Direktlänk till inlägg 20 november 2024
Allt började som vanligt, som det brukar börja med en valpning. Eller nja, kanske inte helt vanligt. Tempen åkte rejält upp och ned sista dygnen, från 36,9 till 38,2 med några timmars mellanrum. Men i övrigt var det som det brukar. Tiril blev allt oroligare och ville bara vara nära, ville inte vara ensam. Och maten var"sådär" - hon som är så otroligt glupsk annars.
Jag var iväg på parning av Joy under dagen, så Tojo (vår son Henrics sambo) var med henne hela dagen medan jag var borta. När jag sedan skulle gå och lägga mig så hann jag ligga där två minuter ungefär så ropade Tojo att Tiril krystade!
Det skulle bäddas fint i valplådan, man kan säga Tiril och vi inte har samma uppfattning om vad som är fint
En rejäl mage var det verkligen
Klockan 22.19 föddes så första valpen.
Yasmin fick hon heta, alltså en tik. Hon vägde 390 gram. En bestämd dam som tog tag i tutten på en gång och klart och tydligt visade hon inte skulle ha nån hjälp av oss.
Sen var det dags för valp nummer två, den föddes klockan 22.43
En hanhund vid namn Yanick, han vägde 405 gram.
Ytterligare en hanhund föddes klockan 23.00, han fick namnet Yannis och han är förutom brun/vit även tanfärgad. Vikten var 450 gram och med det var han den största valpen i kullen när de föddes.
Tiril njuter av sina tre födda.
Men sedan var det slut på njutandet. För efter dessa tre som föddes med ganska kort mellanrum så hände ingenting. Tiril hade nån svag krystvärk, men inget mer. Hon sov mest. Det är ju inte helt ovanligt att det kan vara upp mot 3-4 timmar mellan valparna, speciellt inte om tiken är lugn. Så i början tänkte jag det inte var något konstigt. Men när timmarna gick och hon fortfarande hade någon krystvärk då och då så ringde vi Strömsholms djursjukhus (finns ju ingen närmare oss som har jour). De var tveksamma till att vi behövde åka, de tyckte vi skulle avvakta och hade inget hänt på morgonen så rådde de oss att åka till Gävle eller Falun istället.
Tiril sov för det mesta. Men jag kände också efter om jag kunde känna någon valp, långt därinne kunde jag känna en tass. Den kom långsamt längre och längre ut, men det gick långsamt. Så att den var död förstod vi nog, men Tiril var så lugn och metodisk så vi hade fortfarande hoppet att det skulle ordna sig. Speciellt efter att de i Strömsholm inte tyckte det var så alarmerande.
Men när vi började oss morgon så förberedde vi oss på att åka in till Gävle Djurklinik och vara där när de öppnade. Så blev det och trots att de hade personalbrist den dagen fick vi komma in.
Tiril undersöktes och veterinären kände valpen precis som vi gjort, han försökte flera gånger få ut den men den låg helt fastkilad och gick inte att rubba.
Medan hon väntade på att få komma in på operation för ett snitt så kämpade hon på med sina valpar och krystade då och då. Usch, så synd vi tyckte om henne - lilla gumman
Medan mamma Tiril var inne på operation för att genomgå ett kejsarsnitt så fick hennes tre redan födda små vänta i den låda de fick låna på djurkliniken.
Efter en halvtimme ungefär så kommer personalen in med valparna, de hördes lång väg för de var mycket upprörda! Sex valpar levde i magen och en var död. Den döda var tikvalpen som satt fast, enligt veterinären hade hon aldrig kunnat komma ut den normala vägen. Hon hade ett framben rakt framåt och sedan huvudet vikt åt sidan, alltså nosen mot bröstkorgen. Så det var bara ren otur, kanske berodde det på att det var hela 10 valpar och att de var ganska stora också. Något svar på varför det hände får vi nog aldrig.
Dom här valparna är på väg att krypa ur lådan, de letade förmodligen efter mamma.
Så här kommer en presentation av de valparna som föddes med kejsarsnitt, tiden för deras födsel var ca kl 9.00
Tiken Yoshi hade direkt hon kom ur Tirils mage velat krypa därifrån, hon var också den som skulle ur lådan allra flest gånger. Vikten på henne var 330 gram, och med det var hon den minsta i kullen vid födseln.
Yrsa hette den tredje tiken som föddes hos veterinären, hon vägde 340 gram.
Yngwe är en hanhund som vägde 365 gram
Yoda, en hanhund, vägde 385 gram. Han är också brun/vit med tanfärgade tecken - lika som Yannis.
Här är tikarna, ser ut att bara vara tre - men en måste ha gömt sig
En som var mycket upprörd över att bli lyft
Till slut kommer då Tiril från uppvaket, hon är fortfarande lite "groggy". Men glad att se oss såklart, och sina valpar.
Skönast ändå att vara hemma igen, Tiril är trött men mår annars bra. Hon åt glatt sin kvällsmat och tittar mycket strängt på de andra hundarna om de kikar in genom grinden på hennes små juveler.
Nu är det bara att hålla tummarna att allt går bra fortsättningsvis
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|