Barecho

Senaste inläggen

Av Helene - Söndag 10 feb 22:06

Igår var jag på Dansk Kennelklub's utställning i Fredericia. Vi har varit där några gånger tidigare och mycket beroende på att det inte är några utställningar i Sverige just denna helg (jaja, jag vet - man kan vara hemma också nån gång... menmen...). Sen tycker jag det är en jättebra hall att vara i också. Det är lagom temperatur i hallen och inte så halt på golven. Faktum är att de mattor som de lagt ut i en del av ringen är halare än själva golvet som är under.


Eftersom Danska kennelklubben är helt suveräna på att lägga ut sina domarlistor långt i förväg kan man planera dessa utställningar tidigt. Vi pratade redan i början av förra sommaren om att åka hit, kul när man ligga lite före och planera tycker jag (som ju är lite av kontrollfreak). Domaren från Belgien som skulle döma visste vi inte mycket om, men värt att chansa ändå kände vi. 


Så i fredags morse kring 9.00 hämtade jag upp Jenny och Jennifer hemma hos Jenny i Fjärdhundra för vidare färd mot Danmark. Vi stannade till i Örebro och hämtade upp Björkman (CH Barecho Flower Power) som vi fått äran att ta med oss. Han behöver bara ett CACIB till för sitt internationella championat så det hoppades vi såklart på...

Regnade gjorde det nästan hela vägen, men annars gick resan bra - fram till vi kom till Öresundsbron. Oj, vilka köer det var här sa jag! Ja, det är ju bara rött överallt sa Jenny då. Och visst var det så, röda kryss överallt vilket såklart innebar ingen fick åka över. Gick då in på Öresundsbrons hemsida och där stod det att bron var avstängd från 17.07 till 19.00, vi var väl där ca 17.15 Om vi inte stannat och tankat strax före hade vi hunnit över, eller betydligt värre - vi kanske hade varit med i olyckan som var orsaken till avstängningen. Trist såklart att vi inte kunde åka över som planerat, men det var förstås betydligt mer synd om de stackare som var med i olyckan.


Vi bestämde oss för att ge hundarna mat och rasta dom, samt göra detsamma med oss för att få nåt vettigt gjort under tiden vi väntade till den skulle öppnas igen.


Resan fortsatte sen genom Danmark, det blåste bara mer och mer och regnet ökade. Vid närmare eftertanke har det alltid varit nån form av oväder när vi varit på denna utställning.... Bara att packa in oss på hotellet, dyblöta både vi och hundar och saker strax före 22.00 Snabbt i säng sen för att hinna sova några timmar innan det var dags att gå upp igen.


Utställningen började inte förrän 10.00, skönt iofs med lite sovmorgon men det gör ju också att finalerna blir senare och det är tråkigt så jag föredrar nog ändå att man börjar bedömningarna redan 9.00


Resultaten och kritikerna från utställningen kan läsas på vår sida; http://barechoshow.wordpress.com 


Här kommer lite foton från utställningen, de flesta har vi fått av Claudia Bruhn, stort tack för dom - otroligt uppskattat från vår sida   


 
Biggles (Barecho Bring The Gold) var först ut av våra hundar. Han gick i juniorklass denna dag eftersom vi hoppades på ett tredje Junior-cert så han skulle få titeln Dansk Juniorchampion. Och visst fick han det, på tre starter i Danmark har han nu fått den titeln. Tyvärr registrerar inte svenska kennelklubben den titeln, vilket är obegripligt. Men han har ju titeln ändå, så vi var förstås glada åt det. 


 
Sen var det dags för Yalla (CH Barecho You Rock My World) i championklassen. Han blev placerad som tvåa i klassen.


 
I bästa hanhundsklassen slog våran Biggles till med att bli bästa hanhund! Han fick då sitt tredje danska CERT, lika där - tre starter i Danmark och tre Cert, inte dåligt alls. Tyvärr kunde ha inte få något CACIB eftersom han deltog i juniorklassen och man då inte kan få det. 


Här kommer några fler kort på Biggles:
     
Inte många som har sånt framsteg som han, i standarden står det "Forelegs swing straight forward from shoulder, throwing feet well forward in an easy free manner" - mm... så härligt när man ser just det hos en springer. 
   


Och några till på Yalla:
       


 
Så var det dags för Blingen (Barecho Bling Bling No Way). Även hon deltog i juniorklass denna dag, och anledningen var förstås densamma. Hon vann klassen och fick då sitt tredje Junior-CERT och titeln Dansk Juniorchampion även hon!

 
Pasta (CH Barecho Party In My Head) placerades som fyra i championklassen.


Fler foton på Pasta:
     


 
Curry (CH Barecho U Must Be The One) placerades som trea i championklassen.


Fler foton på Curry:
     

 



 
I bästa tikklassen blev Blingen placerad som trea, hon fick då även sitt danska CERT vilket såklart var jättebra att ha till när hon får den svenska titeln, då blir hon även Dansk utställningschampion!


   
Här är Biggles från den sida vi oftast visar honom, men den här domaren fick man inte visa från det håller. Vad jag tycker om detta tror jag att jag har nämnt tidigare.... Han slutade dagen som BIM.


 
Jenny med våra två nya Danska juniorchampions! Några rosetter fick vi inte, nej det fick man köpa och då avstod vi. Kostade 100 danska kronor styck...


 
Så var det dags för cocker, samma domare på den rasen. Björkman (CH Barecho Flower Power) placerade sig som tvåa i championklassen och han blev även tvåa bästa hanhund. Cert fick han då vilket gav honom titeln Dansk utställningschampion och Nordisk champion, jättegrattis till hans ägare Stina o Lotta Frankesjö! Tyvärr blev det ju då ett Res-CACIB, så ingen internationell championtitel. Får bli nån annan gång istället...


Fler kort på Björkman:
         


Jennifer blev BIR med sin Welsh-tik, stort grattis till det! Men då grupp 8 gick som final nummer 11 i finalprogrammet och vi hade en lång väg hem valde Jennifer att inte gå in i finalen. Vi packade istället ut i ösregnet och började färden hemåt kring 15.30 ungefär. Bra precis 12 timmar senare, 03.30, körde jag in på gården... alltid skönt att komma hem, men längtar redan till nästa långresa vilket såklart blir resan till Crufts   

ANNONS
Av Helene - Tisdag 5 feb 17:12

Det kan man verkligen fråga sig... många gånger hör man ju det uttrycket och där man på fullaste allvar verkar tycka det mesta var bättre förr. Självklart var det INTE bättre förr skulle jag säga, utveckling är bra och något positivt   . I de flesta sammanhang. Det finns förstås saker som utvecklat sig till det sämre, men det är det som är själva grejen med utveckling. Man vet inte vad som kommer bli bra och vad som kommer bli dåligt... Visst, nån form av konsekvensanalys måste man förstås göra innan man genomför förändringar, men det som sägs att man måste våga för att vinna tycker jag stämmer väldigt ofta.


Ofta när det läggs ut foton på hundar från ca 50-70 år tillbaka i tiden skrivs det så många kommentarer som typ - tänk om hundarna i den här rasen ändå såg ut såhär idag, åh så fantastisk, vilken kvalitet på den hunden osv. I själva verket är hunden långt ifrån vacker och stämmer inte in det minsta på standarden. Vanligt är spikraka vinklar, tunna lår, uppdragen buklinje, framskjuten skuldra osv. En hund som skulle vara väldigt glad om den fick Good idag i utställningsringen. Missförstå mig inte, det fanns förstås väldigt bra hundar då också och de korten är superviktiga att titta på då och då för att minnas. Det jag menar är mer att så fort det kommer ett foto på en gammal hund så är den så mycket bättre än de hundar vi har idag, i alla fall om man ska tolka de kommentarer som skrivs. Lite trist och smått deprimerande tycker jag. 


Utvecklingen har gått framåt i de flesta raser, därmed inte sagt att de ska FÖRÄNDRAS - det är en helt annan sak. Utveckla är för mig förbättra. För dens skull kan vi inte slå oss för bröstet och säga att nu har vi uppnått de allra bästa hundarna i vår ras, det går inte att bli bättre. Självklart kan och ska de bli ännu bättre, det är ju det som driver oss framåt. Men när raserna blir till något helt annat, något som inte alls finns i standarden då är det stor varningsflagg tycker jag. När det t.ex står kraftig benstomme och man tycker de med tunn benstomme är bättre för det är det man ser mest av i den rasen i det här landet då blir det ju lite tokigt. Då är det inte utveckling till det bättre utan en försämring. Står det knappt vinklad ska den förstås inte vara övervinklad osv, det har vi ju pratat om länge nu så det känns lite uttjatat. Överdrifter är inte bra, inte i några sammanhang - men underdrifter är inte bra det heller. Utveckla och förbättra - det är vad rashundaveln handlar om   .


För i ärlighetens namn, inte vill vi ha bilar idag som är som de som var på 40-talet? Det har ju hänt en hel del där och så mycket säkrare de blivit framförallt. Vem vill ha en bil utan AC idag t.ex.? Man blir snabbt bortskämd. Vem vill inte ha diskmaskiner, dammsugare och allt annat vi har som förenklar vår vardag - klart vi vill det, men om man inte vågat utveckla saker skulle vi fortfarande stå med en tvättbräda och tvätta kläderna i Storsjön.


Vi är ju så mycket mer upplysta idag också, först kom tidningarna sedan TV och nu internet. Det är ju lika med hundaveln. Förr kunde man inte annat än använda sin egen hanhund eller grannens, för man visste inte nåt om några andra hundar. Inte konstigt då att kvaliteten inte var så jättehög inom flera raser. Idag är alla hundar tillgängliga, oavsett var de bor - det handlar bara om ifall man vill anstränga sig eller inte, för visst vet vi om att de finns och ofta varit i kontakt med dess ägare i nåt sammanhang. Sen är det ju såklart så att det sprids mycket falskt också på alla medier som finns, det är inte bara gott förstås med att vi har tillgång till så mycket information. Men i det stora hela tror jag inte nån av oss vill gå tillbaka till den tiden när vi inte visste nåt om vad som hände runtomkring i världen. 


Så tänk ibland på så otroligt mycket vi har åstadkommit i världen, tack vare modiga människor som vågat tänka annorlunda. Var inte så rädd för förändringar, gör inte på samma sätt om och om igen bara för att ni gjort det i typ "200 år". Tänk om alla barn ALLTID hade lyssnat på sina föräldrar, då hade vi fortfarande levt på stenåldern, tänk om  ingen hade vågat göra något som ingen annan gjort förut, då hade vi, våra hundar och samhället aldrig utvecklats till där vi är idag   .

ANNONS
Av Helene - Söndag 3 feb 19:24

Nu är det verkligen fruktansvärt väder här hemma, värsta årstiden och bara mer och mer snö - gräsligt och bara en massa extra jobb   . Men man får försöka fokusera på det som ligger framåt i tiden, som våren och att det förhoppingsvis kommer fler valpar då   . Pasta skulle ju egentligen ha valpat denna helg, men tyvärr gick hon tom denna gång. Vi hoppas vi ska kunna prova para med samma hanhund igen på nästa löp om det går att få ihop med resa dit osv. 


För några veckor sedan parade vi Tootsie med Paco. Tootsie hade en jättefin kul med Finnlidens His Majesty förra året så vi hoppas på en lika bra kull detta år. Hon har tid att valpa vecka 11 - veckan efter Crufts alltså   .

 
CH Barecho Play Now Pay Later "Paco"

 
Barecho Too Much Is Just Perfect "Tootsie"


I fredags och idag har vi varit och parat cockern Svea, även hon hade en superfin kull förra våren. I år är hon parad med en vit & orange hanhund. Ser mycket fram emot att få cocker-valpar här igen   .

 
CH Manaca's Milk N'Toast and Honey "Anders"


 
CH Backhills Just Awesome "Svea"


Såklart var det snöoväder både i fredags och idag när vi skulle åka och para. I fredags åkte David med mig och då hade han sin bil, volvon. Tanken var att jag skulle haft den bilen idag också, men när jag såg hur mycket det snöat i morse valde jag min bil istället, den är ju fyrhjulsdriven så kändes säkrare. Och tur var nog det...

 
Anders ägare ringde och berättade att vägen till hennes hus inte var plogat, inga spår efter andra bilar syntes riktigt heller så hon föreslog vi kunde parkera vid den större vägen och sedan gå till hennes hus (ca 500-600 m uppskattningsvis). Kändes inte jättelockande att pulsa i snön så långt, min kondis är ju lite "sådär". Det var en ganska så stor plogvall in till den vägen och sen såg det ut att vara några decimeter djupt. Bara att ta lite extra sats och chansa - värsta som kunde hända var ju typ att vi skulle köra fast. Men allt gick bra - både dit och tillbaka i våra spår som man kan se på detta kort. Så parad blev hon även idag - inte mycket som stoppar oss "hundtanter"   !


   
Ella har fyllt 6 veckor nu, jättefin tycker jag hon ser ut såhär långt. Officiellt namn har hon också fått - Barecho Edelweiss heter hon i sitt reg. bevis.


   
I torsdags kom också vårt nytillskott Mila hem till oss. En superhärlig liten tjej som verkligen charmat hela familjen   . Min mor flög ner till Tyskland och hämtade henne i torsdags, allt gick jättebra förutom att nån flygvärdinna var jättesur om inte Mila var i sin bur. Mila tog allt med ro - och när hon kom hem till oss sent på torsdagskvällen var hon bara överlycklig, hälsade glatt på alla och det tog inte lång stund förrän Ella och hon hade funnit varandra   

Av Helene - Onsdag 30 jan 20:55

Ja idag blev Fläders och Biggles valpar 1 vecka gamla. Det firade dom med lite kloklippning   . Det var inget de brydde sig speciellt mycket om själva - men deras mor höll ett strängt öga på mig hela tiden när jag klippte klorna och fotade de små. Eller små och små, de är rejält kraftiga nu allihopa - man hör mest hela tiden deras klunkande från när de diar   . Fläder mår bra nu - ingen feber längre, men hon ska äta penicillin i några dagar till i alla fall. 


Några av valparna är tan-tecknade och ett par har också den där riktigt supermörka leverfärgen som jag personligen är väldigt förtjust i. Annars händer inte så mycket med valparna i den här åldern, de bara äter och växer. Gnäller lite gör de också, men vad kan man annat vänta när de är efter Biggles som är en riktig liten "gnällspik" - inte så mycket macho där inte   . Minsta lilla det tar emot i pälsen när jag kammar honom så gnäller han högljutt - får se om barnen hans blir lika när de blir äldre. Ögonen borde börja öppnas om en vecka ungefär, men prickarna börjar komma mer och mer nu som kanske syns på korten. Inte så lätt att fota när de inte är stilla - bilderna blir suddiga. I alla fall för mig som absolut INTE är någon mästerfotograf.


Här är kort på de fyra tikarna:


Keela


 
 
Korona


 
Kahlua


 
Kyo


och här är korten på våra fyra hanvalpar:
 
Kimba


 
Karuso


 
Kanel


 
Kafka


 
Imorgon kommer den här sötnosen hem till oss   . Ska bli sååå spännande och vi ser så fram emot att få en till Affenpinscher hos oss.  Hon heter Virginia vom Römersberger Hof och ska kallas "Mila". Min mor flyger och hämtar henne imorgon eftersom vi jobbar då båda två - oj vad vi längtar hela familjen till imorgon kväll   

Av Helene - Lördag 26 jan 18:01

... man blir när man ser att en nyvalpad tik inte mår helt bra. I går kväll åt Fläder sin mat precis som vanligt, inga konstigheter alls. Hon har varit så nyfiken på vad vi gjort i köket som ligger bredvid valprummet, samtidigt som hon tagit så väl hand om sina åtta små juveler   .

När jag så skulle gå och lägga mig i sängen bredvid henne såg jag direkt hon såg annorlunda ut, låg liksom mer utslagen och blicken var annorlunda. Gav henne en bit skinka och jodå, den slank ner men sen la hon sig igen. Slickade inte på nån valp utan ville bara sova. Tog tempen på henne och då hade hon 40,8 i temp! Alldeles för mycket, även för en nyvalpad tik som ju oftast kan ligga runt 39 grader några dagar efter valpning. 

Provade att få henne att slicka på nån valp, men icke - dom brydde hon sig inte om. Däremot viftade hon på svansen så det dundrade i valplådan varje gång vi pratade med henne, så gör hon alltid våran Fläder-flicka   . Det var inga problem att få med henne ut, så det var ju bra. Efter att hon fått olika medikament vakade jag sen över henne hela natten. Plus att jag fick massera valparna med matolja så de fick kissa och bajsa när Fläder nu inte orkade tvätta dem.

Typiskt nog fick vi också strömavbrott under natten, allt sedan de började gräva för fiber här utanför nån gång i höstas (ja nåt fiber har vi inte sett röken av än...) så har det blivit strömavbrott hos oss lite då och då. Inte så kul när det är rejält kallt ute och man har nyfödda valpar hemma   . Elgubbarna som skulle fixa felet var bussiga nog att jobba på så snabbt de kunde eftersom vi annars hade varit tvungna att försöka lösa det här med värmen till valparna på något sätt. Inte kul när huset kyls ner snabbt som det kan göra den här hemska årstiden. 


 
I morse var hon piggare, hon började tvätta valparna igen då och tempen låg på 38,9 istället - betydligt bättre. Jag skulle ha åkt till Springerklubbens avelskonferens i morse, men jag vågade inte lämna henne. Även om David är hemma så ser inte han på samma sätt hur hon mår, eller tja, jag litar inte på det iaf     . Enligt veterinären beror febern med största sannolikhet på att hon hade flera moderkakor kvar i livmodern efter valpningen och det är ju aldrig bra. 


 
Valparna är fortfarande alldeles oljiga och feta i pälsen efter allt mitt masserande.


Fläder mår fortsatt bättre, så om hon nu bara inte blir sämre ska jag åka till avelskonferensen imorgon har jag tänkt. Ska bli verkligt spännande att få lära sig lite mer om HD-index, det är ju så pass nytt så åtminstone jag är tämligen okunnig på det området. 

Av Helene - Torsdag 24 jan 18:10

Igår föddes äntligen nästa kull valpar, kändes lite extra spännande just för att det var Biggles första kull   .


Fläder var helt lugn i tisdags, men i går morse blev hon allt oroligare och gav mig blicken som alltid gör att man känner sig skyldig för att man parat dom. Nu var ju detta Fläders andra kull så även om hon såg lite plågad ut är jag övertygad om att hon visste vad som skulle ske denna gång.

 
Den speciella blick som bara en tik i öppningsskedet har   


 
Första valpen föddes klockan 14.40 och det var en tik. Hon vägde 386 gram och fick namnet Keela.


 
Nästa valp föddes kl. 15.15, också det en tik. Hon heter Korona och vägde 414 gram. Anledningen till att hon har lite rött på ryggen är att vi tyckte hon hade lite svårare att komma igång och äta, då är det lättare att se om de är märkta ifall de ligger och äter eller inte.


 
Tredje tiken föddes 16.00, hon vägde 422 gram och var i och med det den största valpen i kullen. Hennes namn blev Kahlua.

 

 
Första tre valparna   


 
Lite längre uppehåll innan det var dags för lite hanhundar. Klockan 17.20 föddes Kimba, en hanhund som vägde 402 gram.


 
Bara fem minuter senare föddes nästa hanhund, klockan 17.25 Han heter Karuso och vägde 384 gram.


 
Sjätte valpen var också den tredje hanhunden. Han föddes 19.00 och vägde 378 gram, hans namn blev Kanel. 


 
Tjugo minuter senare, 19.20 föddes en till tik. Hon vägde 374 gram och fick namnet Kyo.


 
Sista valpen kom med en himla skjuts, en krystvärk bara så damp han ner i valplådan. Klockan var då 20.05, han heter Kafka och vägde 358 gram. Han är minst i kullen, men de är väldigt jämna - ingen som direkt urskiljer sig på något sätt än. 


 

 
Efter obligatorisk tvätt av mamma Fläder slog de sig alla till ro   . Min mor sov hos dem i natt så jag fick sova ordentligt med tanke på att jag skulle jobba idag, i natt är det min tur att ligga i rummet hos valparna. Brukar bli lite dåligt med sömn, men är samtidigt väldigt mysigt att ligga och lyssna på valpljuden.



Av Helene - Tisdag 22 jan 16:37

Ja då har vi klarat av årets kallaste inomhusutställning - i Kumla ridhus. Varje år säger vi aldrig mer - men jaaa som sagt, man ska inte säga aldrig eller alltid - för det stämmer väldigt sällan.


Jenny kom upp till oss på fredagskvällen så tillsammans badade vi och fönade de åtta hundar vi skulle ha med oss, det låter som det skulle ta en himla lång tid - men på ca 2,5 timme var vi färdiga, ja med första föningen. Vi badar dom och fönar det allra blötaste ca 10-15 min, de får sedan täcke på och vänta ca 3 timmar innan sista föningen och piffningen blir gjord. Annars skulle det ta alldeles för lång tid när man vill ha med många hundar till en utställning.


Extra roligt var att vi skulle ta med cockern Svea på denna utställning, hon är inte utställd på ett år ungefär. Tyvärr lite urfälld just nu (hon började precis löpa så det var förstås anledningen), men jättefin för övrigt   


David körde dit (som vanligt) och Jenny o jag sov - perfekt fördelning. När vi körde in mot ridhuset möttes vi av supertrevliga parkeringsvakter - som ni säkert vet tillhör det ju inte vanligheterna, men så trevlig start på dagen när man möts av ett leende och lite snälla ord trots att vi missuppfattade var vi skulle köra och ställa oss för avlastning.

Domare för dagen var Sara Nordin (kennel Cavamirs). 32 vuxna och 6 valpar av ESS var anmälda, en helt normal siffra nuförtiden. Ett par gånger om året kan vi ha 60-70 stycken, och ibland inte fler än 10-15. Så runt 30-35 är vanligast tycker jag. Helt säkert skulle de bli fler anmälningar hit om det var på ett bättre (varmare) ställe. Synd det inte finns i hela Bergslagen en lokal där vi får vara som är uppvärmd? Men jag vet att vissa ställen är det nästintill omöjligt att få vara nånstans inomhus med hundar. Trist   Två av landets bästa ringsekreterare hade vi nöjet att ha i vår ring denna dag   . Proffsiga, tydliga och trevliga utan att för den skull vara mesiga - det är bästa sortens ringsekreterare det! Detta tillsammans med en domare som behandlade både hundar och handlers på ett trevligt sätt gjorde att det var en skön och avslappnad stämning i och kring ringen hela dagen - precis som man vill det ska vara och som det borde vara varje gång   


Samtliga resultat och kritiker från utställningen finns att läsa på vår resultatsida: https://barechoshow.wordpress.com/ .


  
BIR-valp blev Salty (Barecho Here She Comes) & BIM-valp var Springdust's Guiding Hermes. Saltys syrra Peppar (Barecho Hot Hot Hot) blev trea i valpklassen med HP.


Biggles fick vara hemma denna dag, så istället hade vi hans bästa kompis Cosby (Barecho Choose Me Or Lose Me) med oss. Han var så fin i ringen med Jenny - slutade dagen som tvåa bästa hanhund med ännu ett CERT. Lovande junioren Fonzie (Barecho Follow My Lead) som var tvåa i en stor juniorklass på Sthlm hundmässa var här själv i klassen, fick Excellent men inget CK denna gång. Matte Lotta visade honom jättebra - ska bli så roligt att se honom på fler utställningar under våren/sommaren!

 
Bästa hanhund och BIR blev Yalla (CH Barecho You Rock My World), här på fotot tillsammans med BIM-vinnande tik CH Elgentorpets Joyride som i och med detta blev champion, och inte vilken champion som helst utan hon fick ett "riktigt" championat - utan parentes, stort grattis till det - en stor bedrift och så roligt för rasen   


Blingen (Barecho Bling Bling No Way) vann unghundsklassen med CK och Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) blev fyra bästa tik till slut.


 
I och med att Jenny nu gått med i kenneln har vi ju som sagt också Welsh - fina Cava (Sällebäcks Pont de Millegrand) blev tvåa i valpklassen med HP.


Så hur gick det i cockerringen då? Sveas dotter Dizza - allmänt kallad Monstret (Barecho I Dug Up A Diamond) tävlade för första gången i juniorklass, precis 9 månader gammal. Hon gjorde det jättebra, placerades som tvåa i klassen med CK. Hennes matte Stina hjälpte oss visa Svea (CH Backhills Just Awesome) för jag hade så ont i ryggen - men i ärlighetens namn gör Stina det tusen gånger bättre än mig så oavsett min rygg var det så bra hon visade henne! Svea vann en stor championklass och slutade som trea bästa tik. Helt vild i ringen, svansen gick som en propeller och hon sprang som om hon trodde det var först i mål som gällde. Stort tack Stina för att du hjälpte till att visa Svea - hur ska det gå nu i Danmark när jag ska visa henne själv?   


Svea löper som sagt nu och vi planerar att para henne med denna fina hanhund - en hane som jag beundrat sedan jag såg honom som valp för många år sedan:
 
CH Manaca's Milk n'Toast and Honey "Anders"


Tillbaka till Kumla, efter rätt så lång väntan drog äntligen finalerna igång. En stor eloge till SSRK Bergslagen som fått ihop så många fina priser i finalerna, otroligt roligt - för nog vill man ha mer än bara en rosett om man blir placerad i en final.


 
Salty slutade som BIS-1 valp - sista gången i valpklass, om någon vecka blir hon 9 månader och då är det dags för juniorklassen.


 
Vår uppfödargrupp blev även den BIS-1   .


 
Och fina Yalla slutade dagen som BIS-3   .


Nu väntar vi här hemma på att Fläder ska valpa snart - hon är rejält rund om magen och vi är såå nyfikna på om det är någon mini-Biggles därinne   . Pasta däremot är jag tveksam till om hon är dräktig, konstigt med tanke på att hon parades fler gånger - men så är det ibland. Bara att göra nytt försök på nästa löp...


Av Helene - Söndag 13 jan 15:50

Thomas, min äldste son, har bott i Skåne länge nu. Först i Malmö, sen i Ystad - så Malmö igen och så har det varit Lund nu på slutet. Jobbigt att ha ett av barnen så långt borta, samtidigt som man som förälder såklart vill att de ska göra det de själva vill. Att tänka de ska bo kvar kring där man bor själv är bara egoistiskt, härligt tycker jag när de vågar skapa sig ett eget liv - även om man ändå sen förstås vill fortsätta vara en del i det livet som deras förälder   .


Thomas har bott som inneboende ett tag då det är så svårt att få tag på lägenheter i Lund, men i slutet av november fick han möjligheten att hyra en lägenhet vilket han såklart var väldigt glad för   .


Lägenheten är en etta som ligger i Hjärup, strax utanför Lund. Han flyttade dit för 1,5 månad sen alltså - och har gjort så otroligt fint där. Men, lite småsaker som behövde göras - som sättas upp saker på betongväggarna, skruva i ordning soffa och bord mm. Sen behövdes det också kompletteras med en hel del saker, det är ju helt otroligt så mycket saker man har i ett hem egentligen! 


Såna gånger som vid flytt är det jobbigt att bo långt därifrån som förälder, man vill ju hjälpa till - vi hade ingen möjlighet att åka ner den helgen han flyttade utan detta var första lediga helgen vi kunde åka dit.


Jag plockade ihop lite saker hemma som vi har dubbelt av, lite gamla kökshanddukar med broderier från äldre släktingar bland annat, gamla hundpriser mm. Så vi packade Barecho-bilen i fredags kväll, full med saker och med oss också; David, Helene, Jacob, Henric, Elis och Viktoria. Jätteroligt att vi kunde komma iväg allihopa    Att vi alla kunde åka var bara möjligt förstås om vi hade hjälp med hundarna hemma, massor med tack till Jenny som bott hos oss under helgen - vet ju att alla hundarna haft det hur bra som helst då   .


Vi gav oss iväg ca 21.45 på fredagkvällen, David körde till Jönköping och jag körde därifrån. Vi kom fram 04.45 - lite slitna, men inte så farligt som man skulle ha kunnat tro.

   
Elis var den som var piggast tror jag. Han somnade i bilen när vi åkt en timme kanske, sen vaknade han strax före 03.00 och ropade efter Pappa. Blev nog fundersam var han var när vaknade, men när han sen insåg att vi alla var där blev han lugn. Inte somnade han om heller, nejdå - han var såå nöjd så. Oj, stoooooor lastbil sa han för varje lastbil jag körde om... I den åldern är man sannerligen lättroad   .


Efter några timmars vila gick vi iväg till affären för att handla till frukost, riktig engelsk frukost fick det bli. Är ju så himla gott det    . Sen packade hela familjen in sig i bilen för att åka på shoppingrunda. Det blev en hel del inköpt på Ikea, men vi hann med en del andra affärer också. När jag skulle betala för ett par batterier på Rusta för 29:90 stod det medges ej när jag skulle betala. Provade igen, för det kort jag skulle betala med är ett kreditkort med kredit på 10.000:- och hade anmält till nån utställning med det, det var allt. Så att det fanns pengar där visste jag. Men icke, medges ej sa den otroligt sura kassörskan. Tog ett annat kort och det fungerade. Förstod då att det var nåt lurt. Kollade sen på banksidan på mobilen och upptäcker då att kortet har blivit "kapat" eller vad man nu kallar det. Massor med uttag i ffa Holland, för nästan 9000:-..... så otroligt trött man blir, inte roligt alls. Jag är alltid jätteförsiktig när jag använder kortet för att betala på internet, men det måste ju vara där som något hänt. Men vad sjutton ska man göra? Allt måste ju betalas med kort nuförtiden? Läste att kortbedrägerier ökat väldigt, man kan ju tycka bankerna borde jobba väldigt aktivt för att göra så det inte är möjligt att kapa kort på detta sätt. Kortet är ju förstås spärrat nu, men vad hjälper det nu liksom? Det ska väl gå att se hoppas jag att det är falska uttag, men innebär en massa extra jobb som inte alls är vad man har lust med. 


   
Thomas bor alltså i Hjärup, och då i en del av Hjärup som heter Jakriborg. Det är som en egen liten stad i staden på nåt sätt. Husen där är det en speciell stil på och om jag fattade det hela rätt så byggdes allt upp samtidigt för att skapa denna "stad". Husen är alla spetsiga upptill, Thomas lägenhet låg på markplan så hur det ser ut med våningar uppåt vet jag inte. Stilen är lite gammaldags, smala gränder och kullerstensgator. 

 
Det är en mur också uppbyggd åt ett håll, visst får man lite känslan här av Törnrosdalen ifrån Bröderna Lejonhjärta. Bara väntar på att man ska få säga lösenordet "All makt åt Tengil- vår befriare" där i öppningen.


 
Ett litet torg fanns där också, hur mysigt som helst. Hade varit nån julmarknad där också berättade Thomas - känns som helt perfekt för det. 


 
Här ser man muren igen. Man fick parkera utanför själva området där lägenheterna och affärerna var. 


 
Mellan det gula och det vita huset här är ingången till Thomas lägenhet. Helt egen ingång vilket ju är trevligt. Känns så kul att vi fått se hans lägenhet och området han bor i. Även om man ser foton och hör beskrivningar är ju inte det samma sak alls som att se det med egna ögon. 


 
Efter all shopping var vi så trötta så vi orkade inte göra mycket mer. Lite slappande först och sedan ett besök på pizzerian som ligger typ 5 meter från Thomas lägenhet. Nära och bra   .


Lite sällskapsspel blev det på kvällen innan jag, David och Elis åkte till ett hotell i närheten. Kändes som det skulle bli lite väl trångt om vi skulle sova där allihopa. Elis var också väldigt nöjd när han kom till hotellet och hittade en riktig barnsäng där   .


 
Dagen idag har bestått av arbete med att fixa iordning lägenheten på lite olika sätt. Eller ja, som ni ser så jobbar David och vi tittar på. En mycket bra fördelning   .


Nu är vi på väg hemåt, i ösregnet. Längtar inte alls hem till snön, men det här vädret är inte roligt alls det heller. Föredrar nog ett par minusgrader då och snö, lite snö kan jag stå ut med - bara jag slipper isen.... Isen är det allra värsta i våra trakter, snön kommer och går och däremellan är det is... Nej, nu vill vi ha vår. Det dröjer nog ett tag, man får glädja sig så länge med att det blir liiiiite ljusare och ljusare nu dag för dag   .

Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se