"Om tjugo år kommer du vara mer besviken över sakerna du inte gjorde än de du gjorde. Veckans tänkvärda..o)" Såg detta på FB idag och kopierade det till min status... Det stämmer så bra in på hur jag tänker just nu.

Jag har haft många tankar sedan ett tag tillbaka på att byta arbete. Och kan väl säga att efter det möte vi hade igår kände jag för första gången i morse att nä, jag vill inte gå till jobbet, det är inte roligt längre. De lyckades verkligen ta bort all arbetsglädje från mig på det mötet.....

Jag trivs väldigt bra med kollegorna och förstås med barnen - men när det finns annat runtomkring som gör att all inspiration över jobbet försvinner - ja, då känns det inte bra....

Men vågar man säga upp sig från ett fast jobb? Ja, varför inte... Kan säga att det finns då en som skulle glädjas åt det mycket i alla fall.....Vågar man flytta till ett annat land? Ja, andra har ju gjort det....

Undrar jag hur många som ångrat sig om de sagt upp sig för att de inte trivts helt på jobbet, och sedan ångrat sig - tror ni det är många? Och samma sak vad det gäller flytt, jag tror inte det är många som flyttat till ett trevligare klimat som sedan längtar tillbaks.... Och om man nu skulle ångra sig, så finns det väl inget som säger att vägen tillbaks är stängd för alltid? Jag har ju min utbildning som förskollärare kvar och Sverige finns ju också kvar.

En skräck för mig det är att jag när jag är gammal och kanske börjar bli krasslig så ska jag ångra att jag inte gjorde en del saker som jag verkligen velat. Man måste våga för att vinna, eller hur? Fånga dagen - så var det någon klok som sa....

Ja, mycket tankar i huvudet just nu... Visst mår man bra av förändringar - men man måste såklart också ta hänsyn till de allra närmaste, familjen.

Skulle så gärna vilja lära mig mer om hemsidor, bli en webmaster helt enkelt - så har lite tankar på att utbilda mig till det. En dröm är ju att kunna jobba hemifrån och kunna styra över sin egen tid..... Lite andra ideér har jag också..... 

Idag har jag annars varit till frissan på eftermiddagen. Jag har gått till samma företag i många år och där klippt mig hos två olika, nu hade de slutat båda två. Det var nya ägare, två unga tjejer - bara 19 år. Tufft och imponerande tycker jag! Känner mig mycket nöjd med resultatet förutom att jag alltid tycker man ser lite väl "stylad" ut i håret efter att man varit hos frissan. Men imorgon efter jag har tvättat det är jag nog ännu nöjdare. 

Det är lite mer uppklippt nu, och så har hon gjort slingor i två olika färger i håret.

Randigt är snyggt.... Besöket kostade 1.150:-, lite dyrt kan jag tycka - men det kostar att ligga på topp, eller hur?

Kortare lugg såklart, den växer ju så himla snabbt...tur jag kan ansa den själv med jämna mellanrum.

Jag vill också gratulera X-kullen som fyller 2 år idag! Elmer är pappa och mamma är Katie, en av de goaste och snällaste tikar jag nånsin mött.... Vi fick tillbaks henne på mycket märkliga grunder från en fodervärd och ett tag senare fick hon ett nytt hem. Två hanhundar är det i kullen, Viggo som flyttade norrut och så Freke som haft oturen och fått byta hem redan..... Hoppas att han har det bra nu! Leiah bor i Dalarna, henne har jag träffat några gånger då hon varit här och klippt sig. Likaså Hilda som bor i Örebro, en gång har hon kommit hit och blivit lite uppsnyggad även hon. Bessie som bor delvis i Stockholm och Söderfors är väl annars den jag träffar oftast. Syrran Ulla bor ju i Sydafrika så henne har jag såklart inte träffat sedan hon flög dit... men en hel del härliga kort har jag fått på henne.

Här kommer ett foto från söndagskvällen - battingen firar sin vinst med att mysa med matte och lillhusse i soffan....

Tack för alla kommentarer! Det gör verkligen att det känns inspirerande att skriva inlägg oftare....

Kändes som det blev en allvarlig blogg denna dag så jag vill avsluta med nåt som definitivt får er att dra på smilbanden:

 

Lena

29 mars 2011 21:23

Ja, säger som du jag...skulle oxå vilja byta jobb..... men villka gulliga ungar på slutet...Kram Lena

http://lenahansen.bloggplatsen.se

 

Marina P

29 mars 2011 21:41

Jaa du Helene. Arbetsmarknaden är ju inte på topp just nu, men jag tror att du med din personlighet kanske inte skulle ha så jättesvårt att få nytt jobb...:-) Ang. utlandsflytt, ja varför inte! Du kommer ju vara så saknad, men bara ni ser till att ha gäststuga på gården går det nog bra, då får man ju tillfälle till lite fler semestrar ;-) Går väl "rätt fort" att bila ner om man ska ha hundar med sig? Räkna, åk ner och känn efter och kolla på olika ställen, prata, räkna igen osv.
Det blir nog alldeles jättebra vad ni än beslutar!

 

Pia

29 mars 2011 21:54

Jag håller med föregående talare Helene. Och är det något du vill så fixar det sig alltid på ett eller annat sätt. Och som du själv skriver hur många är det som ångrar sig när de provat...snarare är det nog de som inte vågat som ångrar att de inte gjorde slag i saken någonsin.
Lycka till med beslutsfattandet!
Och vilken härlig konversation du hittat :D Helt underbar...synd man inte förstår vad de säger ;)

http://lillablidkulla.webs.com

 

Sofia o Vilde

29 mars 2011 22:23

Så sant så sant Helene! Har själv lite planer o funderingar... :)) Förändringar e nyttiga. Man borde inte bara drömma o fundera utan göra slag i saken! :)

 

Maria

29 mars 2011 22:37

Man lever bara en gång - go for it :-))

http://www.windcraft.se

 

Eva Löwenstein

29 mars 2011 22:56

Visst vore det skönt med ett facit för besluten man skulle ta så man kunde kika lite innan man slog till.. Jag jobbade på landstinget i 22 år när jag blev erbjuden ett vikariat som jag tog tjänstledigt för att prova i 6 månader, men redan efter 3 sa jag upp mig. Alla sa att jag var galen, trygghet, laslista och GULDKLOCKAN men jag har aldrig ångrat mig jag minns att jag kännde mig fri, läste jobb annonser och njöt i fulla drag. Go for it Helene. Du och jag och StigHelmer
-Jag är inte rädd jag kan fan i mig flyga!!!
Kramizar Eva

 

Anna-Greta

30 mars 2011 00:23

Själv tog jag familjen och drog 80 mil söderut.
Tordes helt enkelt inte tacka nej till jobberbjudandet just på grund av rädslan att sitta på hemmet och bittert ångra att man lät feghet stoppa sig. Vägen illbaka till Umeå fanns ju alltid. Kan säga att jag har inte ångrat mig. Så lycka till med planerna, vad det nu än blir.

 

Desireé Pettersson

30 mars 2011 11:40

Känner igen mig i din situation även fast jag "bara är timmis". När allt är upp och ner på jobbet och man inte har tid för individerna (tanter och gubbar) utan bara stressar runt då är det inte kul. När man står och letar krämpor för att slippa gå till jobbet..... det är inte ofta men det har hänt. Så man skulle kanske ta sitt pick och pack och byta jobb och byta stad....

http://www.sibborps.com

 

Katarina H

30 mars 2011 16:55

Go for it!
Söta ungar - jag tror faktiskt att de bl a diskuterade strumporna,en ena hade ju bara en på sig :)

 

Ann Lundin

30 mars 2011 18:17

Ljuvlig film!!!!
Jag funderade mycket på att byta arbete för några år sedan men nu vet jag att barn är något som jag aldrig vill vara utan. Mina killar är ju utflugna och livet vore väldigt tråkigt utan ungarna i skolan. Flytta söderut vore däremot underbart men jag skulle aldrig våga....
Du är en modig kvinna Helene!

http://www.astrosprings.se

 

Elisabet och Ulf Viklund

30 mars 2011 18:48

Hejsan.
Jag känner igen mig skälv mycket i det du har skrivit men arbetsmarknaden ligger ju inte i topp så man vågar inte sluta på sitt fasta jobb som man har idag.
Grattis till alla framgångarna i utställningsringarna ni har mycket fina hundar. Jag brukar ibland gå in på din sida och kolla läget vad ni pysslar med. Ha en bra vår/ elisabet med hundar uppe i piteå

http://bolegardens.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...