Efter förra veckans långa resa måste jag nog erkänna att det kändes lite motigt ändå att sätta sig i bilen igen för en resa på 10-11 timmar till Kristiansand i Norge. Men det var himla lätt att anmäla dit, tänkte nog inte då helt på hur trötta vi skulle vara efter Crufts och Tyskland. Så bara att bita ihop och det var då verkligen värt resan - nu när vi är på väg hem med tre nya championat   .

Resan gick ändå lätt när vi väl kom iväg, jag körde ingenting - utan satt bredvid och jobbade lite med nya hemsidan istället. Svårt att hitta tid till det annars, är ju perfekt när man kan få lite nytta gjort när man sitter i bilen.

Vi hade bokat rum på Scandic hotell som låg alldeles bredvid utställningshallen i Kristiansand, så skönt när man kan packa in allt på rummet och gå direkt därifrån på morgonen. Hotellet var superfräscht och väldigt skön attityd mot hundarna, dit åker vi gärna igen   .

Efter att ha packat in skulle vi äta kvällsmat, det var endast buffé som serverades där tyvärr. Sånt är jag inte så jätteförtjust i, jag som äter så lite får betala väldigt dyrt för det lilla jag får i mig. Frågade därför de som jobbade där om det fanns nåt annat? Nej, det var bara buffé fick jag till svar - och sen frågan om det var okej med buffé? Kändes ju liksom att vi inte hade nåt val då - vi hade förstås kunnat strunta i att äta eller ätit nån annanstans, men då klockan var kring 20.00 då kändes inte det som nåt alternativ.

Buffén kändes fräsch, även om det alltid finns en oro att man ska bli dålig av att äta dylik mat... och tja, den oron har inte blivit mindre efter helgen kan man väl säga...

För kring 05.00 på morgonen vaknade jag av att det kändes minst sagt orolig i magen, fick kasta mig in i badrummet och där stannade jag ett bra tag. Inte skoj alls, och självklart kan jag inte säga det var bufféns fel men nog kan jag misstänka att det var äggsalladen jag åt av som var boven i dramat. Lite orolig blev vi såklart att jag inte skulle kunna vara med under dagen. David och Jenny gick in med all packning samt alla hundar på utställningen så fick jag gå iväg lite senare (undrar om man kan säga man är magsjuk varje gång det är dags att gå in på utställningar??).

Efter några imodium (hur klarar man sig utan det?) så kändes det iaf bättre som tur var. Utställningen hölls i en fin hall, som tyvärr de lagt väldigt hala plattor på. Ungefär samma typ av plattor som de har i Växjö på den utställningen. Som jag förstod var det konstgräs under så det var synd vi inte fick vara på det. 

Insläppet gick smidigt och det var ändå rätt så bra plats kring vår ring tycker jag, i alla fall för oss som kom dit tidigt. En lite märklig sak var att det ingenstans stod något om när utställningen öppnades, rätt så intressant kan jag tycka - men tydligen brukar det inte skrivas ut så ofta i Norge.

Domare för dagen var en irländsk setter-uppfödare från Irland, Diane Stewart-Ritchie. Ca 40 ESS var anmälda och 3 WSS. 

 
Bedömningen gick med snigelfart i ringen, mestadels pga de ringsekreterare vi hade i ringen som förmodligen var väldigt orutinerade. En domarelev fanns i ringen också och det var ganska så yviga diskussioner om hundarna där ett tag.

 
Första utställningen i officiell klass för Cava (Sällebäcks Pont de Millegrand). Endast 9 månader gammal och väldigt väl utvecklad för sin ålder. Hon vann sin klass och fick bra kritik, men dock inget CK.

Sen var det rätt så lång väntan innan det var dags för ESS. Roligt att jag kunde följa cockerbedömningen, det är ju inte alltid det hinns med.

Först ut av våra ESS var Biggles (CH Barecho Bring The Gold), han fick Excellent och vann sin klass men denna dag fick han inget CK. Tja, smaken är som baken kan man väl säga - från succé i Tyskland förra helgen till inget CK idag. 

En till hanhund hade vi med oss, Yalla (CH Barecho You Rock My World) - han behövde ett till CACIB för att bli internationell champion så det var spännande hur det skulle gå. När han så vann championklassen med CK vågade vi hoppas på det sista CACIB:et, men flera andra i bästa hanhundsklassen kunde få det så helt säker var vi förstås inte. Sååå när han blev bästa hanhund och championatet var i hamn, var så vi sååå glada och nöjda   .

Blingen (CH Barecho Bling Bling No Way) var lika vacker som vanligt, en andra placering i klassen med CK blev det för henne. 

I championklass tikar hade vi två anmälda, Curry (CH Barecho U Must Be The One) och Pasta (CH Barecho Party In My Head). Pasta behövde också endast ett till CACIB för att bli internationell champion, dessutom ville hon väldigt gärna får ett norskt cert också så hon kunde bli Nordisk champion! Först vann Pasta championklassen med CK, med Curry som god tvåa - även hon med CK. Så nu blev det spännande igen i bästa tikklassen...

 
Pasta i bästa tikklass.

Pasta hade charmat domaren rejält, hon blev bästa tik och fick då två nya championtitlar! Oj, så roligt!! Curry blev trea bästa tik med Res-CACIB, inte så dåligt det heller. 

 
Yalla fick se sig slagen av vår Pasta-makaron denna dag, han blev BIM och Pasta blev alltså BIR.

Finalerna kom igång snabbt, otroligt effektiva och skickliga var det på att få finalerna att flyta snabbt - bra gjort, sånt uppskattas förstås lite extra mycket när man har lång väg hem. Pasta blev utplockade i finalen, men fick ingen placering. 

När vi så kom ut för att packa in i bilen var det lite uppståndelse där, två polisbilar hade kommit dit med blåljus på och stod nu utanför entrén. Vad som exakt hade hänt vet jag inte, men som det lät hade det blivit nåt bråk i en ring (låter ju helt otroligt, men finns ju folk till allt). Om de tog nån med sig eller inte vet jag inte, men de förhörde flera vittnen där i alla fall.

 
Vi passade på att fota hundarna lite vi, mitt i allt kaos som var där   . Här är det fina Yalla som fotas, han har verkligen växt på sig till en maffig hane nu - tre år blir han om någon månad.

 
Vackra Pasta måste förstås fotas också, inte så ofta hon ställs ut nuförtiden. Det är väl mestadels för att hon tycker många andra saker är roligare än just utställningar....

 
Såklart måste vi passa på och fota Curry också, hon är så otroligt fin nu - nyparad och i päls för en gångs skull   .

 
Tufft liv som hundutställare, gäller att passa på att sova när det går.

 
Måste passa på och gratulera Humphrey (Barecho Having It All) och hans handler Emelie samt matte Lena till vinsten som Dalarnas vackraste valp igår, ni är så duktiga - vi är otroligt stolta över er och ser så fram emot att få se Humpe i ringarna i vår och sommar   .