...i somras? Jo, att det är norrut man ska dra! Den rubriken skrev jag på bloggen som skrevs efter Clådans (CH Barecho Quest For Success) BIS på SKK i Svenstavik - och då syftades det förstås på att hon blev BIS även på SKK:s utställning i Piteå någon månad före   . Inte kunde jag väl drömma om att hon skulle göra om det igen, bli BIS på SKK:s utställning i Sundsvall också - men hon gjorde det, våran allra bästa superstar här hemma       !!

Och Sundsvall i oktober är en riktig tur-utställning för oss, det här var tredje året i rad som vi vann grupp 8 på den utställningen - men även tidigare har vi vunnit gruppen där med bland annat Diva. Förra året var vi också BIS-uppfödargrupp, och vi har vunnit BIS-veteran flera år här också :-) Härligt med såna utställningar   !

Men om vi återgår till årets utställning... Det kändes som väldigt länge sedan vi ställde ut nu, mer än en månad sedan och hur det än är så får man ju lite abstinens. Så jag var väl lite väl taggad kanske för min väckarklocka stod på 03.00 och den hade inte behövts alls för 02.20 var jag helt klarvaken! Låg bara och vred på mig och tittade på klockan, väntade på att den skulle bli 03.00 så jag fick gå upp   . Knäpp? Tja, en hel del förmodligen....

Om jag nu var superpigg så kan man väl säga att David var desto tröttare.... Han var på gränsen till dödssjuk - ont i huvudet och säkert feber också   ... Stackarn.... Jaaa, ni ser ju själv här under - man skulle kunna tro det är David som har ritat den...
    Jaja, hur han än försökte att jag skulle känna på honom om han var varm eller inte så konstaterade vi att jag var isåfall ännu varmare. Joråsåatte.... ta en Treo och sluta gnäll var väl typ så långt mitt medlidande sträckte sig   . 

Jag körde upp i alla fall så han fick vila upp sig - men jag som annars älskar att köra bil tyckte inte alls att resan var speciellt trevlig med tanke på att jag fick köra 15 mil i ett mjölkglas. Såg inte många meter framför bilen - men man måste ju fram ändå liksom. En del kröp fram i 60-70 - fattar dom inte att det är farligare än att försöka hålla hastigheterna som normalt? Om man nu tycker det är så himla otäckt då kanske man inte ska köra alls känns det som... Sedan hade vi en som låg ett par meter bakom oss med helljuset på - han låg där länge och väl och jag försökte förmedla att han skulle stänga av helljuset. Men antingen var han extremt trögfattad eller så hade helljuset hakat upp sig... Till slut ledsnade jag ur - saktade ner till 70 för att han skulle köra om. Men nädå, rikspuckot körde ändå inte om!! När jag var nere i typ 50 körde han äntligen om! Bara för att typ 200 meter efter det svänga av E4:an. Nåja, han fick sig en liten helljus blink i rutan innan han svängde av iaf - hehe... jag vet, jag vet - man ska inte göra så, men jag erkänner att jag inte alltid agerar som den mogna kvinna jag egentligen är   .

 
Det där är inte jag om ni nu trodde det - men jag kan känna mig lite så ibland...

Vi kom fram ca 10-15 minuter senare än jag tänkt mig - men vi var förstås i god tid ändå. Lite trött blev jag när vi inte fick parkera på "bästa" stället utan där skulle tydligen de som var på hockeyturnering stå.... Dock ska klubben ha stor eloge för att det fanns gott om plats vid urlastningen, inga poliser där heller som gnällde och jagade på utan vi fick stå där i lugn och ro till vi var färdiga - perfekt, det uppskattas mycket när man har ljusa hundar som är nybadade. Inte så att man så gärna vill gå på en stor grusplan med dom då - speciellt inte när det regnar...

Jag har gnällt många gånger på de övernitiska veterinärerna som brukar stå här - men i år gick det smidigt och bra att ta sig in. Efter att anmälningstiden gick ut mailade jag Västernorrlands KK och frågade om de möjligtvis kunde lägga våra raser så de inte krockade i ringarna och de skulle göra vad de kunde för att hjälpa oss. De hade nu lagt Affen först i sin ring och ESS sist i sin, dessutom låg ringarna bredvid varandra. Stort tack för det - tänk om alla länsklubbar var såhär hjälpsamma mot sina kunder, dvs. vi utställare   !

VI började alltså med Affen - Tyke (Gustoff's Cesar) var först ut i sin ring. Han fick Excellent men blev sedan tvåa i sin klass - samma sak blev det för Tekla (Velvet Dandy's Nib). Jag var väldigt stolta över dom båda - tycker de skötte sig bra och det är alltid skönt när det är så   .

Härlig överlinje har verkligen Tyke :-)

 
Meeen han tröttnade på att stå så där fick jag hjälpa honom lite på traven. Han ville liksom bara sitta eller lägga sig ner på rygg istället....

 
Tekla på bordet   .

Sedan blev det lite väntan innan ESS började. Domaren Viveca Lahokoski som dömde i den ringen var för mig en ny bekantskap. Hon dömde Portugisisk vattenhund före oss så jag passade på att följa den bedömningen lite.

Först ut av ESS var förstås vår bästa Paco (Barecho Play Now Pay Later). Han vann juniorklassen med CK - sedan hade vi ingen mer hane med förutom Emelie & Agnethas Winston (CH Barecho Most Wanted). Han vann championklassen med CK - detta var hans sista gång i championklass. Han fyller snart 8 år så då blir det veteranklassen nästa för honom   . I bästa hanhund valde domaren länge och väl mellan Paco och Winston - men till slut var det Paco som vann! Roligt, första gången han blir bästa hanhund efter att ha varit placerad som tvåa bästa hane många gånger. Han fick också sitt tredje CERT - något CACIB kunde han förstås inte få eftersom han är för ung. 

Pasta (Barecho Party In My Head) har fällt ur en del päls efter löpet, men jag hoppas det är på väg tillbaka nu. Hon fick Excellent och blev placerade som tvåa i sin klass. 

 
Fina Twiggy (Peasblossom Kashmir) var där med sin nya matte Julia. Så härligt att få träffa Twiggy igen   ! Visst blev hon glad att träffa oss - men det var verkligen roligt att se glädjen hon hade tillsammans med Julia i ringen   . Även Twiggy är lite urfälld för tillfället - hon blev placerad som trea i Öppen klassen dock. 

I championklass hade vi garderat oss med både Clådan och Gizza (CH Barecho Glint Of Gold). Tyvärr hade Gizza vattensvans   . Fastän jag var så noga när hon badades och efteråt.... Men jag tycker mig märka att de är mycket känsligare för att få vattensvans när de löper som Gizza gör nu. Emelie visade Gizza i championklassen och trots sin svans blev hon ändå placerad som trea i klassen med CK. Clådan vann först sin klass och sedan bästa tik - sedan skulle hon då möta Paco i BIR/BIM. Jag är glad att jag inte kunde läsa hennes tankar... herregud, den där pojkslyngeln? Alla säger han är så fin - men Clådan tycker inte han är värd ett ruttet lingon, vild och "jobbig" som han är hemma   . Så jag vågade då inte låta någon annan ta Clådan och jag tog Paco - tror hon aldrig skulle förlåta mig för det...

Tur Emelie ställde upp och visade Paco - han är ju inte världens enklaste att visa, men du gjorde det superbra - stort tack för det   .

 
Dock bytte vi när vi skulle ställa upp för foto och då började Clådan krångla direkt....haha - hon är för rolig den hunden. Ni ser nästan blicken hon ger på mig fotot va? På fotot alltså BIR CH Barecho Quest For Success & BIM Barecho Play Now Pay Later. Detta blev Clådans 50:e officiella BIR - nu har hon lika många BIR som Fritz (CH Barecho Fun For The Future) hade och såvitt jag vet är det han som har rekordet för antal BIR på ESS i Sverige :-) Så roligt att nu även Clådan har samma antal!

 
En uppfödargrupp hade vi också - den var själv och fick HP och därmed blev den Bästa uppfödargrupp. Fr.v.: Paco, Winston, Gizza och Clådan.

Lite matintag blev det sen bestående av en korv med bröd sedan hann vi också med att ta det lugnt en stund innan det var dags för finalerna. Letade också reda på några som skulle kunna hjälpa oss att visa i uppfödargruppsfinalen - stort tack till Lina Jernberg och Chris Stobbie för hjälpen   !   
Hela 16 grupper deltog så vi var förstås superglada när vi inte bara blev placerade utan även fick gå till första platsen! Domare här var Antonio Di Lorenzo från Norge.
Vi vet att vi borde ha mer lika kläder och faktum är att jag iaf har kommit till planeringsstadiet att vi ska inhandla något mer enhetligt till Stora Stockholms-utställningen   .

Clådan hann ta igen sig lite innan det blev dags för grupp 8. Domare i grupp 8 var finskan Soile Bister.

 
Helt otroligt roligt att Clådan vann sin femte grupp på SKK:utställningar i år, så sjukt stolt över denna hund       !

Nuu blev jag ändå lite nervös inför BIS - det måste jag villigt erkänna... Som sagt, nästan aldrig jag blir nervös - men BIS-et gick direkt efter grupp 8 så det kom allt lite fjärilar i magen...

När vi skulle springa in gick allt bra - men när vi sedan skulle springa alla tillsammans ett varv efter att domaren gått igenom dem var jag så klantig att jag sprang in i ett trimbord som stod där vi skulle springa... Inte en tanke på att det stod kvar - men jag har alltid sånt fokus på hunden så att det här inte händer mig oftare är konstigt. Lyckligtvis gick det ändå relativt bra - men Clådan blev lite förskräckt förstås till en början, stackars henne som har en sån klantig matte...

Domaren Bo Skalin placerade till en början de som kom utanför placering - det är ju endast fyra stycken som placeras nuförtiden. Kvar var då en Bearded Collie, en skotsk terrier, en whippet och så Clådan! Först placerades Beardisen på fjärde plats, skotten på tredje och så var det bara whippeten och Clådan kvar... Ett varv fick vi springa innan domaren räckte fram den gigantiska BIS-rosetten till Clådan!!! YES!!!!!!! Jag blev så glad, så glad - att få uppleva detta tillsammans med en hund man älskar så mycket, ja - det är ett sant hallelujamoment det!!

Såhär blev korten vi tog med vår egen kamera... Ja, herregud - vi är bara helt hopplösa på det här med kort vi...

 
Som tur var fanns det andra med bättre kameror där, stort tack för de kort jag har fått. Vackraste Clådan BIS alltså på SKK:s utställning i Sundsvall 2014. Hela 2644 hundar anmälda - jaa, det är så man får gåshud när man tänker på det..

 
Rosetterna man får på denna utställning är verkligen speciella - och BIS-rosetten är nog bland de största rosett vi fått någonsin! BIS-priset bestod också av en drake i guldfärg - och tja, Davids kommentar var den att nu har vi tydligen två eldsprutande drakar hemma... Vem den andra är kan man ju undra? Roligt med personliga BIS-pris som även är märkta med vart de är vunna och vilket år :-)

Pratade med Jacob i telefon också, han hade spelat en fotbollscup under dagen och han var lika glad som vi då de hade vunnit. En riktigt, riktigt bra dag kan man väl säga att detta var!

Resan rullade på lätt hemåt sen, inte märkte vi att det regnade inte - och både min bil-ilska samt Davids förkylning var som bortblåsta....hehe.. Vi satt väl som två flinande byfånar i bilen bara, tur vi inte blev stoppade av polisen - då hade de väl trott vi var drogade eller nåt. Och kan ni tänka er? Jag som sover så dåligt om nätterna har sovit som aldrig förr - men så är det himla mjukt och skönt däruppe på molnen också   !

 

Pernilla Andersson

13 oktober 2014 21:18

Jag vill gratulera så otroligt mycket till nya, fantastiska resultat på era vackra springers!!! Vi känner inte varandra (även om jag känner igen dig mer än väl ;))men jag har beundrat dina ESS från B Ambitious Agents tid till nu. Jag har själv golden, är inte uppfödare men en hängiven utställare. Under alla år fram till för några månader sedan har jag varit golden trogen, aldrig tittat åt en annan ras... ;)men nu är jag otroligt sugen på en springer! Jag har inte sambon helt på min sida ännu, han tycker att det räcker med våra tre golden...Du ska möjligen inte till Rättvik 9/11? Ska dit själv och om du ska dit kanske jag tittar förbi och säger hej...
Jättegrattis igen till era fantastiska framgångar! Pernilla

Helene

14 oktober 2014 06:26

Stort tack :) Så roligt att höra du har följt våra hundar så länge :) Vi ska till Rättvik så kom jag gärna förbi och säg hej där :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...