Barecho

Alla inlägg under maj 2011

Av Helene - 30 maj 2011 21:06

Idag har vi varit till Högbo bruk på utflykt med de barn från vår avdelning som ska börja i sexårsverksamheten till hösten. Jag hade satt på mig två vanliga tröjor, en fleecetröja samt en jacka - och så jeans + överdragsbyxor. Vantar och så handledsvärmarna som jag vann i Askersund förra året. Solen sken visserligen på morgonen när vi åkte, men man har ju blivit lurad förr!


Vädret höll sig dock i schack hela dagen, så till slut var jag tvungen att kapitulera och ta av mig det mesta av det där.... Vi hade en jättehärlig dag med barnen - men jag var heeelt slut när vi satt oss i bussen. Slumrade till en stund, till barnens stora glädje - blev en hel del fnitter när mitt huvud var på väg att hamna i mittgången i bussen. Men, det är himla ansträngande att hela tiden vara på helspänn och räkna och räkna och räkna barnen.... Det var många barn i Högbo idag, så då gäller det att hålla koll....


Åkte hem för några timmar och tog hand om hundarna samt fixade lite mat, sedan tillbaks till jobbet för avdelningsmöte.... En sak som jag inte kommer att sakna när jag slutat på detta arbete är dessa förb.....e kvällsmöten, inte får man mycket vettigt gjort heller när man är så trött. Klippte tre hundar när jag kom hem, eller ja - putsade till dom, så oerhört mycket var det inte att klippa på dem i ärlighetens namn....


I alla fall så är det så att Liza (CH Barecho Fly Me To The Moon) är tom denna gång, jag har ju befarat det en tid - men man hoppas ändå på nåt sätt att man ska ha fel! Får se om vi får möjlighet att para om henne, vill så gärna ha en kull på Liza som jag själv anser vara en av de bästa tikar vi har fött upp....


Grattis till alla i U-kullen, de fyller 3 år idag! Detta blev Leas sista kull - och pappa till dom är Seamus. Molly bor i Gävle hos fodervärden Pernilla med familj, hon ska ha sin första kull i höst är det tänkt. Ja, Molly då - inte Pernilla..... Enda hanhunden i kullen, George flyttade till Belgien till en familj som födde upp vinthundar. De placerade dock om honom efter en kort tid till en annan familj, som tur var så tog de kontakt med mig så jag vet var han finns. Lite lika blev det med Zita som flyttade till Canada, hon omplacerades där utan min vetskap - men också där tog nya ägaren kontakt vilket jag var mycket tacksam över. Rexie och Smilla var det ett tag sedan jag hörde ifrån. Vera i Umeå får jag rapporter ifrån lite då och då vilket jag tycker är jätteroligt! Senast nu fick jag detta fina kort på henne:


Hon har erövrat titeln LP I alldeles nyligen, stort grattis till duktiga ägaren/föraren Birgitta Fransson!


Idag har David och jag förlovningsdag - är väl inte nåt man firar egentligen, men 13 år är det i alla fall idag sedan vi förlovade oss. Finns en lite rolig historia kring vår förlovning.... Vi hade bestämt att vi skulle förlova oss i Stockholm, vi hade bokat hotellrum och skulle ha det mysigt i stan bara vi två hela helgen! Dagen efter förlovningen skulle vi gå på Elitloppet.... Vi hade ju allt annat än gott om pengar då eftersom David gick i skolan och jag jobbade 75 % på macken då. Men vi hade sparat undan så vi skulle unna oss detta!


Ett par veckor före vi skulle förlova oss åkte David med några kompisar till Skåne för att spela golf. Han hade lovat dyrt och heligt att inte göra av med så mycket pengar där så att vi hade kvar till helgen i Stockholm... Men ni vet hur det är va? När spriten går in går vettet ut.... För när jag kollade på telefonbanken Davids konto, ja - redan då var det jag som hade koll på pengarna... och upptäckte då att det hade dragits betydligt mer än vad som var tänkt! Kan säga att jag INTE blev positiv när jag såg detta....   


Åkte till jobbet och där tänkte jag att nu ska jag fanimej köpa en trisslott, för nu har jag sån otur i kärlek så jag måste ha tur i spel! Tog fram en bunt med trisslotter, de är numrerade 1-100, så tog den som hade nummer 74 (Davids födelseår) och när jag skrapar fram 10.000:- i vinst så tror jag inte mina ögon!! Var tvungen att kolla om och om igen, men jo - det stämde. När David ringde senare den kvällen så började jag med att skälla på honom för att han gjort av med så mycket pengar, ja - han var ju såklart ångerfull.... Jaha, sa jag - hur har du tänkt att vi ska ha råd att förlova oss nu? Han var alldeles tyst... till jag sa, vilken jävla tur för dig att jag vann 10.000:- på triss för en stund sedan då! Först hörde han nog inte (han brukar ju liksom koppla bort mig när jag skäller för mycket hmmmm....), men sedan blev han bra chockad han också!

 

Här är mitt favoritkort på David, taget för nästan 14 år sedan... Men nu såhär i efterhand tycker jag nog att jag har betydligt mer tur i kärlek än i spel....  

ANNONS
Av Helene - 29 maj 2011 21:13

Igår styrde jag och Frida Wesslan mot Söderfors för vidare färd mot Österbybruk. Jag skulle möta upp Carro samt hennes systerdöttrar Wilma och Emma (som är min guddotter och till på köpet fyller år samma datum som mig) där. Ja, just ja - Zola var ju med i Carros bil också såklart, och jag hade med mig Baros, Miranda och Enya. Jag har ju varit i Österbybruk hur många gånger som helst känns det som, men tror det kanske var första gången för Frida.... För hon visade in oss på en väg jag inte kände till, men jag tyckte vi var så pass nära utställningsplatsen så tänkte det var lugnt.... Ja, ni som har GPS förstår säkert vad som hände..... Vi åkte genom lite villakvarter och vips var vi framme, men då från nåt heeeeelt annat håll. Så nån parkeringsavgift betalade aldrig vi eftersom vi kom dit på nån märklig väg som ingen hade räknat med.....


Nåja, P-vakterna visade in oss i alla fall på nån gräsplan en bra bit bort från entrén. Men efter att ha frågat om avlastning så fick jag till svar att det gick bra - så vände om bilen och körde dit. Carro må ha varit "ledig" från utställningar länge - men packa ur bilen och dra alla grejor det kan hon än!! Efter att vi lastat av bilen så skulle jag parkera den på rätt ställe då, men då råkade jag såklart ut för en p-vakt av värsta sort.... ( ni vet en sån där som förmodligen aldrig har fått bestämma nåt och nu ska passa på). Jag skulle parkera upp på nån liten avsats mot några stenar. Jag tyckte han pekade till höger så vred bilen dit, men nä - så hade han ju inte menat och sedan krånglade han hit och dit, jag fick backa om och om igen innan han var nöjd. Och då stod nog bilen ca 2-3 cm annorlunda än den stod som jag ställde den först.... suck.... jag har sagt det förut, och jag säger det igen - starten är väldigt viktig för hur intrycket av hela utställningen ska bli, så snälla utställningsarrangörer - var lite mer noga när ni väljer människor till denna syssla....


Jag hade laddat upp med varma kläder då jag trodde det skulle bli kallt och regn, men solen sken på morgonen - och gjorde så nästan hela tiden vi var kvar där.

 
Emma tog väl hand om Tyra hela dagen, kan säga att lilla Ty verkade mycket nöjd med detta. När jag ansåg att hon behövde sova och stängde in henne i buren så satt hon med framtassarna mot fronten hela tiden, mycket missnöjd!! Jag hade Tyra med för att Veronica och Maria skulle titta på hennes päls och ge mig lite råd om vad jag skulle göra med den. Råd fick jag och Veronica plockade lite också, till Tyras stora förtret... pälsvård är inte hennes grej verkar det som! Tusen tack för att ni tog er tid att hjälpa mig!


Baros trivdes bra hos Wilma han, lite mer trångt där blev det ju förstås....


Jag hade först inte tänkt att anmäla någon hund hit, men gjorde det ändå till slut - det är ju liksom nästan hemmaplan det här! Hur det än är så tycker jag det är trist när det är samma domare på vår ras på så många utställningar.... Spelar ingen roll vem domaren är, men jag tycker det är för ofta om man dömer en och samma ras i samma land 13 gånger under sex år. Nu vill jag absolut inte att det ska komma några domare från uzbekistan eller nåt istället. Men om man kollar i domarguiden så finns det oerhört många nordiska domare som inte verkar utnyttjas, varför? 


Först ut i ringen var förstås valparna, både Emelie och jag höll på att springa rakt in i en trädgren som hängde i ringen... bara tur att ingen av oss fick den på sig! BIR-valp blev Brian (Barecho Following Star) och BIM-valp blev Enya (Barecho Either With Or Without You). För Enya var det sista gången ut i valpklass.


Baros (Night Wish Darrem Canis) vann unghundsklassen med CK och blev trea bästa hanhund. Zola (CH Barecho He's Got It All) vann championklassen med CK och blev tvåa bästa hanhund, halvbrorsan Winston (CH Barecho Most Wanted) stod på platsen bakom i championklassen, med CK och han slutade som fyra bästa hanhund. Miranda (Barecho Devil Wears Prada) blev placerad som tvåa i juniorklassen, denna dag utan CK och Thea (CH Barecho Roses All Over) var ensam i championklass så vann den med CK och slutade som trea bästa tik.


Wilma ville delta med Zola i Barn med hund så vi bestämde oss för att packa ut grejerna och äta något innan. Nånting som är så positivt med denna utställning är att de serverar annan mat än dessa förb.....e hamburgarna och korv. Thaimat har de sålt här i flera år, så även nu - och det var sååå mumsigt med vårrullar och ris!


Wilma och Zola kom på en tredje plats så det var ju jättebra, grattis Wilma till det! Sedan skulle vi då köra hemåt.... När Frida ville att jag skulle åka vänster istället för höger så är jag så dum att jag gör det!! Vem som är dingast av Frida eller mig kan ju diskuteras..... Efter snurrande i Österbybruk ett tag så var vi tillbaks där vi startade... Struntade då i henne och körde som jag minns att jag gjort förut, och se - då gick det hur bra som helst!


Jag var hemma vid fyratiden och det var ju verkligen skönt.... Några timmar senare var vi bjudna till Johanna och Pelle på lite mat. Det blev grillat med diverse tilltugg och det smakade bra - jag smakade även nåt mystiskt som hette Halloumi - men nja, vet inte riktigt om det blir nån mer gång. Vin hade jag med mig eget, Dreams - eller Sunny Days som det heter nu - det är nog det i särklass godaste vin jag druckit!

Vi ville ju såklart se på Hubert... så söt så, och tänk att man alltid glömmer hur små de är....


De har en jättefin altan med utsikt över sjön, men lite för kallt var det igår kväll för att sitta där - men man såg ju sjön inifrån också, omtänksamt nog så fick vi sitta på den sidan så att man ser ut.....

   

En stund efter att vi ätit frågade Jacob - Du, Pelle - vad hade du tänkt för efterrätt? Nån sån hade han väl inte tänkt ut - men med lite fantasi kan man få till det mesta. God päronglass blev det med lite kola sås på, med betoning på liiiite....


Ja, här är diskussionerna igång - Turkiet eller Spanien? Att de orkar säger jag bara....


Vi hade en jättetrevlig kväll, som vanligt med Pelle och Johanna - blir alldeles för sällan vi ses!


Idag har det varit fullt upp (som vanligt, nåt måste vara fel när man säger att man har det jämt....). Valpleveranser, klippt alla valpar, fotat och filmat dom samt lite annat pyssel. Foton på valparna finns på hemsidan, här är länk till Veras: http://www.barecho.com/C-f-kull.htm samt till Pärlans: http://www.barecho.com/4g-kull.htm

Och här är då filmen med valpar som inte var samarbetsvilliga alls..... 


 

För er som undrar hur det går med altanbygget så kan jag väl säga att det går... sådär ungefär.... David åkte till Tyskland på eftermiddagen idag och kommer inte hem förrän onsdag kväll. Lite vitmålat har det i alla fall blivit som ni ser....



   

ANNONS
Av Helene - 27 maj 2011 22:08

Nu börjar lugnet sänka sig över Barecho-gården..... De tre hundar jag ska ha med mig imorgon är badade och fönade. Inte för att det känns speciellt inspirerande när det fullkomligt ösregnar ute.... Har kollat på yr.no och där ser det ut som det inte ska bli regn imorgon och hoppas verkligen att det stämmer! Österbybruk är inte kul i regn för då förvandlas allt till lera..... Jag åker själv härifrån, men Carro, Wilma och Emma kommer också dit - ska bli sååå roligt! Tyra tyrann ska också följa med, bara som åskådare denna gång.


Idag kom ÄNTLIGEN svaret på cellprovet och svaret var NORMALT, jippiee!! Förmodligen är det väl därför det har dröjt, men de borde ju förstå att man oroar sig så kunde ju snabba på lite... har ju gått nästan 6 veckor nu sedan jag tog provet. 


Fick PM:et till Springerklubbens Club show idag, endast 80 vuxna och 16 valpar är anmälda... himla trist tycker jag. Det vore ju så oerhört roligt om vi kunde försöka samlas på en utställning varje år, de flesta av oss springerälskare - men det verkar svårt att få till det... Vet inte vad jag tänkte på som tydligen har anmält sju hundar och så ska vi förmodligen ha en till med oss ner.... Vi har ju fortfarande bara en volvo så kan bli lite lätt trångt! Nåja, det ordnar sig väl - eller så får nån stanna hemma. David och jag har också anmält oss till supén efter utställningen, det ska bli jättetrevligt - hoppas det är många som kommer dit så vi får en rolig kväll.


David har varit i Polen igen nu i veckan och på söndag åker han till Tyskland....suck.....så blir som sagt fullt upp här hemma då. Därför har jag inte hunnit klippa och fota varken Veras eller Pärlans valpar - men hoppas hinna med det på söndag. Varför har inte dygnet mer än 24 timmar??


Det har varit strul med att få Veras valpar registrerade. Jag brukar försöka ha valparna reggade när de är ca 6 veckor, skönt att ha stamtavlorna i tid tycker ju jag som har lite lätt kontrollbehov. Men av olika anledningar så kom inte reg. ansökan till SKK förrän 18/5, då via mail. I tisdags, den 24/5 fick jag ett brev hemskickat om att de saknade hanhundens höftledsresultat. Blev så himla förbannad så kastade mig på telefonen på en gång, tog inte ens av mig jacka och skor! Fick tag på den som skickat brevet till mig och ifrågasatte då varför de inte kunde gå in på Norska Kennelklubbens Dogweb och se att han var röntgad?! Men, nej - det hade de inte tid med. Att skriva detta brev och skicka till mig måste ju ha tagit minst lika lång tid....De prioriterade att få ut stamtavlorna fort sa hon, vilket såklart är bra, men det tar ju inte många sekunder att gå in på en sida - slå in reg.numret och kolla på vad som står där. De kunde ju inte kolla resultat över hela världen sa personen jag pratade med. Nej, det förstår ju jag också - men här handlade det om Norge. Finns väl nåt samarbete som heter Nordisk Kennel Union och då borde väl kanske sånt ingå? Att de kan gå in och kolla i varandras data, eller? Jag sa också det att jag nog kan tycka att vi som uppfödare borde kunna få den servicen med tanke på allt vi betalar... men icke, bara att skicka med kopia på intygen i fortsättningen då!


Men nu till nåt positivt om SKK. Har ni sett nya sajten: http://www.kopahund.se ? Jättebra tycker jag, som vi har väntat på denna!! Det måste vara 3-4 år sedan jag hörde talas om att tankar fanns på en sån sida... men nu är den alltså färdig. Nu får vi se om valpspekulanterna hittar dit, hoppas det då Blocket och liknande kryllar av oseriösa.... Inget fel dock att annonsera där tycker jag, men man ser ju en del annonser som är så långt ifrån seriösa som man kan komma. På den nya hemsidan finns Veras kull nu under cocker spaniel så den kan ni hitta där!


Tyra är sugen på pizzan....

..... men släpp ner mig då människa!!

Sådärja, nu är allt som det ska! Det bästa man har sätter man på bordet....


En liten fredagsfräckis är det väl dags för igen, eller hur?

En dag gick en gammal dam till Bank of Canada med en stor väska, full med pengar. Den gamla damen insisterade på att få tala med bankdirektören för att öppna ett sparkonto, därför att – som hon sade – hon hade mycket pengar.

Efter mycket diskussion tog en anställd med henne till direktörens kontor.

Bankdirektören frågade henne hur mycket hon ville sätta in.

Hon sade 165,000 dollar.

Han blev nyfiken och frågade hur hon hade kunnat spara en så stor summa pengar.

Den gamla damen sade att hon slagit vad.

Mycket förvånad frågade direktören: ”Vilken sorts vadslagning?”

Den gamla damen sade: ”Till exempel, jag slår vad om 25,000 dollar att dina testiklar är fyrkantiga”.

Direktören började skratta och påpekade att detta slags vad var omöjligt att vinna!

Den gamla damen svarade: ”Vill Du slå vad?”

”Visst”, svarade direktören, ”jag kan garantera att mina testiklar inte är fyrkantiga”.

Den gamla damen sade till honom: ”Säg mig hur mycket vi slår vad om, så kommer jag tillbaka imorgon kl 10 med min advokat som vittne, om det är OK för Dig”.

”Inga problem” sade direktören.

Den kvällen blev direktören mycket nervös över vadet och tillbringade en lång stund framför spegeln för att undersöka sina testiklar, vände på dem i alla riktningar, om och om igen, för att försäkra sig om att hans testiklar inte kunde ses som fyrkantiga så att han var säker på att vinna vadet.

Nästa dag, precis kl 10, kom den gamla damen med sin advokat till bankdirektörens kontor.

Direktören drog sedan ner sina byxor så att hon och hennes advokat kunde se allt.

Den gamla damen kom närmare och frågade honom om hon fick röra vid dem.

“Naturligtvis, varsågod!”, sade direktören, med tanke på att det var så mycket pengar som stod på spel, “Du måste vara 100% säker.”

Damen började leende göra vad hon hade bett om

Direktören tittade upp och såg advokaten dunka sitt huvud mot väggen.

Han frågade den gamla damen: ”Vad gör han?”

Hon svarade: ”Det är antagligen för att jag slog vad med honom om 100,000 dollar att jag omkring kl 10 idag skulle hålla Bank of Canada’s direktörs testiklar i mina händer!”


Avslutar med kort på ett av rådjuren som man kan se nästan jämt på åkern nedanför vårt hus. Dom är så himla fina, för mig är det helt ofattbart hur man kan få lust att skjuta nåt så vackert och oskyldigt....  


Av Helene - 24 maj 2011 20:32

... utan att anses som galen? Ja, inte vet jag... men jag har sagt upp flera fasta jobb tidigare och på nåt sätt har det alltid ordnat sig ändå. En del kanske undrar om jag kommit i en 40-års kris eller nåt nu när jag skaffat liten hund och sagt upp mig från jobbet. Och inte vet jag, kanske jag har nån sån kris - eller kanske det helt enkelt är så att ju äldre man blir, ju mindre skit tar man och man bryr sig inte längre om vad andra tycker är passande eller inte.... Kan i alla fall säga att jag trivs mycket bra med den ålder jag befinner mig i och inte för allt smör i småland skulle jag byta och bli barn igen!!


Så varför säger jag då upp mig från mitt fasta jobb som Förskollärare i Sandvikens kommun? Det var inte alls länge sedan jag utbildade mig, har jobbat i drygt sex år inom förskolan och tyvärr måste jag säga att jag inte alls känner mig övertygad om att jag skulle vilja ha mina barn i en förskola som vår kommun är ansvarig för och då är det svårt också att jobba där. Pengar, utbildningar och skriva dokument går före barnens bästa som jag ser det - och det var inte alls så jag hade tänkt mig det hela...


Att man sedan inte uppskattas ett dugg för sitt jobb, utan mest får höra negativt gör en ju inte mer sugen att fortsätta direkt. Min chef säger att hon inte alls vill bli av med mig, men det är något som jag kan säga att jag inte tror på till hundra....  Vi fyra från mitt arbetslag var hos en "coach" eller vad man ska kalla henne som Sandvikens kommun har anställd, detta var under våren. Detta för att vi hade viss turbulens på vår avdelning och skulle få hjälp. Jag kände mig mycket illa behandlad, ja - rent av kränkt av kvinnan som höll i detta. Istället för att pusha oss till att bli bättre så sa hon helt enkelt till några av oss att, det är väl lika bra ni säger upp er för ni är så negativa..... Och det var just vad jag bestämde mig för när jag berättade detta för David på kvällen efter detta möte, att nu tar jag inte mer skit - står inte ut längre, mår så dåligt över att bli behandlad som nån som är helt oviktig och värdelös - kände hur pissigt jag mådde över det och jag värdesätter mitt liv för mycket för att stå ut med detta.....


Visst jag har fått höra att jag är duktig med barnen, men det räknas inte då jag inte kastar mig över diverse utbildningar med stor entusiasm utan säger att jag inte vill gå på dem om det inte så att säga är något som har med barnen att göra och som kommer dom till gagn. Så många som går allt möjligt men det märks i princip aldrig i deras arbetssätt så då fattar jag liksom inte vitsen med det - tycker jag då gör mer nytta hos barnen istället för att det ska tas in en vikarie. Meeen, har förstått att detta är helt fel tänkt av mig..... 


Lönen är ju ett kapitel för sig. Var kan man tjäna så dåligt som jag gör efter 3,5 års högskoleutbildning och sex års arbetserfarenhet? Jag tjänar lite drygt 22.000:- i månaden, och då har jag så mycket ansvar att jag ibland blir mörkrädd..... Jag tar hand om det allra käraste människor har - men det värderas oerhört lågt.


Jag har blivit kallad motståndare och då i negativ bemärkelse. Och visst en motståndare och skeptiker är jag till allt "nytt" som verkar vara "inne" just nu, det kan jag erkänna - säger också vad jag tycker även om det är obekvämt för en del. Men, det uppskattas inte..... Eftersom jag har varit en obstinat och ifrågasättande människa i hela mitt liv så har jag förstås lärt mig att vissa människor klarar av detta, och vissa andra gör det inte....


Ibland tänker jag att jag ångrar att jag utbildade mig till förskollärare, men för det första gillar jag inte att ångra saker man gjort. Man har alltid gått ur det med minst en erfarenhet rikare. Och den utbildningen jag har den finns ju kvar, så känner jag om några år att jag vill jobba inom förskolan igen så kan jag helt enkelt söka en ny tjänst. Det är helt klart en trygghet som är skön att ha i ryggen.


Vill dock förtydliga att jag har älskat stunderna med barnen och jag har verkligen trivts ihop med flera av mina kollegor - men känner nu att jag kommit in i ett hörn där jag inte kan komma vidare. Finns ingen möjlighet till utveckling, utan det är att stampa på i det hörnet som gäller i 20 år till typ, men det klarar jag bara inte..... Vill under inga omständigheter bli en bitter människa som ångrar en massa saker som hon aldrig gjorde! Nej, jag vill kunna luta mig tillbaka på ålderns höst och veta att jag gjorde verkligen det jag ville med mitt liv och sitta där med ett leende på läpparna och minnas allt roligt....


Stort tack till er alla som stöttar mig i detta beslut, blir verkligen jätteglad över det! Jag önskar alla människor hade möjlighet att förändra sina liv ifall de känner att de inte trivs. Och oroa er inte för mig, jag har miljoner tankar och ideér nu på vad jag skulle kunna hitta på.... I'm a survivor!!  

Av Helene - 22 maj 2011 22:19

Tja, kanske där man slutade? Senaste inlägget i bloggen före detta var i måndags, så nästan en vecka sedan. Nu får jag skärpa mig!


Som sagt så fick jag ont i halsen i söndags kväll och det hade jag väl egentligen hela måndagen också, men kände mig ändå pigg. I tisdags kände jag fortfarande av halsen och var rejält täppt i näsan. Vid lunch kände jag att det inte gick någe mer.... fick för mig att jag hade bihåleinflammation för det sprängde i hela huvudet, kände mig lite småyr också. Såååå då var det bara att bita i det sura äpplet och åka hem från jobbet.... Jag tog aldrig febern för kände mig så dålig ändå och ville inte att det skulle kännas ändå värre. Onsdag och torsdag var jag hemma från jobbet, men i fredags morse var jag tillbaks igen. Visserligen lite hes och snorig, men det är man ju ganska så ofta utan att för dens skull vara sjuk.


Liza har blivit lite tjockare nu på slutet, men jag tror bara hon är rejält skendräktig för jag känner inte minsta tillstymmelse till liv där inne och juvren är inte heller så stora som jag tycker de brukar vara på en dräktig tik. Hon har ju tid på fredag så det vore ju hög tid om det är så att hon har några valpar därinne.... Eftersom det förmodligen inte blir några valpar efter Liza för oss nu så har vi parat Messis syster Marta (Barecho Zimply Made For Me) istället!! Och det med självaste Loke..... (CH Barecho Zimply Zuper). Tror det kommer att bli en jättebra kull av just den typ som ligger mig varmast om hjärtat!


Vill passa på och gratulera Pelle och Johanna som i torsdags fick en liten pojke, Hubert! Det är alltså Thomas & Henrics halvlillebror..... Vi hoppas att vi snart får träffa honom och snusa på honom lite.... men först lär alla förkylningar försvinna från oss.


Efter att jag slutat jobbet i fredags så startade jag och David resan söderut, närmare bestämt mot Alvesta som första etappmål där vi skulle få sova över hos Linda och André.


Vi stannade till vid Mc Donalds utanför Mjölby där hundarna blev rastade.

Lilla Ty som hon mestadels kallas nu... låg såklart fram i bilen i sin egna sköna hundsäng! Inte trodde ni väl på fullaste allvar att hon ville åka med de stora prickiga hundarna där bak?

Förväntansfulla var de fyra bak i bilen....  Miranda bara kastar sig ut ur bilen, jag blir helt galen på henne när hon gör så - är ju skitfarligt! Lite bättre kanske hon blivit under resan - men jag skulle tro att hon gör detsamma nästa helg när vi åker igen..... suck...


Vi kom fram till Linda och André strax före 20.00 på kvällen. De bodde superfint "mitt i skogen", på ett helt perfekt ställe för hundfolk! Så skönt det är när man kommer hem till vänner där man kan bara släppa ut hundarna lösa på gården, man förstår ju att de har mycket spring i benen när de suttit i bilen i flera timmar. Våra yngre förmågor hade väldigt roligt ihop med de tre Messi-barnen som fanns där, och ja - man kan väl säga att de som fann varandra allra mest var Messis son Totti och Tyra! Tyra trivdes som fisken i vattnet där hon - inte är hon brydd för att hon kommer till ett helt nytt ställe, med en flock helt nya hundar. Nej, den bruden har mycket stort självförtroende hon....


Vi åkte därifrån lite tidigare då Tyra skulle in i ringen 9.00 och springrarna började inte förrän vid 12.00 När vi åkt en knapp halvtimme så hördes en duns, David bromsade in - och skrek bara till, jävlar!! Jag blev skiträdd, trodde det var något med hundarna! Men, som tur var så var det inte det... men det hade kunnat sluta illa ändå. Det visade sig att David (ja han såklart, för inte kan det ha varit mitt fel?) hade glömt att stänga takboxen! Däri låg stålbur, tygbur, hagen, vagn & hjul, 2 stolar, tältmatta, trimväskan och så den stora "puffen" som de har i hagen. Det enda som hade ramlat ur var puffen... Tänk om buren farit ur på en annan bil.... hua...... Nåja, allt gick ju bra som tur var! Men, ni kanske kan gissa nu hur många gånger jag kommer att fråga om han stängt boxen varje gång vi använder den....he...he....


När vi kommer fram till utställningsområdet står det ett helt gäng med P-vakter där och tar betalt, jättebra då det inte blev såna köer som jag minns att det  blev här ett tidigare år. Meeeeen, ett gigantiskt stort minus för att det inte fanns nån avlastningszon! Förihelvete...... det fanns gott om plats för en sån, men nä - det sket väl dom i ifall det underlättade för utställarna eller inte. Till saken hör att karln som sa till oss att vi inte fick lasta ur var rejält otrevlig. Man kan ju ge sån information på fler sätt.... om vi säger som så att han gjorde det på det sämsta sättet så förstår ni säkert. 


Som tur var hade jag David med som drog vagnen med all packning samt lilla Ty. De fyra Ässen fick gå med mig dom. Vi hade sån tur att ringarna låg nästan bredvid varandra, inte alltid man har sån tur när man har fler raser.

Upp med Tyra på buren för lite finputs innan det var dags för henne att äntra ringen. Ni ser hur skeptisk hon ser ut eller hur? Det kan man iofs förstå.... första gången jag trimmar en affen, och det syntes nog är jag rädd....

När Tyra och jag väntade på att bedömningen skulle starta så kom det en lös schnauzer springande! Jag trodde hon skulle bli lite förskräckt... men inte, hon var bara besviken att hon satt fast och inte kunde springa med!

Nåt som vi måste träna betydligt mer på är att hon ska stå fritt. När jag lockar på henne så står hon bara såhär - för hon är oerhört duktig att gå och stå på två ben... Springrarna är gröna av avund....

Inte heller är jag van att visa såhär små hundar på trimbord.... Ojojoj... så mycket nytt för mig att lära mig, hur ska det här gå?



En liten filmsnutt på Tyras första utställning - och min första som handler på affen! Tyra var ensam valp, fick HP och blev således BIR-valp, vi var såååå nöjda med hennes insats så här långt.


Hon var istället väldigt nöjd när hon fick ligga i hagen med Kylie och Messi, betydligt mer missnöjd de gånger vi stängde in henne i hennes egna lilla tygbur....


David och jag la oss för att vila en stund i tältet innan springerbedömningen skulle börja, så skönt!


Det var alltså SK Syd som skulle ha sin Open Show denna dag. Domare för dagen var Ann Lundin (Kennel Astrospring's). Jag har sagt det förut och jag måste säga det igen... Dessa utställningar är så trevliga, en helt annan stämning kring ringen än när det är officiella utställningar - och dessutom massor med fina priser. Jag kan för mitt liv inte fatta varför inte fler deltager på dessa och varför fler och fler lokalavdelningar väljer att inte arrangera några....


Nåja, till utställningen då. Messis barn var BIR och BIM-valp i valpklass I, jätteroligt att få se dom i ringen! Enya (Barecho Either With Or Without You) var själv i valpklass II, hon fick HP och blev BIR-valp. I BIS-valp fick hon se sig slagen av Messi-dottern Charlescroft Soho - stort grattis Linda och André!

Här kommer Messi-pessi full fart!!  


Mammas fina kille Messi (Barecho Zuper Playmaker) börjar bli "man" nu - han kändes jättefin båda dagarna tyckte jag, om man nu får säga det själv....  Han vann först unghundsklassen, blev sedan bästa hanhund och slutligen BIM slagen av tiken CH Art-Wave's Tempo Di Pace, grattis Jens! Miranda (Barecho Devil Wears Prada) vann juniorklassen och Kylie (CH Wongan Romanza At Barecho) var tvåa bästa tik. Måste passa på och tacka alla springermänniskor för tålamodet med att vänta in bästa tikklassen då Tyras BIS-valp final hos SSPK började just då!

Här står vi alla uppställda när domaren Chatarina Almroth påbörjar sin granskning.  

Jamen hur sjutton håller man i en sån här liten hund??  

Lättare då att springa - eller ja, gå snabbt kan man göra också. Tyra har en himla fart i ringen - sån resning, attityd och utstrålning!! Jag var så himla stolt över henne, hon slutade som BIS-2 valp något som vi var mycket nöjda med då vi var fullt medvetna om att hennes päls var långt ifrån tiptop!  


Efter bedömingen i springerringen skulle det bli gemensam grillning. Både Linda och jag försökte få reda på var, men vi letade och hittade ingen så till slut gav vi upp och åkte hem till dom istället för att grilla där. Lika bra var nog det för jag var så oerhört trött.... Att det varit jättevarmt under dagen och jag druckit alldeles för lite hjälpte nog till. När jag gick på toa då vi kom dit så kan jag meddela att urinen var ungefär som olja i färg och konsistens sååååå alldeles för lite vätska under dagen kan man väl säga!!

Efter att även denna kväll blivit serverad god mat så var det himla skönt att få krypa ner i sängen med Kylie och Messi.... David fick dela säng med Tyra han, och ja - Mirre och Enya de sover inte i sängen ännu, för allas trevnad kanske vi ska säga.... Måste passa på och tacka Linda och André för gästfriheten, hoppas vi kan bjuda igen nån gång i framtiden!


Innan vi åkte från utställningsplatsen på lördagen flyttade vi tält och lite andra grejer till den ringen vi skulle ha idag. Vi frågade speciellt flera gånger om det skulle vara just den ringen, ja - sa en gubbe som väl förmodar man hade hand om ringarnas placeringer.... Men, man kan ju tvivla, för dröm om vår förvåning när vi kommer dit och de ÄNDÅ har flyttat ringen... trots att vi var flera som frågade gång på gång! Varför gör man så? Vill man försvåra för utställarna, eller? Ännu värre var att när Lisa (som var där före oss) tog upp det med en av de som jobbade där så sket han bara i henne. Han vände ryggen till och gick därifrån när hon fortfarande pratade, så himla oförskämt! Vilka är det som är "kunderna" här?? Få se nu..... inte är det väl utställarna? För många gånger får man intrycket av att de tycker att vi alla utställare bara är skitjobbiga med alla våra krav och frågor. Men de som tycker så har ingen aaaaaning om hur mycket jobb vi lägger ned på detta, och pengar också. Nä, grymt besviken blir man faktiskt när det går till såhär.

Detta var ringen som de sa igår att vi skulle vara i, den stod helt tom idag. Den var där det var plant underlag, vilket hade varit mycket bättre än den ring vi hade idag som var i en backe....

Tre änder spatserade omkring på utställningsområdet - totalt oberörda av tält, hundar och allt annat där - snacka om bra andmentalitet!!  


Domare för dagen var Birthe Scheel från Danmark, en ny bekantskap för mig. Först ut var Enya som än en gång blev BIR-valp. Sedan var det Messis tur, han gjorde om bedriften från dagen före - vann unghundsklassen med CK, blev sedan bästa hanhund med sitt 16:e CERT samt första CACIB!! Miranda blev tvåa i juniorklassen då domaren tyckte hon var urfälld. Hon ska nog börja löpa när som helst så därför är det lite glest med pälsen på vissa ställen....

Kylie vann championklassen med CK och blev sedan bästa tik med CACIB! Lisa var snäll och ställde upp och visade Kylie i BIR/BIM. Tack för det!


 

 

Det blev Messi som drog det längsta strået denna gång! Han blev BIR och mamma hans blev BIM. Som ni ser här så har vi bytt handler, Kylie är som bekant himla envis med andra när det är dags för att bli uppställd - Messi å andra sidan vill bara titta på mig om han springer med nån annan... Nån som vet hur man klonar sig? Eller nä, kanske inte - tror det räcker med en som mig faktiskt....


Vi var då färdiga med bedömningen redan vid 10.30 Så vad skulle vi nu roa oss med till finalerna? Tja, lite shopping och äta - inte mycket annat att göra. Jag såg så himla mycket fram emot att få visa Messi där - första gången i SKK-final. Men, det sket sig kan man väl säga....

Vid 13.30-tiden tog vi ut hundarna på en rejäl rastning och satte sedan in dom igen, en halvtimme senare kom vi på att vi skulle flytta tältet till där finalringen skulle vara. Tog ut hundarna igen, Messi hade legat i hagen under hela tiden. Såg direkt att något var galet med honom... Han studsar ju annars ut, är ju så superglad jämt... Men nu var han rent olycklig... Svansen hängde som ett snöre bara.. Shiiiiiiit, tänkte jag - vattensvans!!!! Hur sjutton har han hunnit få det på en halvtimme bara liggandes i hagen? Han badades ju i torsdags kväll? Men, det var bra kalla vindar just då och han måste ha legat i drag på nåt sätt. 

Lisa hjälpte mig att försöka massera honom, men han såg bara olycklig ut.... så vi bestämde oss för att åka hem istället för att chansa och vara kvar på finalen med en hund som hade vattensvans. Men kan säga att det kändes himla snopet....


När vi sedan stannade till utanför Norrköping för att rasta dom så hoppade han ur bilen som vanligt. Av vattensvansen fanns inte ett spår..... Vad säger man?? Helvetesjävlaskit också!!! Kanske vi skulle ha stannat ändå? Men var ju inte mycket att göra åt det då.... Nä, bara att ta nya tag till nästa gång!

Av Helene - 16 maj 2011 22:07

För satan i gatan så mycket det är att göra nu..... med 16 valpar i huset, mycket på jobbet, utställningar som innebär en massa trimning och dessutom en man som passar på att resa mycket i jobbet nu också..... suck.... så det har som ni har märkt inte funnits mycket tid och ork till bloggen.

Men av någon outgrundlig anledning känner jag mig skapligt pigg just nu! Som jag sagt tidigare, jag är så märklig så inte ens jag själv förstår sig på mig.... Har jobbet 8 timmar idag, sedan tillbaks på möte 2,5 timme - när jag kom hem 19.30 så gick jag ner i källaren för att trimma Clådan och Kylie till helgen - och ändå fanns det ork kvar... Nåja, nog om det nu - vill absolut inte verka som nån "superwoman" - tycker det är ganska så tröttsamt när man liksom ska tävla om vem som orkar mest. Ibland har man ork och ibland inte, that's it....


Så här kommer en liten resumé av vad som hänt sedan sist. I tisdags var det så himla varmt och skönt på dagen och på kvällen skulle Jacob spela Swedbankligan i Sandviken. Bara på nån halvtimme slog vädret om och blev så himla kallt och blåsigt... Jacobs klasslag vann alla tre matcherna och jag frös så hemskt att jag var tvungen att värma mig i bilen mellan matcherna. Men så kom jag också dit barfota i foppatofflor.... Dagen efter var det dags för slutspel, men då förlorade de i första matchen - så är det ju ibland och då fick jag och han en chans att mysa lite ihop istället under kvällen.


En hel del hundfödelsedagar har varit under denna vecka; i torsdags fyllde "vår" flat Bryan-Ryan 9 år. Han bor ju sedan flera år tillbaka hos bekanta till oss då han inte riktigt klarade av livet i en så här stor flock. Han är dock en fantastisk hund - och när han vann gruppen på världsutställningen i Danmark så föll det mer än en tår hos mig kan jag lova....


Miranda och hennes syskon i D-kullen fyllde 1 år i fredags, Mirre-pirre firade med en stor bit falukorv. Nu är det snart dags för HD-röntgen, usch.... så nervöst varje gång... Brorsan Diezel träffade jag ju alldeles nyss i Lidköping, han deläger vi ju så honom följer vi såklart extra mycket. Bruce var det ett tag sedan jag hörde något ifrån, han flyttade då så långt norrut man kan komma nästan... som tur är har han fått sällskap av en lillasyster som sätter fart på honom! Davis flyttade till en uppfödare i Italien och en del vinster har det blivit för Davis i juniorklass - inte så lätt för mig att kommunicera med hans ägare som inte pratar engelska... Griffin flyttade till Tyskland och han har nu bytt ägare, men verkar ha det hur bra som helst så det är ju skönt! Melker flyttade också norrut - nu var det ett tag sedan jag hörde något därifrån, men jag hoppas allt är bra även med honom. 


Igår fyllde vår knocker-bocker Vera 4 år, man fattar inte hur åren kan gå så fort! Tycker det var alldeles nyss som David åkte ner till Tranås och hämtade hem henne en julikväll.... Vera är verkligen en fantastisk hund, så oerhört trevlig och sympatisk. Hoppas nu att hennes barn ärver hennes trevliga sätt!


Y-kullen fyllde 2 år i lördags, och från den kullen är det förstås Vegas vi träffar oftast då vi även deläger honom. Yatzy träffade vi i somras när vi fick möjlighet att bo över hos honom några nätter, så himla trevligt att få umgås med valpköpare på det sättet! Torsti träffade vi i Finland och han har verkligen blivit en stilig hanhund, han har också blivit pappa så det blir spännande att se vad det blir av dom. Yordan, Linus och Ramon var det länge sedan jag hörde något ifrån. Maja får jag träffa lite då och då på utställningar, alltid lika trevligt. Syrran Yackie var det ett tag sedan nu som jag såg, hon kallades ju mest för Loppan av Tina & Micke som hade henne först. Hoppas få se henne på någon mer utställning längre fram!


Lite foton från utställningen i Ulriksdal måste jag ju bjuda på. Det var ett nytt ställe detta för mig. Marina och jag tog en liten extrasväng tack vare Frida innan vi kom till rätt ställe. Inte så lätt heller att förstå var parkeringen skulle vara då den var på nån typ av gräsåker... Att det var långt från den till utställningsplatsen stod i PM:et, men om jag vetat det från början kanske jag inte hade anmält så många hundar... Det hade jag kanske också struntat i om jag förstått att de skulle köra igång i båda ringarna 9.00 där ESS gick... Eftersom det bara var 36 stycket i den ordinarie ringen hade det ju varit smidigt att börja bedömingen 10.00 där, men icke... Nu var ringsekreterarna i den ringen så himla trevliga och tillmötesgående, men det kan man inte säga att de var i andra ringen... 


När jag var nästan färdig med Messi i enskilda bedömningen började de ropa in juniortikarna i andra. Jill bad dom då att vänta några sekunder så skulle jag komma in, men si det gick då rakt inte. De var tvungen att köra igång direkt... suck, för vem är utställningarna egentligen??


Som tur var gick det smidigt ändå för oss att ta oss in på utställningsplatsen tack vare hjälp från mina härliga valpköpare 

Men, förutom att det var vansinnigt lång från parkeringen till ringen så var detta en jättefin plats att var på. Inte för att jag är mycket för blommor och krafs...

....men det är ju lite trevligare att se på än betonghus eller så, det måste jag erkänna....


Lite puts på Ditte på morgonkvisten....

.... Jill klagade på att jag ser så allvarlig ut på alla kort, men här ser jag ju naturlig och glad ut eller hur?


Här är Miranda (Barecho Devil Wears Prada) i andra ringen, hon vann juniorklassen med CK och blev sedan fyra bästa tik.


Vegas (Barecho Yackpot Every Time) i språng med matte Jill...

....här har han börjat med lite ystra hopp istället! Vegas kom tvåa i öppen klass med CK och slutade sedan som fyra bästa hanhund.

Messi (Barecho Zuper Playmaker) med tungan ute.... Han vann öppen klassen med CK och blev sedan tvåa bästa hanhund, fick då sitt 15:e CERT!


Här är det Ditte (Barecho Beats Believing) i full fart...

.... lite ystert blev det här också.

Ditte vann unghundsklassen med CK och blev sedan tvåa bästa tik med sitt första CERT!


      

Så var det dags för slöaste hunden någonsin... Clådan (CH Barecho Quest For Success). Hon har förresten just fått bekräftelse på sin Internationella championtitel, C.I.E Och tur var väl det, för om hon ska ha sån fart som hon hade i lördags lär det inte bli många fler segrar för henne. Nu är hon förmodligen rejält skendräktig, så jag hoppas hon kommer tillbaks till sitt normala jag snart igen...

Här granskas hon av domaren David Shields.

Jag försökte få fart på henne genom att hålla godis i samma hand som kopplet, och jodå - det gick väl någon meter men sedan tyckte hon det räckte bra för hennes del.... Hon lyckades ändå bli tvåa i championklassen med CK.

Här är det Clådan till vänster och Thea (CH Barecho Roses All Over) till höger.

Här är det söta Thea som är på språng, hon har sån härlig kontakt med sin matte hela tiden! Thea blev trea i championklassen med CK.


Övriga hundar från oss som var där var Eros (CH Barecho Just A Striking Image), han blev tvåa i championklass med CK och sedan trea bästa hanhund. Brian (Barecho Following Star) placerades som tvåa i valpklassen med HP, lite rund för dagen - eller vad säger du Emelie? Syrran hans tog jag inte med då det skulle bli så krångligt med två ringar samtidigt.... Fina Moltas (Barecho Able To Win) visades jättebra av sin matte Christina, första gången i ringen. Han fick ett Very Good denna dag, men jag tyckte själv han var jättefin! Baros (Night Wish Darrem Canis) vann unghundsklassen med CK, Marina var snäll och hjälpte mig att visa honom i bästa hanhundsklassen. Inte så lätt för henne när jag sprang bakom med Messi..... Winston (CH Barecho Most Wanted) blev fyra i championklassen med CK.  Ja, det var väl allt det tror jag...


Sedan var det då dags för fotografering... Inte kunde jag väl tro att vi skulle vara i en slottspark utan att ta foton när Jill är med?? Nä, tur hon tjatar på mig för annars skulle vi väl aldrig få till några kort....

Vegas (Barecho Yackpot Every Time)

Messi (Barecho Zuper Playmaker)

Messi (Barecho Zuper Playmaker)

Ditte (Barecho Beats Believing)

Jill och Vegas...

...ja, och så ett kort på slottsfrun själv förstås. Ni ser att en hund sitter själv va, och att jag måste hålla i dom andra.....


Tusen tack till Jill och Marina samt alla andra härliga valpköpare och vänner för en jättetrevlig dag! Och du Jill, tur vi har dig som har hur mycket ork och energi som helst.... 


När jag kom hem på lördagkvällen så åkte David och jag iväg till Österfärnebo för att lyssna på när Henke skulle spela där med sitt band Despite Good View.


   

 

 Dom var jätteduktiga och mamma var så stolt så!!


I går var det massor av pyssel här hemma som gällde...

Altanbygget går sakta med säkert framåt... lite kvistlack, målande och tvätt har det blivit än så länge. Var också nåt krångel med nån elkabel som blivit skadad på nåt sätt....

Häggen blommar nu och det finns nästan inget som luktar så gott som det....

Överhuvudtaget är det så fint nu i trädgården när allt är "nygrönt". Detta kort togs 21.30 nu ikväll, så ljust och härligt då fortfarande!


Var till Sandviken på match i går kväll också, Jacob spelade. De vann och till er stora förvåning så kan jag berätta att jag tyckte Jacob var allra bäst på plan! Inte så konstigt säger David då du inte släpper blicken från honom, svårt då att veta hur de andra spelar....hmmmm...... Dom vann så alla var glada och nöjda på vägen hem!!


Igår satte vi ihop valparna i en stor hage tillsammans.

 

Det går hur bra som helst, dom var rejält nyfikna på varann till en början - men nu ligger de och trynar ihop.


Här kommer en liten film på dem när de mumsar mat:


 

  

Tja, det var väl allt för denna gång tror jag. Nu ska jag krypa till kojs och försöka kurera min onda hals. Har blivit förkyld, men ingen feber ännu så då går det ju an!


     

Av Helene - 9 maj 2011 21:31

Ja, det är jag det - eller ensam och ensam, har ju en hel del fyrbenta här hemma och då känner man sig ju inte ensam!! David är i de norra regionerna av landet denna vecka - han landade på Kallax och utgår väl från Luleå som jag har förstått det. Men tydligen skulle han till något mycket avlägset ställe som jag tror hette Tärendö. Han frågade om inte jag ville följa med -nä, skulle inte tro det va. Lappmarker och sånt är liksom inte nåt för mig.... nä, pina colada och en solstol känns betydligt mer lockande måste jag säga!

 

David fyller 37 idag, men han får fira sin födelsedag själv på Scandic i Luleå istället för här hemma - vi får väl fira honom när han kommer hem på fredag istället. Bara tre år kvar till 40 år.... får väl se om han kommer i nån 40-års kris snart. Själv har jag inte varit i nån kris ännu, inte vad jag vet själv i alla fall?!, meeen kanske blir det nån 50-års kris, vi får väl se - är ju väldigt många år kvar till dess!

 

Jag väntar fortfarande på svar på det cellprov som jag fick ta om. Barnmorskan som tog provet sa att hon trodde det skulle gå snabbt att få svar, men nu har det gått tre veckor så det tycker inte jag är så snabbt i alla fall... Man tänker ju att det säkert är nåt fel eftersom svaret inte kommer. Det låg ett kuvert i brevlådan idag från Landstinget, så var helt säker på att det var svaret. Meeen, inuti låg en räkning bara på mitt läkarbesök... Visst kan jag ringa och fråga, men törs liksom inte det... även fast jag inte ska oroa mig sa BM, så gör jag ju det ändå lite....

 

Förresten, jag fick höra att en del tycker det är svårt att hitta till texten som jag skrev som "jubileumstext" till mitt 20-års jubileum för två år sedan - så här kommer en länk till det http://www.barecho.com/jubileumstext.htm . Det var så oerhört roligt detta jubileum så jag har redan börjat lite smått planera inför 25-års jubileumet som blir 2014. Hoppas vi får till lika bra stämning då som vi hade sist!!

 

Nu har jag hittat huset för David och mig i Spanien:

 

http://www.hemnet.se/bostad/villa-10rum-marbella-spanien-las-brisas-nueva-andalucia-1682524

 

Ni kan väl se mig ligga där i solstolarna och mysa eller hur? Priset är överkomligt, bara 5 750 000 EURO - jaja, drömma kan man ju få göra i alla fall, det kostar ju inget....

 

Jag hade tänkt att uppdatera hemsidan ikväll, men har inte fått antal hundar till utställningarna på Gotland i helgen så skjuter upp det till senare under veckan. Är så jobbigt att ändra på allt så vill helst ha alla uppgifter innan jag ger mig i kast med det.

 

Avslutar med två korta filmsnuttar från i morse när Tyrannen vår hjälpte till att göra rent hos valparna:


   Springervalparna rår hon på än så länge....


   ...men cockervalparna brottar ned henne utan några problem!

Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se