur sig, är det din plats? Ja - jo, säger jag nästan skamset (varför kan man undra när det är min plats??). Kanske du kan sitta där istället säger hon och pekar på en plats i närheten - för tydligen var det hennes man hon satt bredvid. Vad sjutton säger man då? Jag hade ju bokat fönster för att jag lätt blir illamående och jag ville ju sitta där. Det är så konstigt när dylika situationer uppstår - som att det är mitt fel och jag som nästan får be om ursäkt för att jag vill sitta på den plats jag har beställt... Nåja, till slut flyttade hon på sig och jag fick sitta där jag skulle...

Flygresan ned till Graz gick bra - mellanlandning i Frankfurt och vilken enormt stor flygplats det var! Vi fick åka i en trång, jättevarm buss ca 10 minuter från gaten till flygplanet. Desto mindre var flygplatsen i Graz.... Planet bromsade typ in och stannade nästan direkt och så fick vi gå ur mitt på en stor asfaltsplan. Tydligen skulle man veta vart man skulle gå.... Hade jag varit själv på planet hade jag förmodligen irrat runt där än och inte vetat var jag skulle ta vägen. Lyckligtvis kunde jag ta rygg denna gång på alla affärsmän med rockar och portföljer för de visste vart man skulle gå...

Jag blev helt chockad när man bjöds på både sandwich och dryck helt gratis på planet. De frågade t.o.m om påfyllning av vin och öl till de som valt det. Jag drack te och vatten jag... Så Lufthansa är mitt favoritflygbolag nu   !

Ingen hämtade mig på flygplatsen utan jag skulle ta en taxi till hotellet. Jag fick fråga ett par taxin innan jag hittade en som jag kunde betala med kort i - för några Euro hade jag ju inte med mig.

 
Till hotellet kommer jag och får då detta ihop med nyckeln när jag checkat in. Jag tittade inte på den förrän jag var i hissen och insåg då att jag faktiskt inte var säker på vilket nummer det var på rummet.... Provade först rum 308, men det fungerade inte där - inte heller 303. Såååå då fick jag vackert åka ner till receptionen igen och fråga vad det stod för nummer på rummet. De såg i det närmaste chockade ut över att jag inte såg att det stod 309.. nåja, lite otydligt kan man väl tycka att det var skrivet iaf.

 
Utsikten från mitt hotellrum. 

Jag hade turen att det var en till svensk domare där så vi bestämde att äta tillsammans på fredagskvällen - skönt att ha någon där som man kände lite iaf och som man kunde prata svenska med. Vi fick sällskap vid bordet sedan av några av arrangörerna samt av en engelsk dam som skulle döma där hon också. Verkligen trevligt var det - det var länge sedan jag kände mig så välkommen när jag varit och dömt på en större utställning som här. I Sverige borde det ju alltid vara så kan man tycka - men många gånger sitter domarna som dömer ofta ihop och visst kan man sätta sig där - men jag känner mig ofta lite utanför på nåt sätt och sitter oftast helt själv istället... Fånigt säkert, men det är så det känns många gånger.

Så var det alltså inte här - under lördagen var det också flera andra domare som jag fick bra kontakt med och som var hur trevliga som helst. Som David sa när jag kom hem - såhär positiv brukar du inte vara annars när du varit och dömt   . Men det behövs egentligen så lite för att man ska känna sig uppskattad och välkommen. Visst hjälper det när det är trevliga domarkollegor där - men också från arrangörshåll är det så mycket roligare när det är en positiv stämning.

 
Någon form av öppnings-ceremoni var det på morgonen innan vi började döma i våra ringar. Det var i finalringen och alla vi domare presenterades med namn och vilken ring vi skulle döma i. Fina fanfarer möttes vi av också - ingen tvekan om att vi var i Österrike   . 

Jag hade drygt 50 Flatcoated Retrievers att döma och kvaliteten var högre än jag hade väntat mig. Kanske inte så många "superstjärnor" - men en jämn kvalitet och bra rastyp på de allra flesta, verkligen roligt att se!

 
BIR-vinnande tiken tyckte jag väldigt mycket om - hon blev sedan BIG-2 för domaren Stefan Sinko. Tiken hette Caci´s Love Letter to Vienna.

 
Denna hanhund blev BIM - inte det bästa kortet kanske, men han var väldigt förälskad i tiken i BIR/BIM så hans fokus låg inte direkt på att vara snyggt uppställd.... Hans namn var Gillian´s Choice Charles Parker.

Jag hade bestämt att åka hem direkt efter jag dömt färdigt på lördagen - det kändes så speciellt nu eftersom vi har så många små valpar hemma. Visserligen klarar väl David av att ta hand om dem lika bra som mig... men, men - helst vill jag ju ha koll på dem själv. 

Så 22.50 landade jag på Arlanda på kvällen - så skönt att David hämtade mig så jag fick vila i bilen på vägen hem...

 
Under söndagen hämtade vi hem Clådan som varit på en liten tur till Crufts med Carina & Micke. Någon placering blev det inte för Clådan där - näe, hon vill nog helst va med sin husse och matte hon, här ser hon väl rätt så nöjd ut att vara hemma....  . Något ytterst märkligt har hänt med hennes chip som hon är märkt med. När hon var liten valp och chipmärktes så fungerade inte det chippet varför hon fick ett nytt. Hon har alltså två chip - det gamla har aldrig fungerat, jag har ju provat många, många gånger - men nu, helt plötsligt när hon är nästan 7,5 år gammal så börjar det fungera!! Så just nu har hon två chip-nummer... Mycket märkligt, förstår inte hur det kan börja fungera efter så många år... Nu kommer hon att få iskrivet i sitt pass att hon har två olika chip-nummer för säkerhets skull.

   
Inga valpfoton blev det i denna blogg - däremot några från vår gård där våren verkligen har fått fäste. Tänk att all den där hemska snön redan snart är helt borta   !

 
Tog ett kort på våra gamlingar idag - jag åkte in till Sandviken på ett snabbt ärende och de hade nog inte räknat med att jag skulle komma hem så snabbt.... Ingen av dem märkte överhuvudtaget att jag kom hem och stod och fotade dem..  .

Och jodå, det kommer valpkort snart - jag lovar... Springer mest mellan valplådorna nu - men ska börja fota och filma lite mer nu när de snart blir lite "roligare". Veras valpar blir ju två veckor på lördag och hos vissa av dem kan man se en liten springa i ögonvrån där ögonen håller på och öppnar sig. Tyras blev en vecka igår - de är som tre fyrkantiga tjockisar bara. Enyas valpar är en vecka idag - och de fem som nu är kvar har gott om mat, så de ser snart lika ut som Tyras valpar. Prickarna kommer mer och mer på dem nu också. Springervalpar brukar vara klart senast med att öppna ögonen. Både cockervalpar och affenpinschervalpar brukar både höra och se tidigare. Men som sagt - foton och mer rapport om valparna kommer längre fram.

 

Katarina Pettersson

11 mars 2015 20:45

Hej!
Halkade in på din blogg för några dagar sedan. Hur trevligt som helst att följa dig och din flock!
Superfina hundar har du också!
Väntar redan på nästa inlägg!

barecho

12 mars 2015 07:56

Tack, så roligt att höra :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Ubbe, hanhund      Uzo, hanhund     Undis, tik     Uzzi, tik     Unette, tik     Ultra, tik     ...

  Taco     Toby     Tristan     Trevor     Tippo     Tango     Tally     Trisha     Tabitha     Tora   Mer information om valparna finns här: Kennel Barecho ...

  Ubbe     Uzo     Undis     Uzzi     Unette     Ultra   Mer information om valparna finns här: Kennel Barecho ...

I måndags, när det var sex dagar kvar till beräknad valpning så låg tempen på 37,6. Det var ju inte jättelågt och Kryddan åt upp sin mat. Hon var lika lugn som vanligt. Så jag tänkte det var falskt alarm. Tempen sjönk sedan sakta nedåt, men inga andr...

I denna blogg kommer det mestadels vara inlägg som har med kennel Barecho att göra. Om våra valpar, hundar, från utställningar mm. Jag (Helene) har skaffat en ny blogg där jag mer kommer att skriva mina tankar och åsikter inom olika ämnen, välkommen ...