Tre utställningar hann vi med under december månad - innan det var dags för mig att läggas in på sjukhuset för operation. Jag hade fått en tid att läggas in först fredagen före Stora Stockholm för att sedan opereras direkt måndagen efter utställningen. Men, det kändes inte alls lockande... Vem vet när jag kan visa hund igen - och skulle jag inte få göra det ens på Stora Stockholm då skulle det känts verkligt tungt... Vad skulle jag göra på sjukhuset hela helgen - helt värdelöst skulle det ha varit. Som tur var gick det bra att byta så jag istället skulle läggas in tisdagen efter utställningen - och nu såhär i efterhand är jag förstås jätteglad att jag fick möjlighet att delta där!

Men helgen före var det dags för utställningar i Finland. De har ju en väldigt stor mässa i Helsingfors som kan rymma samtliga raser på en dag - dessutom ett väldigt stort parkeringshus som sväljer många bilar. Från och med i år ska vi ha alla raser på en dag även i Stockholm - om alla hallar utnyttjas kanske det finns plats för ringarna, men hur det ska gå med parkeringen kan man verkligen fråga sig, och det är nog så viktigt att det fungerar. Att börja dagen med att bli vansinnig för att man inte hittar en parkeringsplats är INGEN bra början alls på en dag man hoppas ska bli trevlig...

Tillbaka till Finland då. Vi åkte redan torsdag kväll före och hade jättetrevligt sällskap på båten - Paco var för en gångs skull helt lugn i hytten. Han brukar ju "sjunga" efter sin matte ibland annars - men han börjar kanske växa till sig   . Vi hade bokat rum på hotellet som ligger alldeles intill mässan, dyrt hotell - men så värt det att slippa packa i och ur bil i kylan till båda utställningsdagarna. 

 
Lite shopping samt god lunch hann vi med på dagen på fredagen ihop med Lina och Jenny   . Jag skulle handla mascara på Stockmann i Helsingfors och vi måste ha sett bleka och trötta ut eftersom kassörskan där frågade om vi var på resa och gav oss lite prover med brunkräm som vi skulle kunna "fräscha upp " oss med    .

Lördagens utställning (Helsinki Winner-15) dömdes ESS av finska domaren Harri Lehkonen och Affenpinscher av svenske domaren Göran Åkesson. Affen gick först så denna dag hann jag faktiskt visa både Bertil (Barecho Bardolino) och Britta (Barecho Bellini) själv   . Bertil fick Excellent och vann juniorklassen och fick därmed titeln HeJV-15!! Britta blev tvåa i klassen med CK, och slutade sedan som trea bästa tik.

 
Paco (CH Barecho Play Now Pay Later) placerades som trea i championklassen med CK (av 9 st.)

   
Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) vann championklassen med CK (9 st.), hon slutade sedan som bästa tik och fick då titeln HeV-15!!

 
Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion) vann veteranklassen med CK och fick en titel även hon, HeVV-15. Hon slutade sedan som BIM-veteran denna dag.

   
BIR blev finska hanhunden CH Adamant's Fortune Is Future & BIM blev CH Barecho Glint Of Gold.

Domaren som dömde Helsinki Winner skulle även döma tikar & BIR på Nordisk Vinnarutställning i Stockholm helgen efter, lite trist är det förstås att ha samma domare två helger i rad - men det kändes förstås bra ändå att domaren tyckte så bra om våra tikar!

Dagen efter var det Finsk vinnare-15 och då dömde Frank Whyte från England ESS - Affenpinscher dömdes av svenska domaren Nina Karlsdotter. Paco var placerad fyra i championklassen med CK (15 st.) - jag tror domaren tyckte han var i minsta laget. Gizza var oplacerad i championklassen  - hon fick dock Excellent. Pärlan vann veteranklassen med CK och fick då ytterligare en veterantitel - FIVV-15. Hon blev dessutom tvåa bästa tik samt BIR-veteran. Ingen placering för henne i BIS-veteranfinalen för den portugisiske domaren - men jag var otroligt stolt över henne som seglade runt med viftande svans i finalringen, så härligt att ha en så fin veteran att visa igen   !

 
Paco (CH Barecho Play Now Pay Later)

 
Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion)

Bertil hann jag visa själv och han fick samma resultat som dagen före - han vann juniorklassen och fick en juniortitel - FIJV-15. Inget CK fick han dock. Tyvärr hann jag inte visa Britta själv och hon hade oturen att springa på en lucka som small till i golvet varför hon fick nöja sig med ett very good denna dag när hon blev tvåa i klassen.

Några vinnarfoton på podiet hann vi med också:

 
C.I.E NORDUCH FIUCH EUW-13 FIV-13 WW-14 NOV-15 HeV-15 NORDV-15 Barecho Glint Of Gold
 
C.I.E NORDUCH NORDV-10 NOVV-15 DKVV-15 HEVV-15 FIVV-15 NORDVV-15 Barecho Poetry In Motion
 
HeJV-15 FIJV-15 Barecho Bardolino
 
HeJV-15 FIJV-15 Barecho Bardolino

 
C.I.E NORDUCH NORDV-10 NOVV-15 DKVV-15 HEVV-15 FIVV-15 NORDVV-15 Barecho Poetry In Motion

På vägen hem var jag jättetrött - två veckor före operationen fick jag inte ta Treo som smärtstillande något som jag alltid gör annars på utställningar för att utstå smärtorna. Nu efter två dagar var jag riktigt sliten - men så värt det förstås ändå, skulle inte ha velat vara utan det alls. Men en tidig kväll blev det efter att ha ätit sparsamt med julmat på båten...

Jag måste bara säga att få Kennelklubbar är så skickliga på att arrangera utställningar som den Finska kennelklubben. Visst finns det saker där också man skulle vilja ha annorlunda - som t.ex lite smidigare och mer service-minded personal. Men själva ringarna som är helt täckta med mattor - ja utställningsområdet som helhet andas proffs. För att inte tala om finalerna som är så långt ifrån det "töntiga" som man ser i de flesta andra länder. Om jag jämför t.ex med finalen i Norge på Norsk Vinnare.... Inget speciellt såg det ut alls, det såg ut som på vilken norsk utställning som helst. Och lika våra finaler i Sverige tycker jag inte är i närheten av det pampiga som är i Finland. Genomtänkt och proffsigt - så känns det i Finland!!

Något som vårt lands huvudutställning detta år var långt ifrån i mitt tycke.... Bara detta med parkeringen, så många som fick parkera alldeles för långt borta och som var väldigt upprivna när de kom till utställningen. Det är inte okej - nog kan man räkna ut hur många bilar det blir ungefär och sånt måste lösas. Man kan inte lösa det genom att komma med råd som att man ska vara ute i god tid - om alla var där 06.30 - skulle p-platserna räcka då? Såklart inte...

Men det allra värsta detta år var att den enda matta som fanns i varje ring var en enda matta på diagonalen. Resten skulle alltså hundar och handlers halka runt på! Inte okej, absolut inte okej - rent pinsamt tycker jag att vår kennelklubb inte kan få ihop mattor till ringarna när det lyckas i andra länder. Vill man så kan man och med tanke på att det var över 8000 hundar anmälda till hutlösa priser borde det ha funnits pengar till detta. Hundarnas säkerhet måste gå före en massa andra kostnader tycker jag...

Sedan var jag själv otroligt besviken på att trots att jag tagit kontakt i god tid om att jag önskade få Affenpinscher och springerringarna någorlunda i närheten av varandra och att ena rasen skulle kunna gå först i ena ringen och sist i den andra ringen så gick nu ESS-hanar sist i sin ring, ESS-tikar sist i sin ring och affen sist i sin ring. Detta gjorde att jag inte kunde visa någon av våra affenpinscher själv och aldrig mer kommer jag att anmäla mer än en ras på denna utställning. Jag förstår om det inte går att ta hänsyn till allas önskningar, men jag tror faktiskt inte att det är så många som det spelar roll för... Vill man så kan man, men här ville man inte alls eftersom vi också hade oturen att ha tikar och hanar gå sist i varsin ring. Om ringsekreterarna var tillmötesgående skulle det kanske fungera, men förra året precis som tidigare år var det helt omöjligt att ens vänta någon minut så att jag skulle kunna gå in i konkurrensklassen med Paco (championklass) och även kunna gå in med Gizza i tikarnas championklass. Lyckligtvis uppmärksammade domaren detta som var ett problem inte alls bara för mig utan för flera så det löste sig till slut. Men jäktigt blev det!! Och återigen funderar man för vilka utställningarna egentligen arrangeras...

Till lite resultat nu - en helt fantastisk dag hade vi resultatmässigt, så stolt över mina superduktiga valpköpare och hundar   .

Dagen började med cockerhanen Cesc (Barecho High Quality) som blev tvåa i juniorklassen med Excellent och CK (10 stycken i klassen). Så nära NORDJV-15 titeln - bara precis 9 månader gammal!

 
Hanhundarna (52 stycken anmälda) dömdes av engelska spanielspecialisten John Thirlwell. 10 championhanar var anmälda och gissa om jag var stolt när det var våran Paco som stod som etta i klassen med CK, och tvåa med CK stod Marias Diezel (CH Barecho Deal Or No Deal)   . Två jättefina veteranhanar hade vi med från vår uppfödning och tvåa med CK (nära titeln...) stod Zola (CH Barecho He's Got It All). Winston (CH Barecho Most Wanted) fick Excellent men blev oplacerad av de 6 veteranhanar som var anmälda.

När så Paco till slut stod som vinnare i bästa hanhundsklassen var det nära tårarna - en till fin titel till min hjärte-hund och så känslan av att detta kunde vara sista utställningen på ett tag för honom och mig...

Tikarna (52 stycken) bedömdes alltså av finska domaren Harri Lehkonen. Två championtikar hade vi med av 11 anmälda. Det var Gizza som än en gång vann championklassen med CK och Pasta (CH Barecho Party In My Head) stod som fyra i klassen med CK. Pärlan vann veteranklassen igen och fick då titeln NORDVV-15 - helt otroligt på två månader har hon vunnit fem veterantitlar! I bästa tik gick sedan Gizza helt upp i topp, blev bästa tik med ytterligare en titel - NORDV-15 samt Pärlan tvåa bästa tik - en fantastisk känsla måste jag säga   .

  
I BIR och BIM var det Pacos dag helt och hållet - han gick inte att slå för Gizza utan hon blev återigen BIM och Paco BIR!!

BIS-veteran dömdes av en domare från Argentina och jag trodde nog inte Pärlan skulle ha någon chans när det var så många fina veteraner med - men hon slutade dagen som BIS-2 veteran, så stolt över Pärlan som var lika glad i denna final som hon varit i Finland   .

Strax efter var det dags för uppfödargrupperna, eftersom vi även blivit BIR uppfödargrupp skulle vi in där också. Ingen placering blev det för oss där - men vi var ändå otroligt glada för placeringarna som våra vänner på Kennel Caci's fick som gjorde att de slutade året som Årets Uppfödare med sina amrisar och fyra Årets uppfödare med sina flattar - en otrolig prestation - massor med grattis till Carina, Mikael och Caroline för detta!!

Så var det dags för sista finalen för oss - grupp 8 som skulle dömas av engelska domaren Carole Coode, lite roligt kändes det eftersom hon satt upp Pacos mamma Liza för många år sedan och jag tycker själv att Paco och Liza är väldigt lika varandra. 

Paco var på ett strålande humör och skötte sig faktiskt bättre än nånsin, stod till och med stilla några minuter istället för sekunder   . Men härligast var ändå hans attityd och glädje, han älskade att vara i ringen med sin matte - det tror jag alla såg och vad är väl häftigare egentligen än att se äkta spanielglädje i ringen. När han så till slut blev BIG-2 var jag så stolt över honom att jag trodde jag skulle spricka     . Tusen, tusen tack för det enorma stöd vi fick från läktaren och alla gratulationer vi fick under dagen. På vägen hem var jag helt slut, men vad gör väl det när utställningsåret slutade på detta sätt....