Barecho

Alla inlägg under februari 2018

Av Helene - Måndag 26 feb 20:57

I fredags fick vi ytterligare en kull valpar - lika underbart varje gång   . Om man känner sig lite nere är att lukta på nyfödda valpar garanterat något som får en att må bättre    - rekommenderas starkt!


Tootsie (Barecho Too Much Is Just Perfect) hade vi behållt här hemma och tanken var att hon skulle bo kvar här. Men så när jag för drygt två år sedan skulle operera bort hjärntumören var våra f.d grannar så snälla och tog hand om Tootsie under tiden. Hon var då ca 6 månader gammal och tja, de är ju rätt så livliga i den åldern.... och speciellt Tootsie, eller tottan som hon kallades mest här hemma. Att hon inte skulle komma hem igen var kanske inte så förvånande...kändes dock väldigt bra att ha henne som fodervärdshund i den familjen, ett ställe vi vet hon har det kanonbra på!


Att hon skulle paras med Adam (CH Finnliden's His Majesty) har jag varit sugen på väldigt länge, ja nästan ända sedan hon var valp faktiskt. Tyckte att hennes stamtavla passade väldigt bra ihop med hans och att de kompletterar varandra på ett väldigt bra sätt. Så när Adams matte sa att vi fick para Tootsie med Adam kändes det mycket spännande! "Såklart" började hon löpa så hon skulle paras på typ julafton... inte så populärt kanske att åka och para en tik just den dagen. Så det fick bli annandag jul som vi styrde kosan upp till Sundsvall och efter en hel del lek dem emellan blev det parning   . Ganska så tidigt visade hon tecken på att vara dräktig och när vi tog hem henne för ett par veckor sedan var hon rejält tjock, och tjockare blev hon under tiden hos oss också... Tootsie är ingen stor och grov tik, så det enda man såg på slutet var hennes stora mage nästan   .


Så till nästa "problem", hon hade tid att valpa som imorgon - den 27/2. Jag skulle på domarkonferens (obligatorisk för samtliga exteriördomare) 23-25/2 och risken fanns ju att hon skulle valpa då... Min mor lovade att hjälpa till om det blev aktuellt. Och det blev det såklart... Massor med tack för hjälpen med valpningen   .


I torsdags eftermiddag började tempen sjunka och hon var rejält orolig redan då. Jag trodde nästan hon skulle valpa på natten till fredagen, men icke... hon flåsade mest och såg lidande ut.

 

Inte mycket sömn för mig - blev någon timme i alla fall innan jag klev upp vid 03.30 för att sedan åka mot Upplands Väsby 05.00 Lite svårt att koncentrera sig under dagen eftersom jag oroligt tittade på telefonen hela tiden efter nyheter om hur det gick... Inget hände under dagen och även om jag har fullt förtroende för min mor så vill man ju helst vara med själv förstås.


Så äntligen efter halv nio på fredagskvällen fick jag meddelande att första valpen var född.. puh....


 
Först ut var Gert. Han föddes 20.25 och är alltså en hanhund. Vikten var 332 gram. Han hade kommit med rumpan först så stackars Tootsie hade fått kämpa en hel del för att få ut honom. Världens bästa Viktoria var där och hjälpte till i början av valpningen, stort tack för det   .


 
Nästa hanhund föddes kl. 21.10 Han heter Gibbon och vägde 388 gram. 


 
Tredje hanhunden föddes 21.25 Han heter Gilas och vägde 392 gram.


 
Fjärde valpen, även det en hanhund, föddes 21.55 Han heter Gimli och vägde 408 gram. Har ni sett ett sånt otroligt fint hjärta han har på sidan?

 
Femte hanhunden föddes kl. 22.45 Vikten var 374 gram och namnet blev Granit.


 
Gomez blev sjätte valpen och också sjätte hanhunden... Han föddes 23.10 och vägde 354 gram.


 
Och trot eller ej, men även sjunde valpen var en hanhund. Han föddes 00.25 och vägde 402 gram, namnet blev Galileo.


 
Till slut så kom det i alla fall en tik, hon föddes 00.50 och vägde 346 gram. Hennes namn fick bli Gnistra.


Ingen önskefördelning kanske med sju hanhundar och en tik, men jag är bara så nöjd och glad att allt gick bra och mor & valpar mår prima, det är trots allt det enda som spelar roll     .


 
Så när jag kommer hem från konferensen på söndag kväll och äntligen får snusa på våra allra nyaste i familjen är det lika underbart som alltid, kanske låter töntigt - men aldrig, aldrig kommer jag att tröttna på att sitta och titta på sånt som på bilden här ovan   kärlek   


 
Tootsie är en superduktig mamma - hon är väldigt noga med alla sina åtta små och vakar över dem med viss misstänksamhet mot de andra hundarna ifall de får för sig att titta in i rummet genom grinden.

ANNONS
Av Helene - Lördag 3 feb 16:17

Japp, igår kväll och natt var det äkta fredagsmys - för vad kan vara bättre än att få se små valpar komma till världen   


Vi hade anmält flera hundar till utställningen i Mjölby, men när så Gizza började visa tecken på att det var dags för valpning igår morse började tveka till att åka... Det var inte bara att hon skulle valpa, jag har inte heller känt mig helt återställd efter den hemska magsjuka jag fick förra helgen. Vilken vekling man är, orkeslös i en vecka efter magsjuka?! Funderar på om det kan bero på att jag äter minirin för den diabetes insipidus jag fick efter jag opererade bort hjärntumören. Är ju svårt att få i sig medicin som man ska när man är magsjuk.... Eller så har jag bara blivit klenare på att komma tillbaka efter jag blivit sjuk. Fick lite feber också efter magsjukan, lika bra att ta allt på en gång liksom. Sen var det ju det här med vädret också, snöar som ett rent helvete här - och prognosen för idag såg inte så lovande ut heller så nej, det blev för mycket liksom - lika bra att stanna hemma och det är absolut inget jag ångrar idag.


 
I går kväll var Henric, Viktoria och Elis här och åt mat - goaste ungen Elis tog sig ett litet bad före maten. Ni kanske kan tänka er hur nyfikna hundarna var på honom när han satt där i baljan? Dom hade gärna krupit ned där med honom, vi var tvungna att stänga undan de värsta nyfikna en stund för att Elis skulle få vara i ifred. 

 

Gizza blev oroligare och oroligare under kvällen och när hon inte ville äta upp matresterna efter Elis vid bordet förstod man ju att det inte var långt kvar till första valpen skulle födas. Detta är Gizzas fjärde och sista kull så hon vet ju vad det är frågan om vilket gör att hon tog det rätt så lugnt hela dagen igår. Inte förrän sista två timmarna innan första valpen föddes som hon egentligen blev orolig och bäddade samt flåsade. Jag vet att många inte använder sig av att ta tempen på tikarna, men jag tycker det är helt suveränt. Klart man inte kan lita på det till hundra, men i går morse låg tempen nere på 37,1 och då förstod jag ju att det skulle bli valpning i går kväll eller i natt.


 
Så klockan 22.05 föddes första valpen. En hanhund som jag döpte till Ferro. Han vägde 380 gram.

 
Gizza med förstfödda i denna kull.


 
Nästa valp bara flög ut ur Gizza - och tja, inte så konstigt kanske med tanke på hans storlek. En hanhund alltså även där och han fick namnet Flipper. Tanfärgad är han och föddes klockan 23.30 Vikten var alltså inte mycket, han vägde endast 196 gram. Vad det beror på kan man ju bara spekulera om - beror det på att något inte är som det ska med honom kommer det förmodligen att visa sig rätt så snart. Eller om det beror på att han är tillverkad vid en senare parning, men vissa säger att det inte stämmer? Ja ingen aning har jag om varför han är så pass mycket mindre. Men än så länge hänger han med och är pigg tycker jag.

 
Helan och halvan typ.... 

 
Valp nummer tre, ännu en hanhund, föddes klockan 00.40 Han vägde 400 gram och är den största av dessa valpar. Tanfärgad även han och hans namn blev Fonzie.


 
Sista valpen, även detta blev en hanhund, föddes klockan 01.45 Han heter Flash och vägde 378 gram. Efter att Gizza tvättat Flash och sig själv drog hon den berömda sucken - ni vet den där djupa som talar om att "här kommer det inga fler valpar". Men man kan ju inte helt lita på det ändå förstås, utan det blev ingen sömn alls för mig denna natt. Tur då att jag har kunnat ta det lite lugnt här hemma idag - och inte var på väg till nån utställning i Mjölby   .


Nu håller vi tummarna att allt går vägen för lilleman i kullen - i förra kullen hade vi ju också en valp som var mindre än de andra, även om skillnaden inte var riktigt lika stor då som den är här. Och se så fin lilla Enzo blivit   :
   
Barecho Edge Of The World "Enzo". Imorgon blir han och hans syskon åtta veckor.



ANNONS

Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se