Detta är ett ämne jag har tagit upp många gånger - men det tål att upprepas tycker jag. Hur man bemöter andra är så otroligt viktigt, mycket viktigare än man kanske tror när det sker.

När man ska förmedla något positivt är det förstås ganska så lätt att bemöta den andra på ett bra sätt, men när man inte är lika nöjd kan det vara svårare. Men alls inte omöjligt förstås. Om man till exempel tar att jag brer ut mig med alla mina kassar på affären när jag handlar så är det ju en himmelsk skillnad om den som ska dela platsen med mig säger med ett leende - ursäkta, kan du flytta på dina kassar lite så jag får plats? Än om den säger - det här är min plats, flytta på dina grejer med både otrevlig röst och kroppspråk. Resultatet blir ju detsamma - klart jag flyttar på mina grejer, men om någon säger på det senare sättet känns det inte alls bra. Visst, jag kanske inte tar åt mig något speciellt - men det kan vara så att denna person som jag ryter åt mår väldigt dåligt denna dag av olika orsaker. För vad vet vi egentligen om hur andra mår eller inte? Någon som är deprimerad eller där det kanske hänt något tråkigt den dagen kanske får resten av dagen förstörd över hur du har betett dig mot honom/henne?

Hur vi bemöter andra säger också en hel del om en själv...

.. för visst kan man ju känna så här nån gång? Men även om man haft en skitdag själv där allt jävlats - så är det liksom inte okej att låta det gå ut över någon annan. Man måste tänka efter före, för när väl ordet är sagt går det inte att ta tillbaka. Visst, man kan be om ursäkt och det gör förstår det hela mycket bättre - men om man tänker efter före man säger något är det förstås det allra bästa. Hur tas det här emot av den andra människan, just det jag tänker säga här och nu? En inte helt fel tanke och något jag personligen har fått jobba mycket med i mina yngre år...

På Ica-affären i Sandviken sitter en kassörska som alltid ler och är glad. Jag lägger alltid varorna åt "rätt" håll så hon lätt kan läsa av koden (såklart gör jag det i alla kassor, inte bara hennes...), men hon tittar alltid på en och ler samtidigt som hon tackar för att varorna lagts rätt. Så varm man blir inombords av att höra det, hon tackar för något man kan tycka är självklart, men man går därifrån med ett leende på läpparna istället för när man mötts i kassan av någon som inte ens tittar på en eller säger hej.

När vi åkte hem från My Dog för några veckor sedan stannade vi på en mack i Alingsås, vi skulle äta på en korvkiosk i närheten och så gick vi in på denna mack för att handla lite att ha med oss i bilen samt gå på toa. Denna mack var helt ny för oss eftersom den tillhör en kedja där vi inte har bensinkort och tja, då blir det liksom inte att man stannar där. En ensam tjej stod i kassan, hon sken upp när vi kom in och lät så himla glad för att just vi kom in där. Vi hejade tillbaka såklart, jag gick in på toan och den var otroligt fräsch och fint iordninggjord   . Man kan väl säga att vi hundutställare varit på några toaletter efter vägarna under årens lopp så denna var helt klart med på topp tre!

När jag så kom till kassan berättade jag för tjejen i kassan att jag tyckte toan var så fin och att det var sån trevlig mack, hon blev såklart glad att höra det. Ingen stor ansträngning för mig direkt att säga precis vad jag tyckte var så bra, men jag är säker på att hon hade en bra känsla i magen efter vi fick därifrån - lika som jag hade för att kunnat göra en annan människa glad.

Jag är medlemsansvarig i en rasklubb och om ni bara visste vad jag får höra... Visst, de allra allra flesta människor som ringer som har ett ärende som gäller medlemskapet är trevliga. De samtal jag får oftast är när ett medlemskap ska sägas upp. De flesta säger bara det; - Jag vill inte vara medlem längre. - Okej, säger jag - skicka ett mejl till mig där du berättar att du vill säga upp medlemskapet, skriv med medlemsnumret också så ordnar jag det. - Så bra, tack svarar då de flesta. Men sen finns det de som tycker det är okej att häva ur sig både det ena och det andra till en okänd människa i telefon... Många gånger jag blir utskälld för de vill minsann inte vara medlem längre och självklart borde väl jag förstå det när de inte har betalt sin faktura!! Jo, tankeläsare hade varit väldigt bra att vara kanske... Men hur svårt kan det vara att bara säga upp ett medlemskap? Utan att skälla ut den andra personen?

Idag fick jag ett samtal där en person inte ville vara medlem längre. Hon hade fått en faktura och hon hade faktiskt lämnat tillbaka sin hund till uppfödaren för länge sedan! Okej, jo men lite svårt för mig att veta liksom... Jag sa lika som jag alltid säger, skicka gärna ett mejl... Jag hann inte säga meningen färdigt innan hon med arg röst berättade att det kunde hon INTE göra, hon var på landet! Jag förklarade att jag satt i bilen och inte kunde anteckna, men att hon kunde skicka ett SMS istället - eller ett vanligt brev eller vykort. Hon fnös i luren och sa att det hörde då hon att jag inte satt i bilen. Nej, då skulle hon bara låta bli att betala. Ja det kan du göra sa jag - det går ut två påminnelser sedan faller du ur registret. Suck och stön i andra änden av luren - hördes att hon verkligen tyckte jag var helt puckad som inte kunde anteckna det hon ville säga just nu på sekunden. Luren lades på och tja, vad ser jag när jag kommer hem och slår på datorn? Jo där finns ett mejl från denna person med en uppsägning... Men varför liksom låta så otroligt otrevlig? 

Mitt enda nyårslöfte är att jag ska försöka bemöta andra bättre, att säga till när jag tycker något är bra eller bara berätta hur mycket jag tycker om någon. Och när det är något jag inte tycker är så bra, antingen hålla det för mig själv eller säga det på ett hyfsat och ändå trevligt sätt. 

 

Pia

19 januari 2018 12:21

Mycket bra skrivet Helene. Det är klokt att reflektera över beteende och bemötande ofta. Fler borde verkligen ta sig en funderare på det ibland. Det kostar så lite med ett leende och vänligt ord men ger så mycket ❤

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har Heavens valpar fyllt tre veckor, alla har öppnat ögonen nu och de är rejält aktiva nu    De har också börjat äta lite smått från eget fat, men helst vill de bli matade i handen. De har också få flytta till en lite större hage nu, lite skepti...

Missförstå mig rätt nu – jag tycker om sociala medier, tycker det är roligt att följa vad andra göra och hålla mig ajour om vad som händer med vänner och bekanta. Framförallt inom hundvärlden, sociala medier gör att vi kan hålla kontakt med s...

Idag har Stellas valpar fyllt tre veckor, alla har öppnat ögonen nu - även om det inte är helt öppet hos allihopa ännu  Dom har börjat prova äta lite själva nu också, det går väl "sådär" än så länge. Men nångång måste man börja lite smått och det bru...

I fredags fick vi välkomna Heavens & Gibsons valpar - alla valpar är otroligt efterlängtade, lite extra spännande var det nu om vi skulle få några svart/vita valpar eller inte! Mamma Heaven är brun/vit och pappa Gibson svart/vit, så rent teoretiskt s...

Stella har verkligen varit rund om magen sista veckan, hon har pustat och stönat vilket har varit helt förståeligt med tanke på magens storlek. Hon hade tid på söndag att valpa, men ingen trodde nog att hon skulle gå tiden ut med tanke på hur tjock h...