Barecho

Alla inlägg under januari 2019

Av Helene - Onsdag 30 jan 20:55

Ja idag blev Fläders och Biggles valpar 1 vecka gamla. Det firade dom med lite kloklippning   . Det var inget de brydde sig speciellt mycket om själva - men deras mor höll ett strängt öga på mig hela tiden när jag klippte klorna och fotade de små. Eller små och små, de är rejält kraftiga nu allihopa - man hör mest hela tiden deras klunkande från när de diar   . Fläder mår bra nu - ingen feber längre, men hon ska äta penicillin i några dagar till i alla fall. 


Några av valparna är tan-tecknade och ett par har också den där riktigt supermörka leverfärgen som jag personligen är väldigt förtjust i. Annars händer inte så mycket med valparna i den här åldern, de bara äter och växer. Gnäller lite gör de också, men vad kan man annat vänta när de är efter Biggles som är en riktig liten "gnällspik" - inte så mycket macho där inte   . Minsta lilla det tar emot i pälsen när jag kammar honom så gnäller han högljutt - får se om barnen hans blir lika när de blir äldre. Ögonen borde börja öppnas om en vecka ungefär, men prickarna börjar komma mer och mer nu som kanske syns på korten. Inte så lätt att fota när de inte är stilla - bilderna blir suddiga. I alla fall för mig som absolut INTE är någon mästerfotograf.


Här är kort på de fyra tikarna:


Keela


 
 
Korona


 
Kahlua


 
Kyo


och här är korten på våra fyra hanvalpar:
 
Kimba


 
Karuso


 
Kanel


 
Kafka


 
Imorgon kommer den här sötnosen hem till oss   . Ska bli sååå spännande och vi ser så fram emot att få en till Affenpinscher hos oss.  Hon heter Virginia vom Römersberger Hof och ska kallas "Mila". Min mor flyger och hämtar henne imorgon eftersom vi jobbar då båda två - oj vad vi längtar hela familjen till imorgon kväll   

ANNONS
Av Helene - Lördag 26 jan 18:01

... man blir när man ser att en nyvalpad tik inte mår helt bra. I går kväll åt Fläder sin mat precis som vanligt, inga konstigheter alls. Hon har varit så nyfiken på vad vi gjort i köket som ligger bredvid valprummet, samtidigt som hon tagit så väl hand om sina åtta små juveler   .

När jag så skulle gå och lägga mig i sängen bredvid henne såg jag direkt hon såg annorlunda ut, låg liksom mer utslagen och blicken var annorlunda. Gav henne en bit skinka och jodå, den slank ner men sen la hon sig igen. Slickade inte på nån valp utan ville bara sova. Tog tempen på henne och då hade hon 40,8 i temp! Alldeles för mycket, även för en nyvalpad tik som ju oftast kan ligga runt 39 grader några dagar efter valpning. 

Provade att få henne att slicka på nån valp, men icke - dom brydde hon sig inte om. Däremot viftade hon på svansen så det dundrade i valplådan varje gång vi pratade med henne, så gör hon alltid våran Fläder-flicka   . Det var inga problem att få med henne ut, så det var ju bra. Efter att hon fått olika medikament vakade jag sen över henne hela natten. Plus att jag fick massera valparna med matolja så de fick kissa och bajsa när Fläder nu inte orkade tvätta dem.

Typiskt nog fick vi också strömavbrott under natten, allt sedan de började gräva för fiber här utanför nån gång i höstas (ja nåt fiber har vi inte sett röken av än...) så har det blivit strömavbrott hos oss lite då och då. Inte så kul när det är rejält kallt ute och man har nyfödda valpar hemma   . Elgubbarna som skulle fixa felet var bussiga nog att jobba på så snabbt de kunde eftersom vi annars hade varit tvungna att försöka lösa det här med värmen till valparna på något sätt. Inte kul när huset kyls ner snabbt som det kan göra den här hemska årstiden. 


 
I morse var hon piggare, hon började tvätta valparna igen då och tempen låg på 38,9 istället - betydligt bättre. Jag skulle ha åkt till Springerklubbens avelskonferens i morse, men jag vågade inte lämna henne. Även om David är hemma så ser inte han på samma sätt hur hon mår, eller tja, jag litar inte på det iaf     . Enligt veterinären beror febern med största sannolikhet på att hon hade flera moderkakor kvar i livmodern efter valpningen och det är ju aldrig bra. 


 
Valparna är fortfarande alldeles oljiga och feta i pälsen efter allt mitt masserande.


Fläder mår fortsatt bättre, så om hon nu bara inte blir sämre ska jag åka till avelskonferensen imorgon har jag tänkt. Ska bli verkligt spännande att få lära sig lite mer om HD-index, det är ju så pass nytt så åtminstone jag är tämligen okunnig på det området. 

ANNONS
Av Helene - Torsdag 24 jan 18:10

Igår föddes äntligen nästa kull valpar, kändes lite extra spännande just för att det var Biggles första kull   .


Fläder var helt lugn i tisdags, men i går morse blev hon allt oroligare och gav mig blicken som alltid gör att man känner sig skyldig för att man parat dom. Nu var ju detta Fläders andra kull så även om hon såg lite plågad ut är jag övertygad om att hon visste vad som skulle ske denna gång.

 
Den speciella blick som bara en tik i öppningsskedet har   


 
Första valpen föddes klockan 14.40 och det var en tik. Hon vägde 386 gram och fick namnet Keela.


 
Nästa valp föddes kl. 15.15, också det en tik. Hon heter Korona och vägde 414 gram. Anledningen till att hon har lite rött på ryggen är att vi tyckte hon hade lite svårare att komma igång och äta, då är det lättare att se om de är märkta ifall de ligger och äter eller inte.


 
Tredje tiken föddes 16.00, hon vägde 422 gram och var i och med det den största valpen i kullen. Hennes namn blev Kahlua.

 

 
Första tre valparna   


 
Lite längre uppehåll innan det var dags för lite hanhundar. Klockan 17.20 föddes Kimba, en hanhund som vägde 402 gram.


 
Bara fem minuter senare föddes nästa hanhund, klockan 17.25 Han heter Karuso och vägde 384 gram.


 
Sjätte valpen var också den tredje hanhunden. Han föddes 19.00 och vägde 378 gram, hans namn blev Kanel. 


 
Tjugo minuter senare, 19.20 föddes en till tik. Hon vägde 374 gram och fick namnet Kyo.


 
Sista valpen kom med en himla skjuts, en krystvärk bara så damp han ner i valplådan. Klockan var då 20.05, han heter Kafka och vägde 358 gram. Han är minst i kullen, men de är väldigt jämna - ingen som direkt urskiljer sig på något sätt än. 


 

 
Efter obligatorisk tvätt av mamma Fläder slog de sig alla till ro   . Min mor sov hos dem i natt så jag fick sova ordentligt med tanke på att jag skulle jobba idag, i natt är det min tur att ligga i rummet hos valparna. Brukar bli lite dåligt med sömn, men är samtidigt väldigt mysigt att ligga och lyssna på valpljuden.



Av Helene - Tisdag 22 jan 16:37

Ja då har vi klarat av årets kallaste inomhusutställning - i Kumla ridhus. Varje år säger vi aldrig mer - men jaaa som sagt, man ska inte säga aldrig eller alltid - för det stämmer väldigt sällan.


Jenny kom upp till oss på fredagskvällen så tillsammans badade vi och fönade de åtta hundar vi skulle ha med oss, det låter som det skulle ta en himla lång tid - men på ca 2,5 timme var vi färdiga, ja med första föningen. Vi badar dom och fönar det allra blötaste ca 10-15 min, de får sedan täcke på och vänta ca 3 timmar innan sista föningen och piffningen blir gjord. Annars skulle det ta alldeles för lång tid när man vill ha med många hundar till en utställning.


Extra roligt var att vi skulle ta med cockern Svea på denna utställning, hon är inte utställd på ett år ungefär. Tyvärr lite urfälld just nu (hon började precis löpa så det var förstås anledningen), men jättefin för övrigt   


David körde dit (som vanligt) och Jenny o jag sov - perfekt fördelning. När vi körde in mot ridhuset möttes vi av supertrevliga parkeringsvakter - som ni säkert vet tillhör det ju inte vanligheterna, men så trevlig start på dagen när man möts av ett leende och lite snälla ord trots att vi missuppfattade var vi skulle köra och ställa oss för avlastning.

Domare för dagen var Sara Nordin (kennel Cavamirs). 32 vuxna och 6 valpar av ESS var anmälda, en helt normal siffra nuförtiden. Ett par gånger om året kan vi ha 60-70 stycken, och ibland inte fler än 10-15. Så runt 30-35 är vanligast tycker jag. Helt säkert skulle de bli fler anmälningar hit om det var på ett bättre (varmare) ställe. Synd det inte finns i hela Bergslagen en lokal där vi får vara som är uppvärmd? Men jag vet att vissa ställen är det nästintill omöjligt att få vara nånstans inomhus med hundar. Trist   Två av landets bästa ringsekreterare hade vi nöjet att ha i vår ring denna dag   . Proffsiga, tydliga och trevliga utan att för den skull vara mesiga - det är bästa sortens ringsekreterare det! Detta tillsammans med en domare som behandlade både hundar och handlers på ett trevligt sätt gjorde att det var en skön och avslappnad stämning i och kring ringen hela dagen - precis som man vill det ska vara och som det borde vara varje gång   


Samtliga resultat och kritiker från utställningen finns att läsa på vår resultatsida: https://barechoshow.wordpress.com/ .


  
BIR-valp blev Salty (Barecho Here She Comes) & BIM-valp var Springdust's Guiding Hermes. Saltys syrra Peppar (Barecho Hot Hot Hot) blev trea i valpklassen med HP.


Biggles fick vara hemma denna dag, så istället hade vi hans bästa kompis Cosby (Barecho Choose Me Or Lose Me) med oss. Han var så fin i ringen med Jenny - slutade dagen som tvåa bästa hanhund med ännu ett CERT. Lovande junioren Fonzie (Barecho Follow My Lead) som var tvåa i en stor juniorklass på Sthlm hundmässa var här själv i klassen, fick Excellent men inget CK denna gång. Matte Lotta visade honom jättebra - ska bli så roligt att se honom på fler utställningar under våren/sommaren!

 
Bästa hanhund och BIR blev Yalla (CH Barecho You Rock My World), här på fotot tillsammans med BIM-vinnande tik CH Elgentorpets Joyride som i och med detta blev champion, och inte vilken champion som helst utan hon fick ett "riktigt" championat - utan parentes, stort grattis till det - en stor bedrift och så roligt för rasen   


Blingen (Barecho Bling Bling No Way) vann unghundsklassen med CK och Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) blev fyra bästa tik till slut.


 
I och med att Jenny nu gått med i kenneln har vi ju som sagt också Welsh - fina Cava (Sällebäcks Pont de Millegrand) blev tvåa i valpklassen med HP.


Så hur gick det i cockerringen då? Sveas dotter Dizza - allmänt kallad Monstret (Barecho I Dug Up A Diamond) tävlade för första gången i juniorklass, precis 9 månader gammal. Hon gjorde det jättebra, placerades som tvåa i klassen med CK. Hennes matte Stina hjälpte oss visa Svea (CH Backhills Just Awesome) för jag hade så ont i ryggen - men i ärlighetens namn gör Stina det tusen gånger bättre än mig så oavsett min rygg var det så bra hon visade henne! Svea vann en stor championklass och slutade som trea bästa tik. Helt vild i ringen, svansen gick som en propeller och hon sprang som om hon trodde det var först i mål som gällde. Stort tack Stina för att du hjälpte till att visa Svea - hur ska det gå nu i Danmark när jag ska visa henne själv?   


Svea löper som sagt nu och vi planerar att para henne med denna fina hanhund - en hane som jag beundrat sedan jag såg honom som valp för många år sedan:
 
CH Manaca's Milk n'Toast and Honey "Anders"


Tillbaka till Kumla, efter rätt så lång väntan drog äntligen finalerna igång. En stor eloge till SSRK Bergslagen som fått ihop så många fina priser i finalerna, otroligt roligt - för nog vill man ha mer än bara en rosett om man blir placerad i en final.


 
Salty slutade som BIS-1 valp - sista gången i valpklass, om någon vecka blir hon 9 månader och då är det dags för juniorklassen.


 
Vår uppfödargrupp blev även den BIS-1   .


 
Och fina Yalla slutade dagen som BIS-3   .


Nu väntar vi här hemma på att Fläder ska valpa snart - hon är rejält rund om magen och vi är såå nyfikna på om det är någon mini-Biggles därinne   . Pasta däremot är jag tveksam till om hon är dräktig, konstigt med tanke på att hon parades fler gånger - men så är det ibland. Bara att göra nytt försök på nästa löp...


Av Helene - Söndag 13 jan 15:50

Thomas, min äldste son, har bott i Skåne länge nu. Först i Malmö, sen i Ystad - så Malmö igen och så har det varit Lund nu på slutet. Jobbigt att ha ett av barnen så långt borta, samtidigt som man som förälder såklart vill att de ska göra det de själva vill. Att tänka de ska bo kvar kring där man bor själv är bara egoistiskt, härligt tycker jag när de vågar skapa sig ett eget liv - även om man ändå sen förstås vill fortsätta vara en del i det livet som deras förälder   .


Thomas har bott som inneboende ett tag då det är så svårt att få tag på lägenheter i Lund, men i slutet av november fick han möjligheten att hyra en lägenhet vilket han såklart var väldigt glad för   .


Lägenheten är en etta som ligger i Hjärup, strax utanför Lund. Han flyttade dit för 1,5 månad sen alltså - och har gjort så otroligt fint där. Men, lite småsaker som behövde göras - som sättas upp saker på betongväggarna, skruva i ordning soffa och bord mm. Sen behövdes det också kompletteras med en hel del saker, det är ju helt otroligt så mycket saker man har i ett hem egentligen! 


Såna gånger som vid flytt är det jobbigt att bo långt därifrån som förälder, man vill ju hjälpa till - vi hade ingen möjlighet att åka ner den helgen han flyttade utan detta var första lediga helgen vi kunde åka dit.


Jag plockade ihop lite saker hemma som vi har dubbelt av, lite gamla kökshanddukar med broderier från äldre släktingar bland annat, gamla hundpriser mm. Så vi packade Barecho-bilen i fredags kväll, full med saker och med oss också; David, Helene, Jacob, Henric, Elis och Viktoria. Jätteroligt att vi kunde komma iväg allihopa    Att vi alla kunde åka var bara möjligt förstås om vi hade hjälp med hundarna hemma, massor med tack till Jenny som bott hos oss under helgen - vet ju att alla hundarna haft det hur bra som helst då   .


Vi gav oss iväg ca 21.45 på fredagkvällen, David körde till Jönköping och jag körde därifrån. Vi kom fram 04.45 - lite slitna, men inte så farligt som man skulle ha kunnat tro.

   
Elis var den som var piggast tror jag. Han somnade i bilen när vi åkt en timme kanske, sen vaknade han strax före 03.00 och ropade efter Pappa. Blev nog fundersam var han var när vaknade, men när han sen insåg att vi alla var där blev han lugn. Inte somnade han om heller, nejdå - han var såå nöjd så. Oj, stoooooor lastbil sa han för varje lastbil jag körde om... I den åldern är man sannerligen lättroad   .


Efter några timmars vila gick vi iväg till affären för att handla till frukost, riktig engelsk frukost fick det bli. Är ju så himla gott det    . Sen packade hela familjen in sig i bilen för att åka på shoppingrunda. Det blev en hel del inköpt på Ikea, men vi hann med en del andra affärer också. När jag skulle betala för ett par batterier på Rusta för 29:90 stod det medges ej när jag skulle betala. Provade igen, för det kort jag skulle betala med är ett kreditkort med kredit på 10.000:- och hade anmält till nån utställning med det, det var allt. Så att det fanns pengar där visste jag. Men icke, medges ej sa den otroligt sura kassörskan. Tog ett annat kort och det fungerade. Förstod då att det var nåt lurt. Kollade sen på banksidan på mobilen och upptäcker då att kortet har blivit "kapat" eller vad man nu kallar det. Massor med uttag i ffa Holland, för nästan 9000:-..... så otroligt trött man blir, inte roligt alls. Jag är alltid jätteförsiktig när jag använder kortet för att betala på internet, men det måste ju vara där som något hänt. Men vad sjutton ska man göra? Allt måste ju betalas med kort nuförtiden? Läste att kortbedrägerier ökat väldigt, man kan ju tycka bankerna borde jobba väldigt aktivt för att göra så det inte är möjligt att kapa kort på detta sätt. Kortet är ju förstås spärrat nu, men vad hjälper det nu liksom? Det ska väl gå att se hoppas jag att det är falska uttag, men innebär en massa extra jobb som inte alls är vad man har lust med. 


   
Thomas bor alltså i Hjärup, och då i en del av Hjärup som heter Jakriborg. Det är som en egen liten stad i staden på nåt sätt. Husen där är det en speciell stil på och om jag fattade det hela rätt så byggdes allt upp samtidigt för att skapa denna "stad". Husen är alla spetsiga upptill, Thomas lägenhet låg på markplan så hur det ser ut med våningar uppåt vet jag inte. Stilen är lite gammaldags, smala gränder och kullerstensgator. 

 
Det är en mur också uppbyggd åt ett håll, visst får man lite känslan här av Törnrosdalen ifrån Bröderna Lejonhjärta. Bara väntar på att man ska få säga lösenordet "All makt åt Tengil- vår befriare" där i öppningen.


 
Ett litet torg fanns där också, hur mysigt som helst. Hade varit nån julmarknad där också berättade Thomas - känns som helt perfekt för det. 


 
Här ser man muren igen. Man fick parkera utanför själva området där lägenheterna och affärerna var. 


 
Mellan det gula och det vita huset här är ingången till Thomas lägenhet. Helt egen ingång vilket ju är trevligt. Känns så kul att vi fått se hans lägenhet och området han bor i. Även om man ser foton och hör beskrivningar är ju inte det samma sak alls som att se det med egna ögon. 


 
Efter all shopping var vi så trötta så vi orkade inte göra mycket mer. Lite slappande först och sedan ett besök på pizzerian som ligger typ 5 meter från Thomas lägenhet. Nära och bra   .


Lite sällskapsspel blev det på kvällen innan jag, David och Elis åkte till ett hotell i närheten. Kändes som det skulle bli lite väl trångt om vi skulle sova där allihopa. Elis var också väldigt nöjd när han kom till hotellet och hittade en riktig barnsäng där   .


 
Dagen idag har bestått av arbete med att fixa iordning lägenheten på lite olika sätt. Eller ja, som ni ser så jobbar David och vi tittar på. En mycket bra fördelning   .


Nu är vi på väg hemåt, i ösregnet. Längtar inte alls hem till snön, men det här vädret är inte roligt alls det heller. Föredrar nog ett par minusgrader då och snö, lite snö kan jag stå ut med - bara jag slipper isen.... Isen är det allra värsta i våra trakter, snön kommer och går och däremellan är det is... Nej, nu vill vi ha vår. Det dröjer nog ett tag, man får glädja sig så länge med att det blir liiiiite ljusare och ljusare nu dag för dag   .

Av Helene - Tisdag 8 jan 23:18

Ja då är 2019 igång, första utställningarna är avklarade och ett nytt spännande kapitel startar för oss detta år    - genom att Jenny Andersson går in som delägare i Kennel Barecho.


Strax före jul skickade vi in ansökan om att vara tre i kenneln, två är inga konstigheter men för att vara tre behöver man skriva en motivering. Och eftersom man måste göra det trodde vi det skulle ta ett par månader i alla fall innan det skulle behandlas av SKK. Men i torsdags när Jenny var uppe hos oss för att fira min födelsedag (nåja, det var väl inte den egentliga orskaken kanske... utan det var nog mer att vi skulle bada och föna alla hundar inför My Dog-utställningarna   ) så låg beskedet i vår brevlåda - väldigt trevlig födelsedagspresent tycker jag!
 
Att vi nu är tre i kenneln innebär massor av fördelar. Även om jag fortfarande tycker utställningar är roligt så är det jobbigt att visa många hundar då fysiken aldrig kommit tillbaka helt efter min operation för tre år sedan. Jenny tycker det är desto roligare att visa hund så det är ju perfekt! Sen är det så mycket roligare att få dela hela detta med uppfödningen med någon annan - det är verkligen så att delad glädje är dubbel glädje! Förstås finns ju tankarna också på att vi vill flytta till något varmare land och då känns det ju väldigt roligt om Barecho kan finnas kvar här i Sverige ändå   . Att Jenny gått med i kenneln innebär också att det kommer bli Welsh Springer Spaniel i Barecho. Jenny startade med Dalmatiner, men efter det blev det Welsh så självklart ska hon fortsätta med det även om hon nu har en hel del brun/vita långöron hos sig nu. Ska bli spännande att få dela det med henne också - Welsh är en ras som ligger mig mycket varmt om hjärtat också   .


Så var det då dags för årets första utställningar, My Dog i Göteborg - första helgen i januari som vanligt. Det här är en utställning som vi allihopa gillar mycket. Den är välarrangerad (såklart finns det småsaker man vill ha annorlunda), men det jag gillar mest här är viljan att göra det bättre. De har tagit till sig av klagomål och försökt förbättra, det är ju inte alltid man kan förbättra något - men om man bara vill så brukar det gå på nåt sätt. Så anmäla hit är nästan ett måste för oss   .


Vi hade tänkt köra ner på natten till lördagen, men jag börjar väl bli gammal så vi bestämde att vi åker ner på fredagen istället så det blir lite lugnare. Vi kom fram dit bra precis till när finalerna startade på fredagen för de grupper som gick den dagen. Väldigt bra fördelning i kenneln var det då, David bar in de saker vi ville ha vid vår ring inför morgondagen. Han checkade in på hotell Gothia Towers som ligger vägg i vägg med utställningen och bar in alla grejer på hotellrummet. Under tiden tittade jag och Jenny på finalerna, perfekt fördelning tyckte vi i alla fall   .

 
Jag ville inte lämna hundarna själva på rummet så det blev hämtpizza till kvällsmat på fredagen, samt titta på På Spåret.


Vi har klagat en del på insläppet på denna utställning, sur och helt oresonlig personal som stått där tidigare år men nu måste alla ha gått en charmkurs. Alla var glada, trevliga och inga konstigheter med att släppa in oss och hundarna. David och Jenny kom dit en kvart före de skulle öppna och då tyckte de att de kunde gå in istället för att stå där och vänta, det är annat de än de gånger de väntar på sekunden med att släppa in trots lång lång kö. Självklart kan man inte släppa in förrän allt är klart, men många gånger är det en ren principsak. Men så var det alltså inte här - utan här kände vi oss alla välkomna när vi kom dit.
Vi hade vår ring på övervåningen. Nåt vi var besvikna över till en början, men det var faktiskt väldigt skönt att vara där. Mycket lugnare än nere där det var mycket folk och en helt annan ljudnivå. Det gick hiss upp till övervåningen och den sköttes av jättetrevliga ungdomar. Däremot ordningsvakten som vägrade öppna dörren till trappan till en början var nog sjuk den dagen det var charmkurs... Väldigt otrevlig och jag tror faktiskt inte det skulle vara så populärt om nödutgångarna är låsta ifall något skulle hända.


Alla resultat för "våra hundar" samt kritiker går att läsa på vår nyhetsblogg: https://barechoshow.wordpress.com/ 


 
Dagen började med att kullsyskonen gjorde upp om striden om Bästa valp. Supersnygga Humphrey (Barecho Having It All) blev BIR-valp medan systern Salty (Barecho Here She Comes) blev BIM-valp.

 
Ett till foto på Humphrey.


 
Bland de vuxna gick det allra bäst för Yalla (CH Barecho You Rock My World) som blev bästa hanhund och BIM. Stort grattis till BIR-vinnande tik Lizziardhs Victory Brown Mist.


Roligt var också att fina juniortiken Mynta (Barecho Expensive Dreams) vann juniorklassen med CK och sedan slutade som fyra bästa tik med Reserv-Cert!


Cockervalpen Dizza (Barecho I Dug Up A Diamond) blev också BIR-valp denna dag.

   
   
Fina Humphrey blev utplockad i BIS-valpfinalen men fick ingen placering. 


     
Vår uppfödargrupp blev BIR men fick ingen placering i finalen. Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) hade också BIR-vinnande avelsgrupp. Vi gick inte in i finalen med den eftersom det var samma domare som dömde bästa avelsgrupp och uppfödargrupp, kändes inte så skoj och varför de valt att göra så kan man fråga sig. 


 
Många besökare kommer till My Dog. Det klagas att det är trångt och för mycket folk - men det är väl självklart vi ska vara glada över att det kommer så många och vill titta på våra hundar. Förstår inte alls hur man kan klaga på det. Nej, där har de lyckats på My Dog - det märks att det lockar besökare, något som vi tycker är väldigt positivt!


En annan positiv sak var att de flyttat rastplatsen. Den låg nu på ett mycket mer lättillgängligt ställe. Förut var man tvungen att gå igenom där alla rasmontrar var för att komma dit (iaf om man var i den änden av hallen) och det var typ ett helt omöjligt projekt om man skulle hinna tillbaka till bedömningen. Så även där verkar de ha tagit till sig av kritiken och förbättrat, bra gjort! En del klagar på rastplatsen, det förstår jag inte heller. Klart det blir mycket hundkiss där, men alla tog upp bajset efter sina hundar och det fanns både spån och grus utlagt vilket gjorde att de flesta hundar kunde tänka sig uträtta sina behov där. Tror många som klagar inte sett hur dåligt det brukar vara på andra ställen när det är inomhusutställningar...


   
På lördagkvällen åt vi tillsammans med ett gäng härliga springermänniskor på en italiensk restaurang. En supertrevlig kväll med många skratt blev det. Och ja, ni har väl hört att det är Lisa Årdh som pratar i hissen på Gothia Towers, om inte måste ni lyssna ifall ni kommer dit. Det hörs alldeles extra bra att det är hon på tredje våningen   .
När vi kom tillbaka till hotellet hade vi tänkt åka upp till Sky Bar på 23:e våningen, men när vi såg hissen gick på utsidan valde vi att sätta oss på entreplan istället. Och jag drack förstås juice ifall nu någon inbillade sig nåt annat. Salty var med där också, det märktes att hotellet försökt göra det enklare för oss hundägare - väldigt uppskattat från många. Då blir man lite besviken när man ser att en del hundägare inte är glada för det utan tar det för givet. Man behöver inte låta hunden kissa precis utanför dörren in till hotellet, lite hänsyn kan man ta som hundägare kan jag tycka.


Dag två hade vi en för oss helt okänd domare i ringen, hon var från Italien och om jag förstod det hela rätt var hon cocker-uppfödare. 

 
Dagen började lika som gårdagen, kullsyskonen Humphrey och Salty var BIR-valp resp BIM-valp.


 
Stjärnan för dagen var vår stolthet Biggles (CH Barecho Bring The Gold). Han tog sitt 15:e CERT och blev återigen BIR (för 8:e gången). Han är bara 16 månader gammal så det är vi väldigt stolta över såklart, denna dag fick han också sitt första CACIB. Något han aldrig tävlat om tidigare pga sin låga ålder. 
 
Ett till foto på Biggles.

 
Bästa tik blev Biggles mamma Gizza (CH Barecho Glint Of Gold), hon slutade alltså som BIM. Tvåa bästa tik med CACIB blev Curry (CH Barecho U Must Be The One) och fyra bästa tik med CERT nummer 7 stod Blingen (Barecho Bling Bling No Way). Yalla (CH Barecho You Rock My World) vann återigen championklassen bland hanhundarna och slutade denna dag som fyra bästa hanhund. 


 
Samma resultat med grupperna denna dag, vi hade både BIR-vinnande uppfödargrupp och BIR-vinnande avelsgrupp. Vi gick bara in med uppfödargruppen då det var samma domare även denna dag. 
Humphrey blev återigen utplockad i BIS-valpfinalen men fick ingen placering.


   
Dizza (Barecho I Dug Up A Diamond) blev även denna dag BIR-valp   


Något som var lite roligt var att ringsekreteraren vi hade i vår ring under söndagen sa till mig efter vi var färdiga med rasen att hon var glad att se vi var så trevliga mot varandra i vår ras. Vi gratulerade varandra och väntade in de andra när vi började springa. Något som enligt henne inte var så vanligt i alla raser. Sånt är ju roligt att höra, så tack till er alla som bidrog till den trevliga stämningen både i och utanför ringen denna helg   .


Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se