I fredags fick vi välkomna Heavens & Gibsons valpar - alla valpar är otroligt efterlängtade, lite extra spännande var det nu om vi skulle få några svart/vita valpar eller inte! Mamma Heaven är brun/vit och pappa Gibson svart/vit, så rent teoretiskt ska det bli 50/50 av färgerna. Nu vet vi ju att teorier sällan stämmer....

Heaven var ganska så lugn hela dygnet innan, tempen sjönk men inte så långt ner. Matlusten var det svårt se något på också eftersom hon har varit kräsen med maten sista veckan. Hon har fått många och små portioner, så tjock som hon varit var det inte så svårt att förstå maten knappt fick plats heller. 

Vid 12.20 började hon krysta lite lätt - så då var det dags att koka sax, peanger och tråd. Det brukar ta ca en timme från första krystvärken till första valpen föds, men här tog det lite längre tid. Kanske för att hon envisades med att det var just i sängen hon skulle valpa, klart det var det bekvämaste och bästa stället - det borde väl jag förstå kan man tycka!

 
Till slut så kom vi väl överens om att det var i valplådan valparna ändå skulle födas. Här är hon djupt koncentrerad under en krystvärk.

 
Den blicken visade tydligt vems fel det var att hon skulle behöva ha så ont i magen.... lilla gumman, man har alltid dåligt samvete när dom kämpar   

 
När svansen blir som ett hjul därbak, ja då vet man att det närmar sig

 
Och mycket riktigt, här är första valpen på väg ut.

 
En svart/vit tik blev den förstfödda, hon föddes kl. 13.48 och vägde 395 gram. I och med det så var hon den största valpen när de föddes. Hennes namn blev Bianca.

 
Heaven var lite fundersam till en början, som nästan alltid tikar är när de valpar första gången. 
 
Men det är sån instikt att slicka på dom, och så snart de börjat slicka på valparna så ser man riktigt hur modersinstinkten vaknar   

 
Liten tupplur med mamma innan syskonen börjar droppa in...

 
Valp nummer två föddes kl. 14.18, en brun/vit hanhund som då fick heta Benjamin såklart - vad annars   . Han vägde 375 gram.

 
När tredje valpen föddes, kl. 14.57 så kom en tik med en rejäl dusch av gult "bajsvatten". Jag tror aldrig jag sett så mycket vatten födas samtidigt som en valp. Valpen var också helt gul, vilket jag tolkade var från bajs. Jag försökte tvätta ren henne men gick inte att få bort det gula helt. Hon var minst i kullen med 275 gram, svart/vit även hon och hon fick namnet Bee-Bee. Tyvärr somnade hon in i morse, varför är ju omöjligt veta. Men känslan var att det var något som inte stämde med henne från början - men ändå så sorgligt   

 
Fjärde valpen föddes kl. 16.52, en svart/vit hanhund. Han fick namnet Baretta och vikten var 345 gram. 

  
Ytterligare en svart/vit hanhund föddes kl. 17.20, han vägde 380 gram och fick namnet Balthazar. 

 
Sjätte valpen var en brun/vit tik, hon heter Babs och vikten var 365 gram. Hon föddes kl. 18.35. 

 
Valp nummer sju var en svart/vit tik som fick namnet Bailey. Hon föddes kl. 18.56 och vägde 310 gram. Hon har också tan-tecken, så hennes korrekta färg är svart/vit/tan. Skoj med fler olika färger i kullen    Jag tror det är fler som har tan-tecken, men ingen som har så tydligt som Bailey just nu. 

 
Klockan 20.29 föddes en svart/vit hanhund som fick namnet Basil. Han vägde 375 gram. 

 
Nionde valpen föddes kl. 21.19, en svart/vit tik som heter Blair. Hon vägde 370 gram. Här började jag tänka att det kanske var slut på valpar, men efter en stund började hon krysta igen och kl. 22.13 föddes en svart/vit hanhund som tyvärr var död   . Inte så ovanligt att de inte klarar sig när de är så många och valpningen drar ut lite på tiden.

 
Hanhundarna

 
Tikarna (när de fortfarande var fem stycken...)

Efter detta så drog Heaven en djup suck och la sig snarkande för att sova. Så välbehövligt för henne   . Hon är så otroligt duktig mamma, lugn och fin med alla sina små. Lite orolig blev hon när vi tog bort tikvalpen som dog - men det var bara en kort stund. Nu ägnar hon all sin tid åt de åtta hon har kvar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...