Barecho

Alla inlägg under december 2014

Av Helene - 28 december 2014 16:08

... här förstås (som det alltid gör i den här tiden på året...) och som vanligt är det svårt att hinna med någon form av bloggskrivande då. Jag har INTE glömt att skriva färdigt historiedelen - men jag har alltid haft lite svårigheter med att skriva "på beställning". Inspirationen måste infinna sig för att jag ska kunna göra det - så håll ut ni som tycker det är intressant att läsa vår historia   .


Två utställningar har vi hunnit vara på sedan jag bloggade sist. Först och främst var vi till Helsingfors och Finsk Vinnarutställning.

 
När vi stod i kön för att köra på färjan var det någon form av "razzia" på gång. Flera poliser och tullare gick runt och tittade i bilarna. En bil som stod i vår kö, ett par bilar framför oss, gick de igenom helt och hållet. De kroppsvisiterade de som var i bilen och fotade deras körkort. Jaaa, ni kan tänka er att vi var många som var nyfikna där. Vad de letade efter har jag ingen aning om - men de sa till David till slut att gå och sätta sig i bilen och att han inte fick stå utanför bilen längre... Märkligt alltihopa. När vi så körde av färjan i Åbo på lördagsmorgonen stod det fullt med finska poliser och tullare och väntade så det måste ha varit något speciellt de letade efter.... Nåja, oss brydde de sig inte om iaf - utan vi körde iväg till utställningsplatsen direkt. Våra hundar hade ätit och blivit rastade på båten så det var perfekt!


När vi så kom fram till Mässcentret var det en avlastningsplats utanför den hall vi hade vår ring i - superbra tyckte vi. Mindre bra var det däremot att man inte fick lämna bilen ens några minuter för att gå in med grejerna... Då förlorar det ju liksom vitsen med det hela. Ska man lägga ut allt ur bilen när det regnar som det gjorde här och så åka och parkera bilen? Ibland undrar jag om de som arrangerar utställningar någonsin har varit utställare själva.... Vill bara tillägga att det fanns gott om plats på avlastningen - så vad det gäller det var det knappast någon fara. Det talas ofta om att finnarna är de som är ledande på att arrangera utställningar, och visst är det en hel del som är bra. Rastplatserna har de gjort så bra man kan göra på ett dylikt område  - visserligen tyckte vår lilla affenpinscher-flicka att det stacks väldigt om tassarna av höet de lagt ut. Men, de andra hundarna verkade tycka att det var bra. Mattor i hela ringarna är otroligt bra tycker jag - i Stockholm är det ju bara i delar av ringen och det känns liksom lite "dåligt" när det är klubbens huvudutställning. Det jag gillar allra mest med Finlands kennelklubbs utställning är finalerna - de är överlägset bäst av alla finaler jag sett. Så otroligt proffsigt och ingen töntvarning - utan seriöst och mycket snyggt!


På den negativa sidan måste jag återigen säga att det är alldeles för lite plats för burar och dylikt vid ringarna. Varför ska det behöva bli tjafs varje gång för att utställarna ställt sig liiite utanför de gula strecken som visar var det är tillåtet att ha burar? För oss var det inget problem denna gång - vi kom så pass sent så att de hade tvingats (lika varje år...) att göra markeringarna större på grund av att folk var otroligt uppgivna när det inte fanns någon plats för deras hundar kring ringarna... Någon sa att en ambulans måste kunna köra fram där? Ehhhh.... har de inte bårar till sjuka människor i Finland? Och om det nu skulle vara så att en ambulans nödvändigtvis måste köra inomhus - då kan jag lova att vi hundmänniskor skulle hjälpas åt att göra en fri gång till den på mindre än en minut...


För övrigt är finska mässan en av de klart bättre utställningsplatserna inomhus. Stora hallar, ett rejält parkeringshus som rymmer massor av bilar samt ett stort urval med restauranger (en vinbar också....).

 

Det gör att vi verkligen gillar denna utställning och ofta åker hit av den anledningen. Det blir lite semesterkänsla med att åka färja också, samt att man får lite tid att umgås med hundvänner också   .


På lördagens utställning hade vi bara tre hundar anmälda - Paco (Barecho Play Now Pay Later), Pasta (Barecho Party In My Head) och Clådan (CH Barecho Quest For Success).

 
Paco blev tvåa i juniorklassen med CK. Han blev sedan utplockad i bästa hanhundsklassen av totalt 6 stycken. Där blev han placerad som femma - dvs. utanför placering egentligen då endast fyra placeras. Jag var dock glad ändå över att han tog sig så långt när det var så pass många ESS anmälda (78 ESS totalt).

 
Clådan undersöks av domaren för dagen - Jeff Horswell.
Varken Clådan eller Pasta blev placerade i sina klasser... Inga kommentarer till det     .


Vi hade bokat rum på Scandic i Espoo - ett hotell vi bott på förut och då tyckt varit bra. Bra var det nu också - förutom att restaurangen stängde 18.00 pga nationaldag eller nåt dylikt. Lite trist förstås - men hon som jobbade i receptionen på detta hotell var verkligen service-minded och ringde till pizza-delivery som körde ut pizza och kebab till oss fem som bodde där. Hon ordnade sedan bestick och ett konferensrum där vi kunde sitta och äta - så vi var väldigt nöjda ändå till slut.


Dag två hade vi vår ring i en hall på nedre plan - mycket bättre kändes det och då behövde vi inte lasta ur heller utan kunde parkera direkt i p-huset. Vi hade anmält Tyra denna dag också förutom de tre som ställdes ut dagen före. Tyra blev tvåa i championklassen med CK och sedan trea bästa tik. Affen dömdes av en finsk domare som jag inte minns namnet på - ingen jag hade hört talas om före heller.


Endast 54 ESS var anmälda denna dag - till skillnad mot gårdagens anmälningssiffra. Varför kan man ju bara spekulera om - lite märkligt ändå kan jag tycka när det är denna dag som är den "verkliga" titel-dagen, finsk vinnare. Dagen före delas titeln Helsinki-winner ut, det är ju ingen titel som vi svenskar får registrerad här så kan ju iofs vara därför jag inte tycker den känns lika viktig.

 
Riktigt glada blev vi när Paco vann juniorklassen och då fick sin andra juniortitel - FIJV-14 (Finsk juniorvinnare-14)!! Fin kritik fick han också av dagens domare Jens Karlsson: Han av utmärkt typ. Bra storlek och fina proportioner. Bra kombination av styrka, kraftfullhet och elegans. Välformat huvud, milt uttryck. Utmärkt hals, halsisättning och överlinje. Utmärkta vinklar, kropp och stomme. Rör sig parallellt och med samlad, vägvinnande steg från sidan. En lovande tonåring.”


Paco blev sedan trea bästa hanhund. Direkt efter var det dags för Pasta - också hon i juniorklass förstås. Hon flöt fram i ringen - i vad jag tycker är ett lagomt tempo för att visa denna ras. Måste säga att jag blev otroligt förvånad över det tempo som de flesta andra utställarna hade under dessa dagar - det var full fart framåt, rena rama gatloppen och man fick passa sig så man inte blev översprungen själv... Något annat jag också noterade var att när domaren sa att alla skulle springa runt - då startade de som stod först i klassen utan att vänta på de andra. Kändes inte så schysst kan jag tycka, nog väntar man och ser att alla är klara innan man börjar springa? Tja, kanske jag som börjar bli gammalmodig  och inte förstår mig på "dagens utställningar"   .

 

Pasta blev iaf placerad tvåa i juniorklassen med CK. Clådan vann championklassen och slutade sedan som tvåa bästa tik med Res-Cert och Res-CACIB.


     
Lite foton på prispallen måste det ju bli också på vår "stjärna"     !


Helgen efter var det dags för Sveriges "parad-utställning" - Stora Stockholm, som numera heter Stockholm hundmässa. Namnet kändes töntigt i början - men jag hörde fler och fler som sa det som något naturligt i år så om något år till säger vi kanske alla det namnet, precis som vi vant oss att kalla Göteborgs-utställningen för My Dog.


Vår gamla tant Kylie (CH Wongan Romanza At Barecho) var anmäld till utställningen - hon är i jättebra form, men vi fick tid under veckan före att ta bort en knöl som hon haft mellan ögonen sedan en tid tillbaka och det fick förstås komma i första hand. Men, någon utställning kanske det blir för henne i vår - vi får se, hon är fortfarande lika vacker att se på när hon travar runt på gården här hemma   .


Vi är alltid framme i god tid på denna utställning så vi ska få en bra parkering - lite sena blev vi då vädret visade sig vara betydligt sämre än vad vi trodde när vi åkte hemifrån. Inte sååå mycket senare blev vi - var väl framme typ 5-10 minuter över 07.00 så...


Det är så nära och bra att parkera i p-huset som ligger i närheten av huvudingången - speciellt när vi är i C-hallen som enligt mig är den bästa hallen. Tyvärr har de byggt om så att det är trappor upp till entrén vilket förstås inte är så enkelt när man har en vagn med hundar och burar samt annan packning. Det fanns ändå skenor för rullstolar där så vi kunde dra upp vår vagn även om det inte var det enklaste. Att det är byggt på detta vis kan ju ingen göra något åt - något man däremot hade kunnat göra annorlunda för att UNDERLÄTTA för oss utställare är att låtit oss gå in direkt där vi kom upp från p-garaget. Några meter därifrån kunde man gå in i själva mässan - men nejdå, vi utställare skulle ut och gå runt utomhus en bra bit för att gå in i en helt annan gavel... Det finns säkert någon anledning till det, men för mig är den helt obegriplig måste jag säga... Nej, ingen bra början på dagen för oss utställare som självklart ändå är lite smått stressade och nervösa... Vi hade också så pass många hundar anmälda - plus att då Pasta höglöpte vilket gjorde att vi fick gå i två omgångar ner till garaget. Såååå när vi väl var vi ringen kände jag mig sen och stressad - inte så jag vill att dagen ska börja.


Totalt var 109 ESS anmälda och av dessa dömde Mrs Morag Bolton-Lockhart, UK tikar och juniorhanar - totalt blev det 77 stycken. Resterande 32 hundar, samt BIR/BIM och grupper dömdes av Frank Kane, UK.

Vi hade ingen hanhund anmäld själv mer än Paco som gick i juniorklass varför vi kunde koncentrera oss på en ring - skönt tycker jag. Däremot visade jag Zola (CH Barecho He's Got It All) i veteranklassen hanhundar eftersom Carro inte kunde göra det själv, men det var den enda hund jag visade enskilt i den ringen.



Paco var lite ofokuserad denna dag då hans käraste syster höglöpte - inte så lätt för en tonåringshjärna att förstå sig på sånt...

 
Foto: Susanne Norman 

Paco blev trea i klassen med CK - han blev sedan inte placerad i bästa hanhundsklassen som bedömdes i den andra ringen.


Barecho Quick Access "Heilo" visades av sin duktiga matte Linda. Excellent fick han, men han blev inte placerad i den stora klassen.



Syrran Pasta var dock inte så bekymrad själv över sitt löp - och äntligen börjar pälsen komma tillbaka på henne nu!


Pasta blir nästan alltid bra på foton tycker jag - Paco kan se ut lite hursomhelst ibland på just foton, men Pasta är alltid vacker   .
Foto: Susanne Norman 

 
Gissa om vi blev glada när Pasta vann klassen med CK - och då fick sin andra juniortitel även hon :-) Titeln SEJV-14 (Svensk juniorvinnare-14). Otroligt roligt - som sagt Paco och Pasta är jag så otroligt nöjd och stolt över, bland det bästa vi har fött upp om jag får säga det själv. Att de nu har två juniorvinnartitlar var känns mycket bra - de lämnar nu juniorklassen med ett undantag. Annars är det unghundsklassen som gäller för dem fortsättningsvis. Pasta fick en otroligt fin kritik av dagens domare ”Lovely bitch. Lovely quality. Sweet head and expression. Lovely neck and shoulders. Very good confirmation. Beautiful bones. Very good move.”


Lite paus blev sedan för oss innan championtikarna skulle börja. Tyra var anmäld även hit - men då de gick i en annan hall och det inte såg ut tidsmässigt som om jag skulle kunna visa henne så visades hon istället av en av sina uppfödare.

 

 
Tyra blev tvåa i championklass samt tvåa bästa tik, så nära titeln....


Vi hade anmält fyra championtikar och som tur var hade vi superduktiga tjejer som hjälpte oss att visa, stort tack till Maria, Emelie och Elin för att ni visade våra tikar så bra :-)


Först ut var Miranda (CH Barecho Devil Wears Prada)..., kritiken kommer här: "Very feminine bitch. Beautiful head and eyes. Lovely expression. Good front assembly. Good body proportions. Good confirmation. Moved really well with drive."

 

... och sedan var det Gizzas (CH Barecho Glint Of Gold) tur...,hennes kritik här: ”Feminine bitch. Beautiful head and eye. Solid ?. She has lots of quality. Excellent body proportions. Stylish on the move, and sound.”

 
.. och så blev det Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion)..., kritiken här: ”Beautiful bitch. Plenty of quality. Beautiful head piece. Ultra feminine. Balanced from all angles. Presented in first class condition. Moved with tremendous style and excellent drive.”

 
... och sist av våra championtikar var drottningen herself, Clådan (CH Barecho Quest For Success). Hennes kritik: ”Explicit bitch. So well made. Sweet head. Lovely expression. Balanced from all angles. Very good neck and shoulder. Good quarters which enabled her to move with drive. Beautiful, sound movement.”


Klassen bestod av 16 stycken championtikar och innan klassen skulle placeras sa domaren att detta var nog den bästa championklass hon nånsin sett - roligt att höra förstås och jag tror alla fick CK i denna klass också. När sedan våra fyra tikar placerades som 1-4 i klassen (Clådan 1:a, Gizza 2:a, Pärlan 3:a och Miranda 4:a) blev jag nästan chockad - och otroligt, otroligt glad och stolt också förstås. Fick anstränga mig för att inte börja gråta i ringen, så rörd blev jag. Att ha så fina tikar som vi har nu - ja, det är en ynnest verkligen   .

 
Fick detta kollage av en annan uppfödare - man kan inte säga annat än att de är typlika. Fyra olika kombinationer och fyra olika fäder, samt tre olika mödrar är det till dessa fyra.

 

I bästa tikklassen blev sedan Clådan etta och därmed SEV-14 :-) Gizza blev tvåa bästa tik och jag hade känslan av att det var väldigt nära att Clådan blev slagen av Gizza.... Roligt är ju också att Gizza är dotter till de två hundar som denna domare satt upp till bästa hane och bästa tik när hon dömde på NORDV-10 i Norge :-) Fyra bästa tik blev Pasta som då också fick ett Res-CERT.


En lång väntan blev det när vi innan championklass tikars konkurrens skulle börja helt plötsligt skulle invänta championklass hanars placering. Visst, jag tycker det är bra att man inväntar. Men känns ju som att det hade varit bättre att ta ett kort stopp i den ringen under tiden bästa tik gick - istället för att alla vi skulle vänta i nästan 40 minuter innan championklassen var placerad i den ringen. Nu krockade det förstås för andra istället. Det här är ett problem - och självklart ska man försöka göra så att man kan visa i båda ringarna, men detta kändes inte alls okej faktiskt... När man såg hur lång tid det tog i den ringen skulle man helt klart ha gjort något åt situationen.


I championklass hanar deltog bland annat CH Barecho Deal Or No Deal "Diezel"  - han fick excellent och CK, men blev inte placerad.

 
Foto: Susanne Norman
Baros (CH Night Wish Darrem Canis) fick samma resultat, fint visad av sin fodervärd Julia :-)


Två veteranhanar hade vi med - CH Barecho Most Wanted "Winston" och CH Barecho He's Got It All "Zola". Båda fick excellent och CK - Zola placerad tvåa och Winston placerad trea.


 
CH Barecho High Hopes "Hope" visades av Elin då det tyvärr krockade med Jills taxar så hon inte kunde visa henne själv. Trea i veteranklassen med Excellent blev det för fina "Hoppsan".



 
Denna uppfödargrupp gick vi in med i den andra ringen, där hanhundarna samt BIR/BIM bedömdes. Gruppen bestod alltså av våra fyra championtikar. Vi vann och blev bästa uppfödargrupp med denna kritik: ”Very even, 3 with excellent leg length. 3 lovely heads. All very feminine. 1 bitch needs time for development.” Vilka hundar det menas i denna kritik vet jag faktiskt inte och man ser ju här hur olika domare kan tycka... Om man jämför dessa tikars kritiker här ovan med detta kan man bara konstatera att det är så. Vi var iaf väldigt glada att vi blev bästa uppfödargrupp och därmed fick gå in i stora ringen   !


 
Det här fina ljuset samt lite av mina favoriter att äta & dricka fick jag i julklapp av Carro på utställningen i Stockholm, tusen tack för det   !


 
Här är vi alla omklädda och redo för att gå in i finalen - ingen placering blev det för oss bland de nästan 30 uppfödargrupperna. Men superfina var alla tikarna tycker jag, stort tack för hjälpen med handling och för att ni ställde upp och klädde er i samma färger. Med på kortet är vår coach - Klara   .



Sååå var detta utställningsår över - och med ett leende på läpparna åkte vi hem från denna utställning. Glad att återigen blev Clådan årets utställningsspringer och Baros årets bästa hanhund i denna tävlan. Redo att möta 2015 års utställningar, och nej - vi kommer inte att pensionera Clådan än ifall nu någon trodde det....   . Jag är otroligt tacksam till er alla som hjälper till att visa våra hundar då jag ju tyvärr inte kan visa alla själv när de går i samma klass. Försöker övertala David att han ska lära sig att visa, men det gör trögt på den fronten tyvärr...


En jätterolig julgala har vi varit på också, på Göransson Arena här i Sandviken. Bra artister var det där; Magnus Uggla, Lasse Berghagen, Lena Philipsson och Petra Marklund bland annat.
 
Magnus Uggla var ju bäst förstås - men att det var David Hellenius och Peter Settman som konferencierer gjorde ju att det hela blev ännu roligare. Maten var väl "sådär" - men själva showen tyckte jag var kanon.
 
Och jo, vinet var väl okej det också....   . Det tyckte nog både Anna och jag   .

 
Andreas och David var nog rätt så nöjda dom också - även om de just här inte ser ut att vara så muntra direkt...


Sen har vi förstås firat jul här också - har som vanligt inte hunnit med att göra allt jag tänkt mig att göra, men precis som alla andra år så blev det jul ändå   .


Här sitter "barnen" och tittar på Kalle anka under tiden vi sprang hit och dit och försökte hinna göra allt klart...


 
Tror de var nöjda med julklapparna - även om Jacob hade lite problem att få ihop denna selfie-pinne som vi hade ett roligt rim på (jaaa, iaf så tyckte vi det var roligt - David och jag). Mycket nöjda var även David och jag med julklapparna - många köper ju inget till varandra, men lyckligtvis är vi lika barnsliga på det sättet både David och jag för vi både älskar att köpa julklappar och att få också   .


Hundarna fick förstås julklappar de också - katterna fick vi tyvärr inga foton på, men vi borde ha fotat när Frasse fick en hel ansjovis och tittade på oss med en min som om vi nu hade totalt tappat förståndet och fotfästet i livet...

 
... kanske var det därför det låg en död råtta på golvet på juldagsmorgonen. Som hämnd för att vi hade inbillat oss att han åt rå fisk!!


Här kommer lite foton på hundarnas julklappsutdelning:

 
Vera gick direkt till bädden för att äta - kan det vara så att hon är lite smartare än springrarna tro...

 
Tomten har kommit - hurra!!


Ge mig, ge mig!!

 
 
Pasta på språng!

 
Clådan måste hålla koll på de andra samtidigt.

 
Lleyton var lite skeptisk till en början.

 
Pastas verkar godare än min!!


 
Här gäller det att äta snabbt så ingen annan får två stycken...

 
Papperet var ju gott det också!


Det tog ett tag för Paco att fatta vad han skulle göra....

 
Pasta föredrog att gå upp på övervåningen för att få vara ifred.

 
Tyra gömde sig så gott hon kunde i en av deras små bäddar.


Fighter (Barecho Merry-Go-Round) firade jul hos oss igen och självklart fick även han en julklapp :-)


 
Avslutar med ett foto på Henric och Lleyton i soffan - inte ser det så bekvämt ut inte, men myyyysigt   .


Och jodå, nu har några av tikarna vi planerat att para börjat löpa så ÄNTLIGEN ser det ut som att vi får valpar igen i vår - ser fram emot det mer än jag med ord kan förklara       .

ANNONS
Av Helene - 2 december 2014 11:36

Då var det dags för oss att börja med alfabetet för en tredje gång. Det här var alltså i början av 2005. Det finns en del som talar i negativa ordalag om de som föder upp många kullar, dvs. säkert finns det en del som tycker vi fött upp mer än vi borde ha gjort. Ibland ser man annonser där det står "liten kennel i hemmiljö" eller "uppfödda i hemmiljö" osv - och då som något extraordinärt och positivt. Jag tror, och hoppas, att de allra flesta valpar föds upp i hemmiljö! Därmed inte sagt att de måste vara i köket eller där det är mest rörelse hela tiden. Nej, en trygg och stimulerande miljö med en uppfödare som ger dem både kärlek och omvårdnad - det tror jag är det väsentligaste för en valp. Och om den uppfödaren har en kull vart fjärde år eller har fyra kullar om året, ja det tycker jag inte har med saken att göra. Lämplighet som uppfödare och seriositet handlar om något helt annat än antal kullar...


Något som också verkar vara allmänt vedertaget i hunduppfödnings-sammanhang är att man inte får anses behöva få in pengar till sin uppfödning. Nej, det värsta man kan säga om någon är att den föder upp för att tjäna pengar! Okej, om syftet med kullen endast är för att tjäna pengar så håller jag med fullständigt - då är fokus helt fel. Men, även vi uppfödare måste faktiskt få in pengar för att kunna försörja hundarna. Alla är inte födda till miljonärer direkt... Jag känner inte till någon hunduppfödare som blivit rik på sin hunduppfödning - och då känner jag ändå en hel del. Nej, man håller på med detta för att man brinner för det - för att det är en livsstil och för att det ger så oerhört mycket tillbaka, det är mycket mer värt - iaf för mig, än mycket annat som andra kan tycka är viktigt i livet.


Jag är också av den uppfattningen att för att kunna sålla bland avelshundar måste man ha ett stort material att välja mellan. Likaså om man drabbas av något som är katastrof avelsmässigt så måste man ha "råd" att ta ur en del hundar ur avel. Inte känna att jag har inget annat så jag använder den ändå... Låter det konstigt? En del kanske tycker det, men för mig har det varit naturligt att föda upp i ganska så stor mängd - där varje kull är lika viktig och har sitt syfte för att sedan kunna sålla av de valpar som fötts. Att kunna känna här bör inte någon användas i avel osv, eller det här var en kanonbra kull i flera avseenden. Ibland kan det ju handla om en individ som kanske inte håller hälsomässigt eller temperamentsmässigt, då ska jag kunna säga att den tas ur avel och jag har då andra som jag kan använda istället. Det här är hur jag har tänkt - därmed inte sagt att de som tänker annorlunda har fel, i hundsporten är respekt ett mycket viktigt ord. Vi måste ha respekt för att vi tänker olika och vill olika saker .


Så till kullen som blev vår tredje A-kull. Det var fodervärdstiken Alice (Barecho Kisses Of Fire) som skulle paras och valet gick till engelska importen Joe (CH Mompesson Prince Charming).

 
I denna kull tog min mor Margareta hem Barecho Almost Perfect "Hilmer" (Mompesson Prince Charming - Barecho Kisses Of Fire) till sig. Han blev far till 9 kullar, en av kullarna hade vi själva men där har ingen gått vidare i avel.

 

Den mest kända av Hilmers barn är nog tiken Rowntree Sweet Harmony "Sweety" (Barecho Almost Perfect - Rowntree Romantic Review). Hennes mor är dotter till Fritz (CH Barecho Fun For The Future). Sweety exporterades till Polen, till kennel Three Ponds Valley där hon haft flertalet kullar.


Bara några dagar efter att A-kullen föddes fick vi nästa kull. Det var Diva (CH Barecho Zuper Diva) som skulle få sin tredje kull - det som också skulle bli hennes sista. Diva fick bara en valp i sin andra kull och hade haft svårt att bli dräktig, så denna gång parades hon många gånger (till hennes stora lycka...) och vi konstaterade att hon var dräktig. Vi gissade nog på en fyra valpar iaf - men tyvärr var det bara två valpar, två riktigt stora valpar varav den ena föddes med tarmarna utanpå... Första gången jag såg något sådant och det var så otroligt sorgligt   . Valpen var hur pigg och livskraftig som helst, men såklart var den tvungen att avlivas... Carro och jag grät ihop under tiden vi väntade på att David skulle komma hem från jobbet för att hjälpa oss. Under tiden vi väntade hade jag den i knäet - ville iaf att den skulle ha det bra de få timmar den skulle få leva.... Så då stod vi med en ensam valp igen - det hade ju inte varit så lyckat de andra gångerna så det kändes inte så roligt. Som tur var hade vi den andra kullen och eftersom tikarna gick bra ihop så fick lilla Grynet som vi kallade valpen vara mycket med de andra valparna så att hon fick "syskon" att umgås med.

 

Barecho Beyond Belief "Grynet" (Wongan Kadenza - Barecho Zuper Diva). Grynet var i minsta laget, men hade rörelser som få andra. Hon fick två kullar hos oss och en kull hos kennel Peasblossom i England.

 
GBSHCH Peasblossom Butterfly At Beresford "Rattan" (Trollängens Maximum Effect - Barecho Beyond Belief). Rattan är en mycket vacker och välbyggd tik. Varje gång Carro och jag är i England fäller vi en tår när vi ser Rattan - vi ser båda så mycket av Diva i henne   .


Lleytons (CH Wongan Kadenza) andra kull hos oss blev med Penny (CH Barecho I Did It Again) som mor, det är den kull vi har fått flest överlevande valpar ur - hela 11 stycken   .

 
C.I.E NORDUCH SEVCH FIV-10 Barecho Class Action "Puh" (Wongan Kadenza - Barecho I Did It Again). Puh blev årets junior 2006, han användes en del i avel och vi hade även en kull själva efter honom. Puh hade ett jättebra bakställ - breda fina lår och med den bredd i korset jag vill ha. Han rörde sig också otroligt lätt och energibesparande. Hans huvud var dock inte det bästa - han var lite tunn i nospartiet och hade också rätt så ljusa ögon.


Vi fick som jag skrev tidigare låna Celines syster Olivia (CH Barecho Open Your Heart) för en kull. Hon parades då med en son till CH Melverly Mystery Maker, nämligen CH Lelica's Ticket To Ride.

    
Den mest lovande tiken ur kullen, Barecho Destiny's Child "Doris" (Lelica's Ticket To Ride - Barecho Open Your Heart) flyttade till kennel Obery's som valp. Där fick hon två kullar. På fotot ovan ses Doris till höger. Fotot är från SK:s Club Show i Högbo 2009 där hon blev bästa tik för Mrs Jan Wood (Ardencote). På fotot ses också till vänster Lleytons son CH High Score On-The-Move som blev BIR/BIS på nämnda utställning.


 
Tiken Barecho Exquisite Model "Evita" (Barecho Fun For The Future - Rowntree XLNT Choice For Barecho) var tiken vi behöll från kullen därefter. Hon placerades ut till en fodervärd när hon var ca 6 månader gammal. Hon fick sedemera en kull hos oss.

 
Systern Barecho Elegant Touch "Ellie" (Barecho Fun For The Future - Rowntree XLNT Choice For Barecho) exporterades till Norge där hon fått en kull hos kennel Vårmyradronningen.


När det så var dags för Celine (CH Barecho One Vision) att paras föll valet på Lleyton. Jag var lite orolig att valparna skulle bli små eftersom ingen av dem är speciellt stora, men icke - det var bra storlek på alla i kullen. En del var kanske i elegantaste laget - men i stort tycker jag detta var en väldigt bra kull.

 

Den allra mest kända och inflytelserika från denna kull är C.I.B NORDUCH FIUCH NOVCH SEVCH JWW-06 FIV-08 NORDVV-14 Barecho Fly Me To The Moon "Liza" (Wongan Kadenza - Barecho One Vision). Liza flyttade till kennel Winton som valp och där har hon fått tre kullar, bland annat är hon mor till CH Winton Man On The Moon "Apollo", se foto nedan:

 
NOUCH Winton Man On The Moon "Apollo" (Westaway Funny Valentine - Barecho Fly Me To The Moon). Fotot är från NKK:s utställning i Trondheim där Apollo blev BIR, BIG och BIS.

Liza fick även en kull hos oss, mer om den längre fram.


 
En annan fin tik ur den kullen var SEU(u)CH Barecho Flying Vision "Daphne" (Wongan Kadenza - Barecho One Vision). Hon var mycket lik sin mormor Malin (CH Barecho Pretty Picture) i typ. Daphne fick en kull hos oss.

 
Hanen Barecho For Real "Freddie" (Wongan Kadenza - Barecho One Vision) behöll vi som valp här hemma. Han exporterades sedan till Australien.


 
NORDUCH Trollängens My Carnation "Elin" (Wongan Kadenza - Trollängens New Tricks) tog vi hem som parningsvalp från kennel Trollängen. Hon lånades sedemera ut till kennel Winton i Norge där hon fick stanna kvar livet ut. Elin fick två kullar hos oss och en kull hos kennel Winton.


Kring nyår årsskiftet 2005/2006 var jag nere i Småland för att para Tosca (Barecho Queen Bee) med Egon (CH Trollängens Maximum Effect). Sex tikar och en hanhund blev resultatet.

 
Den enda hanhunden i kullen var SEU(u)CH SEVCH Barecho Go For It "Gaston" (Trollängens Maximum Effect - Barecho Queen Bee). Han blev far till en kull hos kennel Key To Success.


 
Tiken Barecho Going For Gold "Ebba" (Trollängens Maximum Effect - Barecho Queen Bee) behöll vi här hemma först, men hon såldes sedan till kennel Backsidefarms där hon fått två kullar. Ebba har nu på ålderns höst fått 2 cert :-)


I början av 2006 fick jag ett mail från England, från ett par som var uppfödare av ESS och som hade sett vår hemsida och då blivit så förtjusta i våra hundar. Framförallt då Lleyton. De frågade om vi kunde tänka oss att låna ut honom till dem i England, men vi svarade att vi har alla våra hundar som familjehundar och det skulle vara alltför svårt att göra något dylikt. Vi har under årens lopp fått fler förfrågningar om att låna ut både Fritz och Lleyton - men jag har helt enkelt inte klarat av att göra det. Annars tycker jag att man ska försöka att hjälpa varandra som uppfödarkollegor - men såklart måste det kännas rätt i hjärtat också. Något måste i alla fall ha tilltalat mig i mailet och nu efter att jag lärt känna Jacky & Dave förstår jag att det var att de verkade ha sån genuin kärlek till sina hundar. Så även om jag svarade att jag nog inte kunde tänka mig att låna ut Lleyton så skrev jag att om de kom hem till oss så jag fick träffa dem och de fick träffa oss och våra hundar så kanske jag kunde tänka mig att låta honom komma till dem för en månad så att de kunde para med honom. Jag erbjöd dom också att få ta hem Grynet (Lleytons dotter Barecho Beyond Belief) parad här i Sverige med hanhund de valde själva, sedan att de hade henne kvar för att para henne på nästnästa löp åt mig och att jag tog hem henne sedan. Så ett besök planerades in i början av april 2006 - vid den tiden hade vi en kull valpar hemma efter Kylie (CH Wongan Romanza At Barecho) och Fritz (CH Barecho Fun For The Future). Endast tre valpar var födda och jag hade inte lovat bort någon av valparna då jag tänkt att behålla alla tre själv så länge.... Men hur det var så blev Jacky & Dave så förtjusta i både Kylie & Fritz samt i valparna som då var runt 3-4 veckor gamla att det slutade med att jag lovade dem en hanhund i kullen. Valpen/hunden skulle självklart stanna här rätt så länge då det på den tiden inte var tillåtet att ta in hundar yngre än 10 månader gamla från Sverige till England.

 
Det är förstås GBSHCH NORDUCH SEV-09 Barecho Hold Your Horses At Peasblossom "Seamus" (Barecho Fun For The Future - Wongan Romanza At Barecho) som jag pratar om. En fantastiskt fin hane som dessutom visat sig vara en riktigt bra avelshund också. Jag lånade hem honom hit två gånger när jag skulle para med honom själv och då passade några andra uppfödare på att använda honom också - sedan har han också lämnat en hel del kullar efter sig i England då framförallt.

 
Ett av mina stoltaste ögonblick som uppfödare. Seamus blir BIR och BIG-3 på Crufts 2012. Jag minns när jag satt med tårarna rinnandes nerför mina kinder på läktaren när jag såg honom bli BIG-3 på den utställning som var som en dröm bara att få åka till när jag var liten. Nu satt jag här och tittade på när en hund jag hade fött upp var med i finalen och dessutom blev placerad - till råga på allt i rasens ursprungsland, ja det var mäktigt vill jag lova!

    
Några månader sedan vinner han Best In Show på Southern Counties, en av de större all-breed-shows i England. Ja, Seamus är verkligen något extra.... och varje gång jag ser honom slås jag av hur vacker jag tycker han är - korten gör honom inte rättvisa tycker jag   .


 
Vi behöll SEU(u)CH Barecho He's Got It All "Zola" (Barecho Fun For The Future - Wongan Romanza At Barecho) själv tillsammans med Carro som han bodde hos. Tyvärr hade Zola HD-grad C varför han aldrig användes i avel. På fotot från i somras vinner han BIS-veteran på SKK:s utställning i Svenstavik.

 
Tiken i kullen, SEU(u)CH Barecho High Hopes "Hope" (Barecho Fun For The Future - Wongan Romanza At Barecho) placerades hos Jill (Örnbergets kennel) som fodervärdshund. Hope fick två kullar hos oss.

 
Här är alla tre syskonen samlade på SKK:s utställning i Västerås, april 2008. Alla tre kunde bli champion denna dag och tyvärr kunde ju inte alla tre bli det, dock lyckades två - Zola och Hope :-) Seamus fick vänta till året därpå innan han fick det svenska championatet eftersom han åkte hem till England direkt efter denna utställning.


 
SEU(u)CH NOUCH Barecho Just A Striking Image "Eros" (Wongan Kadenza - Barecho Later Diva). Eros såldes till en cockeruppfödare som valp - han placerades sedan om då kennel Big Brazzel köpte honom. Eros var väldigt framgångsrik på utställning samt att han blev far till flertalet kullar. Han blev BIG på flera SKK-utställningar, fotot här ovan är från SKK:s utställning i Ransäter där han vann grupp 8 för domare Kari Granaas-Hansen (Carillo). Han såldes sedan till Ryssland.


Vi fick låna finska tiken FIUCH Brooktree Flair For Style "Sissi" för en valpkull. Sissi var efter Fritz fina syster Fanny (CH Barecho Future Fashion). När vi skulle para Sissi var det meningen att hon skulle paras med hanen CH Mistily's Sky News - men han var inte så intresserad av henne varför det istället blev hans far CH Mompesson Sky View som blev far till denna kull.

 
Vi behöll tiken Barecho Keep The Dream "Katie" (Mompesson Sky View - Brooktree Flair For Style) hos en fodervärd. När vi så fick tillbaka henne från fodervärden hade vi en kull på henne innan hon placerades om. Hon fick också en kull hos sin nya ägare.

 

Hanhunden Barecho Keep It Stylish "David" (Mompesson Sky View - Brooktree Flair For Style) såldes till Kennel High Score som valp. Han var extremt lovande när han var liten - men blev tyvärr inte så bra exteriört som vi hade hoppats på. Så är det med valpar  - man vet aldrig hur slutresultatet ska bli. Han levde dock sitt liv som trevlig familjehund istället - och det är ju nog så mycket värt det också   .


När så Bettan (Rowntree Eyecatcher at Barecho) skulle paras första gången hade vi valt Lleyton-sonen Oskar (CH High Score On-The-Move) som far till hennes kull. Bettan bodde hos min fd svåger med familj som fodervärdshund i Örnsköldsvik och när hon skulle paras lämnades hon till hanhunden för parning. Väl där så ville det sig inte bättre än att hon rymde.... Jag minns inte hur länge hon var borta, men det kändes som en evighet. De hon rymt ifrån såg henne då och då - men hon gick inte fram till dem. Varför kan man fråga sig - men ibland är de bara i dummaste laget våra kära hundar... Till slut kom då dottern i Bettans fodervärdsfamilj dit och lockade på henne - då kom hon fram och lät sig fångas. Det var en himla tur att allt gick bra - men en fasansfull upplevelse för oss alla inblandade var det verkligen...

 

Den enda tiken i kullen NLJCH Barecho Lots Of Love "Leyla" (High Score On-The-Move - Rowntree Eyecatcher at Barecho) såldes till kennel Loramar i Holland där hon blivit mor till en kull valpar.

 
Brorsan DTCH Barecho Let The Music Play "Luca" (High Score On-The-Move - Rowntree Eyecatcher at Barecho) flyttade inte så långt ifrån henne, han exporterades nämligen till kennel Vom Eschenweg i Tyskland där han blivit far till ett par kullar.


När vi skulle para Elin (CH Trollängens My Carnation) för första gången valde vi Fritz som far. Fem hanhundar och tre tikar blev det i kullen. Trots att Elin var tan-tecknad blev det ingen med tan i kullen eftersom Fritz inte bar på det anlaget. Det visste vi förstås sedan tidigare... Samtliga valpar i denna kull bar dock på tan-anlaget med tanke på att Elin

var tan själv.

 
Vackra, nyblivna veteranen C.I.E SEU(u)CH EECH DKUCH LVCH NORDVV-14 NOVV-14 Barecho Most Wanted "Winston" (Barecho Fun For The Future - Trollängens My Carnation) är född i denna kull. Han har blivit far till en valpkull hos kennel Searoads.


    

Brodern SACH Barecho Making Waves "Markus" (Barecho Fun For The Future - Trollängens My Carnation) flyttade till Sydafrika där han ställdes ut och var mycket framgångsrik i några år. Han röntgades först med mycket dåliga resultat - flera år senare röntgades han igen med mycket bättre resultat, mysko kan man tycka...

 
Systern SACH Barecho Me, myself and I "My" (Barecho Fun For The Future - Trollängens My Carnation) behöll vi som valp. Sedan sålde vi henne till Sydafrika - till samma ställe där hennes bror Markus bodde. Att vi sålde henne är ett av mina största misstag - något jag djupt ångrat många gånger sedan dess och något som hugger i hjärtat på mig varje gång jag tänker på henne...  .

 
En annan syster är Barecho Modern Art "Mocca" (Barecho Fun For The Future - Trollängens My Carnation). Hon flyttade till kennel Quality Design där hon fått en kull valpar.

 
Den tredje systern, Barecho Melody Of Fame "Fendi" (Barecho Fun For The Future - Trollängens My Carnation) såldes på avbetalning till södra Sverige. Till en ung tjej som verkade hur trevlig som helst när hon var här. Någon månad efter att hon fått hem Fendi ringde det en kvinna som frågade mig om jag var medveten om att en av våra uppfödda hundar var till salu på blocket. Nej, det visste jag inte - så jag gick in och tittade och döm om min förvåning när jag upptäckte att det var Fendi det gällde! Inte ett ord hade tjejen sagt till oss om att hon inte kunde ha henne kvar - och inte hade hon betalat sin skuld till oss heller... Gissa om jag blev vansinnig! Men eftersom jag har en tendens att inte vara helt nyanserad då jag blir ledsen och sårad å mina hundars vägnar fick istället David ringa upp och fråga vad det var frågan om. Tjejen blev lite förskräckt när vi upptäckt detta och vi ville bara få Fendi därifrån då det inte alls lät som hon hade det bra nu.... Vi hade en valpköpare som bodde i närheten så jag ringde henne och frågade om hon kunde åka dit och hämta Fendi? Jo, det kunde hon och så kom vi överens med tjejen om att skriva över Fendi på oss igen.... Så lättad jag var när jag hörde från vår andra valpköpare att Fendi kommit därifrån och mådde efter omständigheterna väl. Sedan blev det så att Fendi stannade kvar hos valpköparen som hämtade henne, där hade hon det hur bra som helst lyckligtvis.


Det är så lätt att säga man aldrig ska sälja någon hund på avbetalning. Det sägs att har man inte pengar att köpa valpen/hunden för så har man inte råd att ta hand om den heller... Men jag kan förstå att det är mycket pengar att lägga ut direkt när man köper en valp och att dela upp köpesumman kan göra det hela enklare. När det går såhär är det ju förstås inte så kul.... Och när man väl har skrivit på köpeavtalet äger man inte hunden längre - oavsett om de betalat eller ej. Skulden finns ju kvar ändå förstås - men man har ingen rätt att ta tillbaka hunden om inte den nya ägaren går med på det. Det gjorde ju tjejen i ovan nämnda fall som tur var - på henne lät det bara som hon ville bli av med hunden så fort som möjligt... I början var jag nog lite väl naiv och det är många gånger vi blivit lurade och valpköpare inte har betalat sin skuld till oss. De som tar priset ändå var väl i alla fall de som köpte ur en av våra första kullar, de köpte sin hane på avbetalning och vi fick väl den första insättningen pengar men aldrig något mer. De flyttade och hörde inte av sig och till slut gav vi väl upp. Några år senare ringer deras då vuxna dotter och undrar om hon kunde få köpa en på avbetalning, de var ju sååå nöjda med Chappe som han hette. Tror fan det, gratis var han ju också nästan! Behöver jag säga att det inte blev något mer köp från oss av den familjen...


Nu är vi framme vid 2007 - fortsättning följer...

ANNONS

Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se