Idag efter jobbet så åkte jag direkt in till festivalstaden Sandviken! Henke och hans klasskompisar skulle uppträda i festivaltältet   som är uppställt på torget, det ska ju vara så festivalpyntat i stan säger de, men inte tyckte då jag att tältet såg så värst festligt ut, ser ni det ens bakom snöhögen?
  

Inuti tältet var det dock jättemysigt, med försäljning av mat och dryck mm. Och så scenen såklart där de skulle uppträda, den var fin!

Resan in började dock med att jag blev irriterad  , tänk hur småaktiga en del kan vara och inte förstå sig på att man vinner i längden på att vara trevlig mot sina kunder! Men, Sandviken är i alla fall tillräckligt stort för att man ska kunna välja andra affärer....

När jag kom till tältet så var de i full gång med att spela och sjunga, Henke skulle dock vara med på endast en låt och den hade inte hunnit vara ännu som tur var... De spelade "Du är så Yeah Yeah Wow Wow", och det kan man ju tycka är en ganska så glad schlagerlåt - men dessa grabbar är ju hårdrockare   hela bunten och då kan man ju inte se alltför klämkäck ut förstås! Ett litet leende hade man väl kunnat få se i alla fall.....

Det är Henke till höger på kortet, spelandes gitarr.

Och se där, ett litet hårdrockskast med håret....

Henke var själv inte helt nöjd med spelningen då hans gitarr tydligen inte hade hörts så bra som den skulle ha gjorts, men jag tyckte som vanligt att de var sååå duktiga!!  

När vi for hemåt så såg jag att de i rondellerna, plus lite varstans hade satt upp konstiga höga stålställningar med nåt över - såg inge vidare ut, men förmodligen  lyser de i olika färger och blir så fina sen skulle jag tro, hoppas då det, annars blir jag orolig för hur de tänker...

Välskottat som sjuttsicken var det kring Göransson Arena också, fint ska de va när finfolket kommer till byn!  

Jag försökte hitta Måns i vimlet, men han måste ha missat mig precis - typiskt! Har minsann hört jag att flera har sett Mums-Måns under veckan....

Resterande del av dagen-kvällen så har jag agerat frissa här hemma, först var det den mest hårömma cockern i hela världen som skulle klippa sig (Vera....) och sedan tonade jag Henkes hår, han ville bli brunett... men det fick då absolut INTE bli glansigt! Ja, vad ska man säga.... en annan som blir så glad om håret för en gång skull blänker lite, och då menar jag inte av fett....  

 

Din son

11 februari 2010 21:19

Tack! :)

 

Erika

11 februari 2010 21:42

Mums-Mums kan du sluta leta efter, för han har jag redan hittat,fullkommligt dragit hem och nu har jag gjort en "Fritz".
Han ska få all den kärlek han behöver och vill ha ,looooovar !
Det lilla gosse barnet...

http://risenshine.blogg.se

 

Sofie

12 februari 2010 09:53

Nä jag ser inget tält bakom snöhögen. Kanske det skymtar något litet blått tält-tak?
Hårdrock är bäst!
Håret ska blänka naturligt tycker jag, inte tuta i det massa silikon som finns i produkterna. Försöker undvika det om jag kan.
Önskar en Trevlig Helg! Krama gärna om alla era vackra vovvar från mig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...