Barecho

Alla inlägg under oktober 2013

Av Helene - 29 oktober 2013 20:30

... till folket   . Eller ja, till aporna kanske! Det märks att det börjar bli kallare nu, för småaporna ligger nu hela tiden tätt ihop med något av sina långöron   .


Liten skrutt Tyke och Älskade vännen Tyra har kurat ihop sig med Clådan...


 
... och lilla skräpet Tekla & Agda (hmmm.... något riktigt smeknamn har inte kommit där ännu) myser med vår egen pensionärsliga istället   .



ANNONS
Av Helene - 28 oktober 2013 16:32

.. är det nu bara. Att det blir mörkt så tidigt nu är bara så trist och deprimerande :-( Om det bara var varmt skulle jag stå ut med mörkret, men den här årstiden och nu innan snön ens kommit så är det bara så trist. Jaaa, inte för att jag gillar snö - men en centimeter bara så att det lyser upp lite skulle vara bra :-)


Och det här med att vi ställer om klockan - varför gör vi det egentligen? Vore det inte klart enklast att ha lika hela tiden? Hundarna här hemma är mycket upprörda när jag nu tycker de ska äta en timme senare - inte direkt vad de önskar sig... :-( Är det någon som vet varför vi egentligen gör det? Jag har för mig att det var något om att vi skulle utnyttja ljuset mer under sommaren, men varför har vi inte sommartid jämt isåfall?


Agathon flyttade igår och jag tror Agda saknar honom lite...<3. Inte lätt när man inte varit ifrån varandra mer än någon timme under sina första fem månader i livet. Nog känns det lite mer i hjärtat när de varit kvar så länge - men jag känner mig övertygad om att han får det bra och hur det än är så kommer nog Agda att bli lite tuffare nu när hon inte har storebrorsan att luta sig emot ;-)

Söt-Agda   .


Tekla är inte så brydd över att Agathon har flyttat - hon har nu börjat hoppa upp på köksbordet eftersom vi har en stol som står där nu som är lagom i höjd att använda sig av...


Soffan är lika skön än tycker hundarna...


Apropå soffa - jag är såå sugen på en ny soffa till Tv-rummet. Vill ha en typ såhär:
 
Meeen, vi får väl se när plånboken tillåter ett soffbyte...
     

Vi har haft besök av Vanja och Lise från Norge - de har tittat på valparna och hälsat på sina tjejer Liza och Marta :-) Intressant att höra vad de tyckte om valparna, fast vi tyckte väl rätt så lika - men iaf är det nyttigt att höra någon annan åsikter. Egentligen skulle man ha något byte av tjänster där man åker runt och tittar på andras valpar, behöver inte vara ens egen ras. Tror det skulle hjälpa en mycket - för det är lätt att man fastnar i gamla hjulspår när man ska välja valp. Och i dom här kullarna är det INTE lätt att välja valp... Jag är inte ens i närheten av att ha bestämt mig själv i Lizas kull vilken av tikarna som ska stanna!


Twiggy har börjat löpa och jag har varit i valet och kvalet länge om jag ska para henne nu eller inte. Eftersom min tanke har varit att para henne med Baros så behöver jag inte bestämma mig helt än - men en ögonlysning ska jag beställa åt henne iaf så får vi se då vad beslutet blir! Längtar ju sååå efter en svart/vit tik efter Baros här hemma   .

ANNONS
Av Helene - 24 oktober 2013 13:35

Published in The Scandinavian Poodle Magazine – 1994, ’95, ’96 
By the legendary Astrid Giercksky - Topscore Poodles

If your dogs do not win as much as you think they should – you have two choices:

a. You can concentrate on improving your dogs, or – if you find this too hard, you can

b. Look for excuses why they don’t win enough – which is by far the easy way out.

If you choose the latter option, you will also learn how to become a bad looser, step by step:

1. The most important rule to remember is never to congratulate the winner of the class. If you ever feel that you have to, do not try to produce a smile. Unless you have practised at home, it’s not going to look real. The best thing to do, is just to walk out of the ring, with an “Oh my God” expression on your face, before anyone – including the ring steward – get a chance to see your placement.

2. As there is only one winner, and many losers, you will find yourself in good company as soon as you get out of the ring. These will make wonderful listeners, so take this opportunity to convince them, and yourself, that the judge was probably a friend of the winner’s. In other words, the decision was corrupt. The word corrupt is willingly adopted by people who are looking for excuses.

3. If the dogs of the same people beat your dogs again and again, it’s time to slightly change the excuses. Now, tell yourself and the other losers that they win only because they are famous. Ignore the fact that they may have become famous for a reason, for instance for having the best dogs.

4. Another good excuse for constantly losing, is to let people know that you find health and temperament more important than exterior, when breeding. In other words, you are a more serious breeder than the winner. Serious is another good word. It creates a lot of credibility.

5. The more the dogs of your competitors win – the better reason you have to be suspicious. Tell people who the top winner has most probably been dyed, is wearing switches, is drugged or has had several tooth and testicle implants. Choose one, not all.

6. If you feel that the above arguments are fading, you can always move on to the more hidden faults. If you think carefully, surely you will have heard rumours that the top-winner has left a problem in at least one of his offspring. You have a wide range to choose from: try PRA, HD, patella, epilepsy or leg-perches disease. Once the rumour is out and about, the damage is done.

7. To change the subject slightly, you can excuse your loss by blaming the owner of the winner for walking his dog too close to yours and thereby disturbing it. This will win you a great deal of sympathy.

8. Another good excuse is that the winning dog is “made-up” by the groomer and the handler. Whether or not you have touched the dog, just tell people who underneath that fantastic coat and behind that flashy picture seen in the ring – hides a total wreck.

9. If everything should fail, you have a final devastating card on your hands: the private lives of those who win. If you try hard enough you can probably dig up something which makes a story. Look for a divorce, and affair – hopefully including a person within the breed, or some financial problem. If you really can’t find anything, start to watch their eating and drinking habits. Then when you add some of your own spice to the story, you will find that most people will eat the dish with great appetite.

10. When and if you do win a class, make sure you win in the style you lose. Tell everybody that finally there was an honest judge, who looked at the dog – not the handler.

 

Läste denna på FB idag, har läst den tidigare men den är sååå sann. Nog känner vi alla inom hundsporten igen detta allt för väl... Men, som jag sagt tidigare - man kan aldrig ändra på någon annan, bara på sig själv   .

Av Helene - 21 oktober 2013 14:59

.. ännu en höst och vinter? Ja, förmodligen gör jag väl det - men inte är det något jag ser fram emot. Även fast hösten har varit fantastisk (för att vara höst...) så blir det kallare och kallare nu :-( Långöronen märker nog ingen skillnad - de trivs i alla väder. Men småaporna våra gillar det INTE.... I morse stod Agda på tre ben när vi var ute - ojoj, tänkte jag - tycker du det här är kallt? Det är bara början på eländet...


Men, som bekant ska man ju försöka tänka positivt. Så vad är bra med kylan och mörkret då? Tja, hundarna blir ju renare när det är minusgrader ute - det är bra. Bussen syns tydligare för Jacob när han ska titta efter den på morgnarna nu när löven har fallit av - också bra. Det kan vara lite mysigt att titta på film under en filt i soffan när det är mörkt och ruggigt ute - bra det också. Faktiskt så blir jag mer sugen att baka den här tiden på året - bra tycker väl hela familjen tror jag!


Hmmmm... kan jag komma på något mer tro? Jo, gräsmattan behöver inte klippas - tja, det var väl ungefär det jag kunde komma på. Inte så mycket jämfört med allt som är bra med sommaren - men man får vara glad för det lilla som flickan sa   .


Här hemma är det mycket känslor i luften - Baros är så kär, så kär - mat finns inte i hans värld just nu. Lleyton är väl också kär, men lite mer nyanserat kanske.... Tyke har fått åkt på vilohem - fyra löptikar samtidigt var liksom inte riktigt något han orkade med den lilla stackaren. Och Floyd, ja - han är ju bara Floyd liksom så han är det inte så mycket skillnad på - det räcker så bra som det är ändå ;-). Tekla och Clådan gillar inte uppskattningen från hanhundarna, Clådan blir jättearg bara de närmar sig grinden där hon är. Kylie å andra sidan vänder gärna baken till mot grinden.... Lika gör Tyra. Så det är lite olika hur man tackar det hela   . Skönt ska det bli när det är över. Miranda kommer hem ikväll också eftersom hon börjat löpa och Gizza är nog på G när som helst... Så ett tag till får de nog försöka stå ut!


Valparna växer så det knakar nu, än är det inte så oerhört mycket jobb med dom - men det blir mer och mer nu :-) Bara kiss och bajs efter 14 valpar är ju lite jobb...


Avslutar med en bild som passar mig bra - någon stor-motionär kommer jag aldrig att bli, och jag skäms inte ens över att säga det   . Nä, de ska va gött å leva - annars kan de kvitta   .

 


Av Helene - 18 oktober 2013 20:51

Ja, idag var det dags för avmaskning och så lite fotografering av Lizas valpar på 3-veckorsdagen :-)

Vi gjorde lika med Martas valpar, men de var väldigt svårflörtade vad det gällde köttfärsen när vi skulle fota dem. Med Lizas valpar var det precis tvärtom... De var så oerhört glupska så det nästan var omöjligt att få dem att fastna alls på något foto.


Paco till exempel - han försökte gå iväg hela tiden när vi skulle fota honom...


Det här var väl typ det enda fotot på Paco där han hade alla tassar i bordet samtidigt ;-)



Precious



Patsy



Paris



Pebbles



Pickles



Portia



Polly


Såna fantastiska fina tikar som vi har nu i dessa två kullar - ja, det måste vara ödet som försöker uppmuntra mig att inse att det där med att odla rosor och golf kanske inte är något för mig ändå ;-)


David har varit Norge måndag till i går kväll så skönt att ha honom hemma nu ikväll   . Imorgon åker han och Jacob till Stockholm på fotbollscup. Jag har sällskap av Henric imorgon iaf - han bor här hemma nu ett tag sedan det tagit slut mellan honom och Nathalie... Härligt att ha honom hemma förstås, men tråkigt när det är av en så trist anledning :-(





              

Av Helene - 17 oktober 2013 14:51

Ja, hädanefter ska vi kalla Sundsvall vår absoluta favorit-utställning tror jag :-) Förra året vann Clådan (CH Barecho Quest For Success) gruppen här, något som vi gjort även tidigare med andra hundar :-) Förutom det har vi vunnit BIS-veteran här 4-5 gånger och BIS-uppfödargrupp ungefär lika många gånger, sååå Sundsvall gillar vi skarpt :-)


David och jag hämtade upp Carro & Miranda i Sandviken strax efter 05.00 på söndagsmorgonen. Carro var inte helt nöjd eftersom att Miranda (CH Barecho Devil Wears Prada) var ganska så urfälld.... Meeen, jag envisades med att hon skulle med - hon var ju ändå anmäld och om vi skulle kunna ha någon uppfödargrupp var hon tvungen att vara med :-) Snäll som Carro är gjorde hon i ordning Miranda och följde med, även om hon tyckte det kändes lite trist med tanke på pälsen... 


Resan upp gick galant - jaaa, David körde ju så jag kunde ta mig en liten powernap på några minuter - skönt :-) Annars var det väl som vanligt - syret tog nästan slut för munnarna gick i ett på Carro och mig. Herregud, vi har ju så mycket som måste avhandlas!


Vi hade förköpt parkeringsbiljett och katalogbiljett och denna gång hade jag varit så förutseende att jag hade lagt dom i min plånbok också :-) Jag har gjort så flera gånger och sedan glömt bort det och fått betala parkering och katalog igen, ja - suck ibland känner jag mig som yrast i hela världen.


Agathon och Agda fick följa med på lite social träning. De har ju inte sett så himla mycket mer än Årsunda än tyvärr, så vi tyckte det var dags nu när de fyllt fyra månader och får följa med på utställningarna :-) De hade kräkts ner hela buren och var inte alls imponerade kan jag lova... Agathon hämtade sig visserligen snabbt och skällde ut några stora S:t bernhardshundar som han såg på parkeringen - jaaaa, här är det inget fel på självförtroendet inte ;-)


Agda däremot såg ut att längta hem... Hon var som paralyserad till en början. Satt på min axel och tittade sig omkring, men efter ett tag tog nyfikenheten överhanden och även hon struttade runt på golvet ihop med de andra hundarna :-)


Ni som läst om Sundsvalls-utställningen förut vet att jag utnämnt denna utställning till den som har det mest nitiska veterinärinsläppet - jaaa, till och med snäppet värre än Sydskånskas utställningar. Detta år nöjde sig veterinären med att bara titta på en av våra hundar och till saken hör att hon detta år var BETYDLIGT trevligare än förra året när hon var rent oförskämd. Det var tydligen Baros i år igen som var den utvalda. - Jag vill se på honom på trimbordet sa veterinären. Visst sa jag, men du får lyfta upp honom och ta ner honom själv. Det gjorde hon och det såg nog lite tungt ut... Han är inte direkt den lättaste springern vi har ;-) Plasthandskar hade hon på sig vilket var bra, jag är livrädd för alla smittor som finns på utställningar och jag tror det mesta sprids genom veterinärbesiktningen och även från domarna som gräver i munnarna på varje hund...


Domare för dagen var Karl-Erik Johansson och 36 stycken var anmälda. En helt okej anmälningssiffra tycker jag nog för nutidens utställningar. Ingen valp var anmäld, men tror inte valpar får anmälas till denna utställning heller?


Först ut var Floyd (Barecho Kissing A Fool) som vanligt. 

Pälsen är på väg tillbaka - men det går låååååååååångsamt! Han blev tvåa i juniorklassen med CK.


Sedan var det Waynes (Peasblossom Knock Out) tur i unghundsklassen. Han fick Excellent och blev tvåa i klassen, utan CK.


Så var det Baros (CH Night Wish Darrem Canis) tur, bråttom som sjutton hade han förstås och det är helt klart svårare att ha någon kontroll på honom inomhus än utomhus. Eller så är jag bara inte van med säsongen än....

Han vann championklassen med CK och blev sedan även bästa hanhund med CACIB :-)


Tre tikar hade vi anmälda och alla dessa gick i samma klass. Vad husse David tyckte om den saken behöver vi inte nämna här....;-) Men, iaf så slog Miranda till och vann den stora championklassen :-) Såååå himla roligt och inte kunde vi låta bli att reta Carro lite för det heller, hehe.... ;-) Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) var tvåa i klassen och Claudia (CH Barecho Quest For Success) var fyra i klassen, samtliga med CK.


I bästa tik blev Miranda sedan etta med CACIB och Gizza tvåa med Res-CACIB. Det var superbra med tanke på att Miranda inte har något svenskt CACIB ännu utan bara utländskt :-)


Fr.v.: BIM CH Barecho Devil Wears Prada & BIR CH Night Wish Darrem Canis. Japp, som ni ser så var det Baros som gick segrande ur striden :-)



Uppfödargrupp skulle vi ju också ha hade jag tänkt mig. En riktigt fin grupp var det och med fyra hundar jag är mycket stolt över som uppfödare :-) Fr.v.: Miranda, Floyd, Gizza och Clådan.

Tre av hundarna i gruppen på språng...


... och här fick även den fjärde vara med :-)


Bästa uppfödargrupp med HP blev resultatet i rasringen.


Så blev det flera timmars väntan innan finalerna. Vi hämtade ut inteckningskorten (i den längsta kön jag varit med om...) och shoppade lite åt Agathon och Agda så de hade något att roa sig med. Vi skulle också försöka få i oss lite mat. Det fanns en enklare servering inne i utställningshallen - men jag är så trött på hamburgare... Nu fanns iofs en taco-tallrik också, men jag är nog nästan den enda som helst äter tacos utan köttfärs. Jaaa, jag och mina kolhydrater ni vet ;-) Alla andra försöker undvika kolhydrater medan jag bara vill äta det. Ingen blir förvånad, eller hur.... ;-)


David har varit i närheten av hallen på jobb förut och har då ätit lunch på ett ställe som låg bara ett par meter utanför. Jag fattar inte varför ingen information fanns på utställningen om att det fanns en riktig restaurang så nära? Vi åt oss rejält mätta där alla tre och Carro fick även diskutera lite med några grabbar i 11-års åldern som var där på hockey-cup. Hon kan då konsten att få kontakt med alla människor direkt hon, oavsett ålder :-)


Så var det dags för finalerna. Grupp 8 bedömdes av en finsk domare Pekka Teini - en ny bekantskap för mig. Jag har ju brukat klaga över att många av domarna som dömer finaler inte går igenom hundarna, men det gjorde verkligen denna domare :-) På ett litet eget sätt tittade han på rörelserna på samtliga hundar - men bättre mer än för lite.


Tydligen gillade han det han såg för Baros var den som till slut stod som BIG-1 :-) Såå roligt, Baros var verkligen på G denna dag. Hundarna är ju inga maskiner (tack och lov...) och vissa dagar är bättre än andra för dom, lika som det är för oss.


Så var det dags för Uppfödargrupperna. Det var 14 grupper som deltog och domare där var Arvid Göransson. Alla hundar och handlers skötte sig jättebra och vi blev förstås jätteglada när det visade sig att vi stod som slutliga vinnare :-)


 

BIS skulle sedan dömas av Nina Karlsdotter. Glädjen var stor när Baros var kvar bland de fyra som skulle placeras. Och det blev till slut en fjärde plats för honom, BIS-4 av över 2600 hundar var naturligtvist något vi var mycket glada och stolta över :-)


  

Såå var det dags att packa in oss i bilen och rulla söderut. Gick väldigt lätt ska jag säga :-) Några som var mycket nöjda över att komma hem var Agathon och Agda, dom rullade ihop sig i sin korg på en gång efter kvällsmaten och sedan hörde vi inte till dom alls resten av kvällen...  .


Det var inte bara oss det gick bra för under helgen. Finaste Rafferty (Peasblossom Jester) har fått sitt första CC, så roligt och stort grattis till Jacky och Dave :-)
 
Rafferty bästa hanhund med CERT på Gundog Society of Wales Championship show. 


Agathon och Agdas bror Aico (Barecho Amaretto) har debuterat i utställningsringen med den äran :-)

Under lördagen var han BIR-valp samt BIG-3 valp, dagen efter blev det ännu bättre då han blev BIR-valp samt slutligen BIG-1 valp :-) Stort grattis till hans matte Grethe :-)


         

 

  



Av Helene - 9 oktober 2013 23:21

Ja, idag fyllde alltså Martas tjej-liga tre veckor :-) Det går ju så oerhört fort när man har valpar, och så mycket händer hela tiden. Nu har de nästan öppnat ögonen helt, någon dag till så har nog samtliga öppnat dem.

Första avmaskningen var det dags för idag och det smakade väl "sådär" såg det ut som...

Vi tog nya kort på dem idag också, kändes ju lite väl "taskigt" mot Olga som det inte blev något användbart foto på sist!

           


Nej, nu är jag uppe på övertid - men det blev ju så när det var säsongspremiär med dubbelavsnitt av Grey's Anatomy i kväll. Jag har jobbat på Bergatrollen idag och ska göra det även imorgon och på fredag så bäst jag lägger mig nu så jag är utvilad till imorgon :-)

Av Helene - 7 oktober 2013 09:16

... alla valpar nu :-) Händer otroligt mycket varje dag!


Martas valpar har börjat öppna ögonen lite smått - men de är inte helt öppna ännu. Undrar om Springer-valpar är den ras som öppnar ögonen senast av alla? Både cocker-valpar och affen-valpar verkar göra det tidigare. De äter nu köttfärs och äggula flera gånger om dagen och imorgon ska de få börja smaka på lite torrfoder också har jag tänkt mig. I början var de ju väldigt skeptiska till fast föda - men det går bättre och bättre och nu hugger de i sig det mesta av det som bjuds :-)


Lizas valpar som 9 dagar yngre har förstås inte varit med om något sådant ännu - men mycket har hänt även där tycker jag. Alla äter bra och känns runda och rejäla :-)


Otroligt söta är dom också....


               


Pebbles, Pickles och Precious är svagt tan-tecknade. Det är ju så olika hur mycket tan de har och var gränsen går när de ska registreras som tan eller utan tan är svårt att veta alla gånger. Som t.ex både Pärlan och Floyd som vi har här hemma är reg. som lever/vit. Ingen av dem hade några tan-tecken som valpar, men nu när de blivit äldre så kan man helt klart se tendenser till tan hos dem. Nåja, vi får väl se hur pass mycket det blir på dessa tikar - de ska ju inte registreras ännu.


Styrelsemöte i Springerklubben HS samt döma på Cockerklubbens Open Show i Stockholm är vad jag roat mig med under helgen :-) Två jättetrevliga dagar har då jag haft iaf  .


Denna vecka ska jag jobba några timmar under tre dagar på Bergatrollens föräldrakooperativ. Hoppas på skönt väder då vi brukar vara ute en hel del där.

Japp, sån här blå himmel vill jag se över Berga skola där föräldrakooperativet håller till :-)




Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se