Barecho

Direktlänk till inlägg 27 december 2018

2018

Av Helene - 27 december 2018 10:55

Här kommer en liten summering av året 2018, ett år precis som de flesta andra år - med ner och uppgångar. Som livet är helt enkelt, en hel del nya människor som kommit in i vårt liv och en del som lämnat det. Året började först med att Jacob fyllde 19 år, hur är det möjligt liksom? Han är ju vår minsting? Än så länge bor han hemma - något som både vi och hundarna uppskattar mycket   .

Några dagar efter Jacob fyllde år var det min tur, det sägs jag fyllde 51 då - men i själva verket har jag dålig koll på hur gammal jag är. Sa att jag var 52 hela året typ, till Henric sa åt mig nån gång i somras, du är väl 51 bara? Hmmm....
Fast egentligen har jag nog precis som de flesta andra väldigt svårt att fatta att jag är så gammal? Herregud, jag tillhör väl ungdomarna jag, eller? Som när David och jag var på Lindex för några veckor sedan, jag tittade lite på kläder men suckar sen och säger att vi går därifrån för de har bara kläder för tanter där. Okej, sa David och du är, hur gammal sa du? Haha... just ja, kanske är tant ändå när jag tänker efter   .


My Dog blev årets första utställningar för oss, vi hade inte tänkt oss åka till en början - men både David och jag tycker det är en väldigt trevlig utställning, på många sätt mer väl arrangerad än Stora Stockholm så vi anmälde till slut ändå. Inga resultat att hurra för för de enskilda hundarna kanske, men det gick väldigt bra för våra uppfödargrupper där :-) 
 
Vi blev BIS-2 första dagen och andra blev vi BIS-1    Det är sannerligen inte lätt för hundar som är flerfärgade att tävla i detta sammanhang, såklart ser enfärgade hundar jämnare ut eftersom de är alla lika på det sättet. Så de gånger det går bra känns förstås extra roligt!


I mitten av januari hände något som var allt annat än roligt. Henrics sambo Viktoria krockade med en älg, lyckligtvis gick allt bra med henne (ingen förstår hur med tanke på att hon körde i sin lilla bil kallad blåbäret, numera omdöpt till stålbäret). Men när man tänker på hur illa det kunde ha gått....  . Älgen bröt nacken och dog strax efter smällen, men Viktoria var i princip helt oskadd   
 
Det som dessutom var tragiskt var att flera bilar åkte förbi utan att hjälpa henne, älgen låg och sprattlade bakom hennes bil och hon sprang chockad omkring och försökte stoppa flera bilar men de bara körde. Till slut stannade några och hjälpte henne, hon ringde också oss som skyndade dit förstås. Men vad är det för fel på folk som inte stannar och hjälper nån i nöd? Visst, man hör om så mycket skumma typer som försöker lura en att stanna. Men själv blir jag då hellre både rånad och lurad än lämnar någon i nöd, skulle aldrig ens tänka i dom banorna om jag såg nån som behövde hjälp.

 
I början av februari föddes årets första kull. Det var Gizza som valpade den 2/2 och hon fick då fyra valpar, samtliga hanhundar. Lite besviken förstås att det inte blev någon tik då detta var tänkt att vara hennes sista kull. Vi får se om det ev blir en kull för henne 2019, hon är i toppform så för den skull finns inga hinder. 


 
I slutet av februari, den 23/2, föddes andra kullen för året. Det var Tootsie som valpade då, sju hanhundar och en tik. Så jaaaa, gott om hanhundar hade vi där ett tag   .


 
Den 2 mars fyllde mitt barnbarn Elis 1 år   . Och i april 2019 ska han få en lillasyster, vi längtar förstås   .


 
Efter det var det dags för årets resa till Crufts, inga resultat att hurra för och såklart man inte räknar med några vinster på Crufts. Men det här fina kortet fick vi till iaf, glad att ha så många hundar kvalade dit   .

 
En alldeles speciell stämning är det på Crufts, nu när vi varit där i så många år känns det jobbigt de år vi missar det...


 
Barecho You Rock My World "Yalla" BIR & BIG-4

 
Barecho Bring The Gold "Biggles" BIR-valp BIS-1 valp

På SKK:s vårutställning i Sundsvall blev Yalla BIR & BIG-4 och Biggles blev BIS-valp! Biggles har verkligen haft ett fantastiskt år, mer om det längre fram. 


 
I mitten av april föddes en cockerkull, var flera år sedan sist så det kändes extra roligt   . Svea valpade den 17/4 och fick 3 hanhundar och hela 7 tikar!

 
På SSRK:s utställning i Forshaga var det Biggles syster Barecho Bling Bling No Way "Blingen" som blev BIS-valp istället.


 
Den sista april födde Curry sin kull, hon hade tid att valpa den 4 maj och vi hade bokat resa sen lång tid tillbaka den 1 maj. Och det kändes precis som om hon visste det, klart hon ville valpa när jag var hemma även om det självklart gått hur bra som helst med min mor och Jenny som assistans istället. Curry fick också 10 valpar, fyra hanhundar och sex tikar. Så nu hade vi gott om tikar i huset istället!


 
Den 1 maj åkte vi alltså på semester, det var David, jag, Jacob, Thomas, Henric, Viktoria och lilla Elis som åkte till Torrevieja i Spanien. Helt otroligt roligt att vi kunde göra denna resa tillsammans, betydde verkligen mycket för mig   . 


 
Vi kom hem från Spanien på torsdagen och på lördagen var vi i Lidköping på utställning. Vår uppfödargrupp blev återigen BIS-1   .

 
Och lilla Ivan (Crea Diem Ivanhoe) gjorde debut i vuxenklasserna, han tog sitt första CERT och blev BIR!


 
En helt ljuvlig dag hade vi på SSRK:s Club show vid Ulriksdals slott. Paco blev först BIR, sedan BIS Spaniel - och slutligen även Supreme-BIS!! Vilken dag, dessutom att vinna detta för rasspecialister gör ju att det känns extra stort!


 
Samtidigt var Jacob på studentbal, så otroligt fina dom är ihop han och hans fina flickvän Ida   .


 
Biggles första BIS-vinst som "vuxen" kom på SK:s open show i Mjölby   . 


 
Den 8:e juni tog Jacob studenten. Hans planer är att arbeta ett år och sen börja plugga nånstans.

Otur hade vi i början av juli, Tyra var dräktig men fick livmodersinflammation vilket gjorde att hon steriliserades. Dagen efter fick hennes dotter genomgå ett kejsarsnitt som resulterade i en död valp.... Detta var när det var som varmast i somras, så oron över att det skulle tillstöta komplikationer var stor. Lyckligtvis gick det bra för dem båda, men kändes verkligen tröstlöst då och när man är van med en ras som är så enkel nästan jämt vad det gäller parning och valpning som ESS är så kommer dylika händelser som en chock lite. Man kan verkligen undra varför så många små raser har problem med detta? Affenpinscher är ju ingen extrem ras på nåt sätt, men ändå är dylika händelser inte alls ovanligt hos dem.

En av våra favorit-utställningar är SSRK:s utställning i Högbo i juli. På hemmaplan och mycket lugnare än vad SKK:s är i september varje år. 
 
Biggles fick där sitt första officiella BIR samt blev även BIS-1 Junior   


Några dagar senare blev Paco dålig i magen, det började med att han fick lite diarré. Sen blev han märkbart slöare, ville inte äta eller dricka (väldigt ovanligt för honom) och jag blev självklart väldigt orolig. Han fick dropp av veterinär men piggnade inte på sig som vi hoppats. Detta var också precis dagarna före vårt 30-årsjubileum som vi planerat för under lång tid. När så dagen kom för jubileét var han fortfarande inte bra, men en liten förbättring syntes. Och sen blev han bättre och bättre. Jag var så otroligt orolig, han måste ha blivit förgiftad på nåt sätt - ingen annan förklaring till det har vi. Ingen annan hund var ens lite lös i magen, så inget smittsamt. Han äter ju allt äckel han hittar och detta var ju också i början av rötmånaden så det är väl den troliga förklaringen. Han skrämde oss alla rejält, och så smal han blev - bara skinn och ben   . Så typiskt också förstås att detta hände just när vi hade vårt jubileum, men sånt styr man förstås inte över... Alla härliga valpköpare och andra människor som deltog gjorde dock dagen och kvällen till ett fantastiskt minne, så tacksam till er som kom och delade det med oss   .

 
Vinnarna på vårt 30-års jubileum. BIS-1 CH Barecho Deal Or No Deal och BIS-2 CH Barecho Flower Power. Domare var Mikael Persson, kennel Cacis.


   
På STOKK:s utställning i Märsta blev återigen Biggles BIR, även denna gång för en rasspecialist   . Han vann dessutom grupp 8 vilket var otroligt roligt förstås, 11 månader gammal bara så lite oväntat - men förstås var vi väldigt glada och stolta över honom, han är (i mina ögon) en av de allra bästa vi nånsin haft   . När vi så dagen efter kom tillbaka till BIS tyckte han hela situationen var märklig (han är ju trots allt bara en hund, dessutom nästan bara en valp 11 månader gammal). Att komma tillbaka utan sina kompisar och sedan in i stora ringen med en storpudel tätt bakom, nja det var inte vad han hade tänkt sig. Han tyckte det var obehagligt helt enkelt, vilket jag inte alls tyckte var konstigt. Biggles är en ganska klok hund, och nya saker kan han möta med viss försiktighet - vilket i sig är ett sundhetstecken många gånger. När man sedan får höra att det gick rykten om honom i domarkåren att han var dålig mentalt för att han sprang med svansen ner i BIS-finalen på EN utställning blir man faktiskt ledsen. Han flydde inte, han bara sprang med svansen ner - inget annat... Sån glädje och stolthet som jag har över honom, men det får man tydligen inte ha - utan direkt ska hundar smutskastas vilket är så otroligt ledsamt. Han var då 11 månader och redan stämplad som dålig mentalt.... och vad är då dålig mentalt kan man fråga sig? Hur ska en springer vara? Ska den vara som en terrier, eller som en dobermann? Nej, en spaniel och retriever är inte så - det fattar de flesta. Självklart ska de INTE vinna när de inte har upp svansen och är glada, men att säga de är dåliga mentalt är väl ändå att gå åt hel...e för långt. Jag minns när jag gick domarkursen och vi fick hälsa på en vargflock på kolmården den vecka som utbildningen var. En av ungvargarna var fram till oss hela tiden, överlycklig skulle slicka oss i ansiktet och ville vara kring oss hela tiden. En annan gick aldrig i närheten av oss, utan tittade misstänksamt på oss - den flydde aldrig men den höll sig på säkert avstånd. Skötarna som var där med oss berättade då att han som var kring oss hela tiden var den som var lägst i rang, och också den som skulle dö först om något hände då han inte uppfattade faror. Alfa-vargen var den som höll sig borta från oss, den som förstod att vi kunde utgöra en fara för dem. Så vad är dåligt och vad är bra? Det här kan låta som ett försvarstal bara för Biggles och de som uppfattar det så får väl göra det - jag vet hur han är och jag tycker han är helt underbar i mentaliteten, precis som en springer ska vara   . Det gör mig bara så ledsen att det ska gå såna rykten om hundar som faktiskt inte är nåt att prata om alls, han var/är bara en bebis och skit i vad andra tycker och döm som DU tycker bara som domare, svårare än så behöver det inte vara. Jag tänkte helt sluta ställa ut honom för glädjen fanns inte längre efter jag fick höra talas om dessa rykten och det är anledningen till att jag nästan aldrig visar honom mer längre. Fjantigt kanske, men det är så jag känner. Självklart vet jag att de allra, allra flesta domare INTE deltar i sånt här prat. Men om det så bara är två som pratar så är det två för mycket. Döm hunden för dagen, helt enkelt   och skit i vad andra tycker och tänker kring din bedömning. 

Blev en himla lång utläggning om det, men det har för mig varit en jobbig höst/vinter av flera anledningar och det här har verkligen varit något som gjort mig besviken och less på hunderiet, iaf utställningsbiten.

   
Men lyckligtvis visste inte Biggles om allt detta, han travade på som vanligt och två veckor efter vann han sin andra BIG-1 vinst hos SKK. Dagen efter återkom han till BIS-finalen där han skötte sig perfekt och blev placerad som BIS-3   


 
Tredje BIG-vinsten på SKK kom några veckor efter, på SKK:s utställning i Högbo, även den gången skötte han sig som en dröm och blev BIS-3 återigen   !


 
På WDS fick han dock se sig slagen av sin kompis här hemma, JWW-18 Barecho Choose Me Or Lose Me "Cosby"


 
Men på EDS var ställningen återställd, Biggles vann och fick sin första titel JEUW-18. Han blev då även PLJCH, en titel alla juniorvinnare fick automatiskt. 


 
Vi hade valpfritt under sommaren vilket var skönt, men blir tomt utan så den 20:e september var det dags för valpar igen. Elsa som valpade (tanken var att Paco skulle varit pappa men det var när han var så sjuk som Elsa skulle paras varför det blev hans systerson Banjo istället). Elsa fick 3 hanar och 3 tikar i sin kull. 
Ett par veckor efter fick Fay valpar, hittar inget kort på henne just nu, men de valparna föddes 10 oktober och hon fick 3 hanar och 4 tikar i sin kull.



 
Biggles fortsatte sitt segertåg, i Sundsvall blev han BIR och BIG-2...


 

... och på SSRK:s utställning i Rättvik blev han också BIR och slutligen BIS-2!

Före det hade han fått titeln DKJV-18, något även hans syster Blingen fick där   .


Två helt fantastiska dagar hade vi i mitten av november i Lilleström. Dag 1 var det nordisk vinnare och där fick vi tre titlar, NORDJV-18 till Barecho Beyond Compare, NORDJV-18 Crea Diem Ivanhoe och NORDV-18 Barecho Glint Of Gold.
 
Gizza NORDV-18 och BIR

 
Ivan NORDJV-18


 
Salty (Barecho Here She Comes) blev dessutom BIS-3 valp   


 
Dag två var det norsk vinnare, och där fick vi fyra titlar. NOV-18 NOJV-18 till Barecho Bring The Gold och NOV-18 NOJV-18 till Barecho Bling Bling No Way. Biggles blev alltså BIR och Blingen BIM. Även denna dag vann Salty BIG-1 valp, men då BIS-valp inte gick samma dag kunde hon inte delta där. 


Jenny åkte sen till Finland med kullsyskonen B - och där fick Blingen två titlar; HeJV-18 och FIJV-18 samt Biggles FIJV-18. Helt otroligt, de är 15 månader bra precis nu och Biggles har redan 6 titlar och Blingen 5. Förutom det så har Biggles även vunnit årets utställninsspringer samt årets junior 2018, något ingen annan springer gjort förut. Gizza har också vunnit årets avelsspringer 2018, vilket är en stor bedrift för en tik tycker jag!
Men allra gladast och stoltast är jag nog ändå att vi har fött upp 7 av de 9 mest vinstrika i tävlan om Årets utställningsspringer 2018:
1:a Barecho Bring The Gold
2:a Barecho Play Now Pay Later
3:a Barecho You Rock My World
5:a Barecho Glint Of Gold - vinstrikaste tik!
7:a Barecho U Must Be The One
8:a Barecho Xtra Sweet
9:a Barecho Bling Bling No Way
- stort tack till er alla som gjort detta möjligt!


Vi hade ingen möjlighet att delta på Stockholm hundmässa med nån uppfödargrupp eftersom jag dömde själv där, men vi slutade ändå precis utanför prispallen - på plats nummer 5. Femma årets uppfödargrupp av alla raser i Sverige, inte så illa om jag får säga det själv   

Några dagar före julafton fick vi tillskott med en kull till - inte så stor, men en liten affentikvalp med namn Ella. Det är Britta och Ivans valp och vi hoppas nu att allt ska gå bra med henne   


En hel del roligt har vi planerat för nästa år och om jag känner mig själv så kommer jag när det börjar närma sig vår och sommar vara sugen på utställningar på samma sätt igen, faktum är att jag längtar redan till My Dog så antar det redan har börjat gå över   !

 
Sen längtar vi förstås också till vi får hem denna lilla fröken i slutet av januari, lilla Mila   

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Helene - Söndag 17 mars 20:01

Efter förra veckans långa resa måste jag nog erkänna att det kändes lite motigt ändå att sätta sig i bilen igen för en resa på 10-11 timmar till Kristiansand i Norge. Men det var himla lätt att anmäla dit, tänkte nog inte då helt på hur trötta vi sku...

Av Helene - Lördag 16 mars 10:34

Som jag skrev i förra blogginlägget kunde vi bland annat inte stanna i Tyskland för att delta i söndagens BIS-final mellan de båda dagarnas segrare pga att Tootsie skulle valpa. Tootsie hade inte tid att valpa förrän igår, men hon var verkligen rejäl...

Av Helene - Söndag 10 mars 11:02

Nu ska det bli skönt att komma hem - ca 5 timmar kvar innan vi kör in på gården hemma   . Det har varit en lång resa, men också helt fantastisk - vi är såå glada att vi valde åka via Tyskland och ställa ut på den internationella utställningen där igå...

Av Helene - Fredag 8 mars 16:44

Då var årets upplaga av Crufts över, ja för vår del i alla fall - den pågår ju ända till söndag förstås, men vi får nöja oss med att titta på finalerna resten av dagarna, nog så trevligt tycker jag! Älskar att se finalerna från Crufts, så himla proff...

Av Helene - Onsdag 6 mars 18:23

Ja då var det dags igen, dags igen för en av årets höjdpunkter - nämligen Crufts   ! Vi har ju åkt hit och ställt ut våra hundar i många år, nu har det blivit som nånting vi börjar längta till redan när hösten och vintern kommer. Bra att ha något att...

Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se