I lördags morse var det dags att åka mot Mjölby igen - tror inte det är många av de utställningarna som SSRK har där i februari och oktober som vi har missat. Tycker den avdelningen är en av de som brukar ha mest intressanta domare så det är nog en av anledningarna. En annan är förstås att det inte är så många andra utställningar just i den tiden - och för mig som inte ställt ut själv sedan i slutet av augusti var denna efterlängtad   .

David och jag åkte hemifrån strax efter 03.30 och vi mötte sedan upp Jenny & hennes hundar i Heby. Mellan Sala och Västerås blev vi ikappkörda av en grå minibuss - och tja, David körde nog inte helt laglydigt varför han blev lite smått stressad när den slog på fullt med blåljus när den var alldeles bakom. Men den bara körde om i en himla fart och slog av blåljusen strax efter den kommit om oss. När vi sedan kom till Västerås stod det polisbilar på flera ställen - uppe på refugen och det tillhör ju inte vanligheterna... Senare under dagen läste vi att någon polischefs hus hade blivit beskjutet under natten så det var förmodligen därför - väldigt obehagligt när sånt händer. Tydligen låg det barn inne där och sov när det hände.... Fy så otäckt   .

Annars gick resan bra - och vi kom fram dit strax efter 07.30 Inte många andra som kommit dit före oss, men så skönt att vara ute i god tid. Vår ring låg på vanliga stället - känns tryggt och bra! Och självklart satte vi oss på samma ställe där vi brukar sitta, jaaaa men vill ju inte förnya sig i onödan inte.

Vi hade bara tre hundar anmälda - Yalla & Curry och så cockern Svea. Sedan hade vi också två hundar som vi fött upp som var anmälda - Elsa & Fritz   .

Annelie Karlsson (kennel Linmoor) dömde Engelsk Springer Spaniel - alltid roligt med en rasspecialist! Cocker dömdes av Eva Liljekvist Borg.

Först ut var Fritz (Barecho Above And Beyond) i juniorklassen, han fick excellent och blev placerad som nummer tre av totalt fyra i klassen. Så roligt att få se honom i ringen, fördelen när man inte har så många anmälda själv är förstås att man har tid att titta lite på hundarna i ringen. 

Yalla (Barecho You Rock My World) vann unghundsklassen med CK - visad som vanligt av Jenny. Han skötte sig perfekt som vanligt, alltid lika kul att se honom i ringen med svansen viftandes från sida till sida i rörelse   . I bästa hanhundsklassen placerades han som nummer fyra.

Elsa (Barecho Xfactor Dream) kom på plats nummer två i unghundsklassen efter att först ha fått ett Excellent. Det har hänt mycket med henne nu på slutet, roligt att se   .

Sen var det dags för Curry (Barecho U Must Be The One) och Svea (Backhills Just Awesome).... Jag hade alltså två hundar att visa på hela dagen och det krockar såklart - det är alldeles hopplöst att visa fler raser. Nu hade jag sån tur att bästa Stina Frankesjö kunde hjälpa oss att visa Svea. Jag hann faktiskt först visa Curry på enskilda bedömningen, sedan iväg för att visa Svea på enskilda i cockerringen. Men sedan hann jag inte med Svea mer utan fick lämna henne till Stina medan jag gick tillbaka till springerringen för att visa Curry.

Svea gick fortfarande i öppen klassen även om hon blev champion i Sundsvall för några veckor sedan. Nuförtiden får man ju inte byta klass efter man anmält - något som jag tycker är helt obegripligt varför man inte får. Om de blivit champion och man vill ställa ut dem i championklass borde man väl få byta? Hur svårt kan det vara? Nåja Svea vann iaf klassen med CK - och samma sak gjorde Curry. 

Svea var så himla fin med Stina i ringen    (jodå jag lyckades kika lite från där jag stod...) och det var så roligt att se när hon blev bästa tik! 

 
I BIR/BIM fick hon se sig slagen av snygga hanen Backhills Living The Dream som blev BIR och Svea blev alltså BIM.

I springerringen var det spännande värre - Curry skulle ju bli champion om hon fick sista certet... Och det blev hon eftersom även hon vann bästa tik   . Cert nummer 16 blev det för henne och därmed fick hon titeln SEU(u)CH - så otroligt roligt! Spelar ingen roll hur länge man har ställt ut, det är något alldeles extra när de blir färdiga champions   

 
Hon slog dessutom till med att bli BIR - jag är så glad att hon tycker utställningar är roligt igen och att pälsen ÄNTLIGEN kommit tillbaka. BIM blev CH Lordsett Truly Madly Deeply.

 
Lite fina kort måste förstås tas dagen till ära   

 
Helt otroligt att vi alla tre ser in i kameran samtidigt....

... såhär såg det ut strax före kortet togs. Alltså jag har sagt det förr men jag måste säga det igen - vi har dom absolut bästa hundmänniskorna i vår ras, det är jag övertygad om. Så härlig stämning det är kring ringarna för det mesta och såvitt jag ser sägs det grattis när någon vinner, och bäst av allt - vi kan ha roligt tillsammans och vi ställer upp för varandra om det behövs   .

 
I BIS/BIM-finalen vann Svea - väldigt roligt och fina priser fick vi också. Just det, det är också en av anledningarna till att vi ofta återvänder till denna utställning. Här snålas det inte med priserna som på många andra utställningar - vinner man tycker då jag man både ska få en fin rosett och lite priser med sig hem   .

 
Curry slutade som BIS-3 i Best In Show-finalen som dömdes av Eva Liljekvist Borg.

När vi sedan kom hem åkte David in till Sandviken för att handla köpmat åt oss - och jag tog emot goaste Elis som vi hade äran att få vara barnvakt åt. Han var lika trött som oss så det blev en tidig kväll för oss alla tre...

Måste bara avsluta med det här söta kortet på Pasta som inte kan låta bli Fays valpar. Hon älskar verkligen valpar - och hon leker med de som är kvar av hennes så vilt ibland att jag blir orolig hon ska göra illa dem. Men Fays är hon lite försiktigare med, iaf än så länge....  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...