Barecho

Alla inlägg under juli 2014

Av Helene - 29 juli 2014 16:51

Ja, det kan man fråga sig om jag fått - nu när jag varit helt frivilligt på fotboll i Stockholm   . Jag har ju hört hur mycket Jacob (och David också) har pratat om vilken fantastisk stämning det är på Hammarbys matcher och jag vet att de både velat att jag ska följa med någon gång för att få se det live. Jaaa, vi är ju lite gammaldags i vår familj - tycker om att göra saker tillsammans även fastän det är saker som vi egentligen inte är så intresserade av. Förmodligen är vi både töntiga och helt ute - meeen, det är jag van med att vara så inget som bekommer mig speciellt. Ni vet, jag är för gammal för sånt där som "egentid" och sånt jag   . Tror mer på att dela saker tillsammans med dom jag älskar   .


Jacob har ju varit Hammarby-supporter i många år. Det började när hans farbror Gustav spelade bandy i Hammarby och tja, Gustav har nog alltid varit Jacobs idol   . Så då blev det naturligt att hans favoritlag i fotboll blev Hammarby även det. Gustav har också tagit med Jacob på många matcher genom åren och det är något han har uppskattat mycket vet jag! Jag har väl inte brytt sig så mycket om något lag - men hur det än är har jag ju hört så mycket om Hammarby de senaste åren och jag tycker det verkar vara ett härligt lag - eller ja, härlig supporterklubb iaf. En sån där det finns värme och gemenskap, där man passar in lite som man är och inte måste vara någon kostymnisse eller nåt för att passa in. 

 

Jag kan ju inte annat än gilla ett lag som har en supporterklubb som har denna logga - så härligt med självinsikt och humor :-) Sååå man kan väl klassa mig som Hammarby-supporter nu också - lite orolig är jag förstås att jag i fortsättningen hellre ska vilja ha BIM-rosetten än BIR-rosetten på utställningar... Men så långt ska det väl inte gå iaf   .


 
Fick höra att de kläder jag valt att ha på mig inte hade så lämpliga färger - det var tydligen Djurgårdens färger med ljusblått och mörkblått. Jacob tyckte jag var tvungen att ha halsduk på mig så att ingen skulle tvivla på hur det låg till... I bilen gick det väl an att ha halsduken på, det är ju så oerhört skönt i bilen där vi har A/C :-) Sen däremot blev det lite för varmt för min del med halsduk måste jag säga...


Vi hämtade upp Gustav inne i stan och åkte sedan till arenan för att parkera bilen så vi hade det gjort. Sedan var det tunnelbana in till Medborgarplatsen där vi skulle äta och umgås lite innan matchen. Det var mycket grön/vita kläder på serveringarna där kan jag lova! Men så var det också drygt 19.000 åskådare på matchen - mäktigt tycker jag!

 
På tunnelbanan skulle Jacob hjälpa sin farbror att skaffa Instagram - jaaa, ni ser att det inte var så lätt va....  .


 
Vi hittade till slut ett bord på restaurangen som jag tror hette Kvarnen eller nåt sånt. Här sitter han, mammas lill-älskling med sina bodyguards   .


 
Öl är väl som Hammarbys nationaldryck det så det drack David och Gustav, medan Jacob drack Fanta och jag vatten. Nån måste ju ta lite ansvar också...


 

När vi sedan skulle åka tunnelbana tillbaks så vet jag inte riktigt hur det blev - men vi klev av där de flesta andra med grön/vita kläder klev av och det var en braaa bit att gå kan jag lova! Knoll och Tott ser ni här på bilden, de tyckte att David och jag gick lite för långsamt....


David och jag hade bokat sittplatser och Gustav & Jacob skulle stå med klacken på ståplats. Liiite nervös var jag förstås att lämna ifrån mig Jacob - man har ju hört så mycket om fotbollshuliganer osv... Men, jag såg inte ett enda bråk på hela kvällen faktiskt så det var ingen fara med det   .


Alldeles innan matchstart sjöng hela publiken med i Kentas låt "Just idag är jag stark" - mycket mäktigt och stämningsfullt och jag som är så otroligt känslig fick förstås en liten tår i ögonvrån...

 
Otroligt fin arena var det - den heter väl Tele2 arena som jag har förstått det, men det är tydligen Nya Söderstadion den kallas iaf....


Härligt med riktiga supporters som lever sig in i det hela - meeen ett stort minus att de buade åt motståndarna... När motståndarnas laguppställning lästes upp hördes ingenting för att det buades på hela arenen. Lågt kan jag tycka, man ska väl vinna av egen kraft och inte för att man förminskar motståndarna? Men, förmodligen lilla jag som inte förstår mig på sånt här...


Lite spännande var det väl av och till - men jag roade mig mest med att titta på andra saker jag, inte kanske vad alla andra tänker på som går på fotboll.... Först ville jag förstås hitta några snyggingar som jag kunde vila ögonen på lite - men sedan är det så roligt att titta på hur spelarna beter sig också. Man kan väl säga att det var helt otroligt vilket läk-kött de flesta hade! Från att ha legat som om båda benen varit avsparkade så studsade de upp och sprang iväg som om inget hade hänt. Jaaaa, helt magiskt   .


Sedan hade jag lite roligt åt att en i laget vid flera tillfällen sprang allt vad han kunde när han hade någon chans och när han så blev av med bollen nästan tvärstannade han och började gräva i sina byxor istället... jaaaaaa, så kan det vara ibland   . Jacobs min när jag berättade det var inte så imponerad. Han bara skakade på huvudet och frågade vad jag egentligen tittade på på matcherna!


Det blev till slut 1-1, och det var väl inte så bra förstår jag eftersom Hammarby tydligen leder serien och laget de mötte, Assyriska tror jag de hette, låg sist. Men jag är inte förvånad - för de har verkligen gjort en miss som inte tagit med de som satt bakom oss på läktaren i truppen! Jaaaaa, de var otroliga experter de ska ni veta - ojojoj, varje boll visste de preciiiiis hur den skulle spelas. Nä, jag tycker de ska träda fram och erbjuda sina tjänster till laget i framtiden   .


Det var meningen att vi skulle hämta upp Thomas på centralstationen 21.25, dvs efter matchen. Han skulle åka tåg upp från Malmö - meeeen, han möttes bara av texten att tåget var inställt när han kom till Malmö C... Så småningom kom han iväg, men då tre timmar försenat....   . Hade jag varit själv hade jag förstås väntat på honom, men nu var vi ju fler i bilen plus att David skulle upp och jobba dagen efter. Vi letade och hittade till slut en resa där han fick åka buss från Stockholm 02.50 till Uppsala och sedan tåg från Uppsala till Gävle, för att till slut ta buss igen - då till Sandviken dit han skulle anlända 07.10 Otroligt trist när det blir såhär - det händer alldeles för ofta känns det som, att man inte kan lita på att tågen går i den tid de ska... Vad det gäller hans hemresa har vi kollat på flyg istället och konstigt nog blir det förmodligen billigare och förmodligen betydligt säkrare att det går i tid också.


Det är så härligt att ha Thomas här i nästan en vecka nu       . Det blir alldeles för sällan vi ses - men som tur är kan man ju hålla kontakten på andra sätt. Ikväll kommer Henric och hans flickvän Nathalie hit också så då blir det en riktigt härlig familjemiddag med alla mina älsklingar här   .


Vad det gäller det blogg-inlägg jag skrev i söndags så är det borta för alltid och inte orkar jag skriva om det heller.... Det som hände var att jag rörde musen till datorn lite åt "fel" håll och då glider själva fönstret ut ur skärmen åt höger sida. Den frågade då om jag ville lämna sidan eller stanna på sidan - jag valde förstås stanna på sidan, men allt som kom upp var en helt blank sida.... Nej, jag är så innerligt trött på denna dator - ekonomin tillåter ju inget nytt datorköp i år, men nästa år ska jag absolut byta upp mig och skaffa en "äkta" dator igen :-) Sååå det blogginlägget får ni aldrig läsa - spelar väl ingen större roll förstås, men jag kan iaf bjuda på ett foto från den bloggen. Foto på de grillspett som vi mumsade i oss på söndagskvällen - otroligt gott var det, känns som vi gör grillspett alldeles för sällan! Grillning blir det dock ikväll igen - Thomas fick förstås bestämma maten och då blev det kött och hemmagjord potatisgratäng. Tror jag ska baka en sockerkaka nu också till honom och de andra...


 

ANNONS
Av Helene - 25 juli 2014 14:41

Idag fyller allas vår egen Barecho-Carro år   . Många smeknamn har hon fått under årens lopp och det är ju så att kärt barn har många namn eller hur? Glittret är ett av de smeknamnen och det var en annan uppfödare som kallade henne för det, tycker det säger så mycket om henne - för nog glittrar hon för det mesta allt   .


Vi har ju hängt ihop i många år nu - närmare bestämt 16-17 år är det väl. Carros storasyster Anna hade flera hundar från mig - samt att hon hade Julius som blev Divas pappa. Anna och jag åkte på många, många utställningar ihop - och ja, vi umgicks även annars också. Sedan var det så att Carro som då var i övre tonåren hade lite hjärtesorg och vi blev ombedda av Annas mamma att ta med henne på nån utställning för att muntra upp henne. Det gick väl skapligt iaf - hon fick nog höra både det ena och det andra från oss...hehe.... Men på den vägen är det!


När så kullen efter Annas hane Julius föddes och det då blev att tiken Diva stannade kvar hos oss tyckte förstås både Anna och Carro att det var roligt. Jag tror det var på Springerklubbens open show hösten-98 som Carro hjälpte till att visa hund första gången samt att det var första gången hon lånade hem Diva för någon dag.... Jag såg direkt att Carro hade en otrolig talang för att visa hund - men trots det sa jag något försiktigt till henne när vi visade i uppfödargruppen typ som - kan du ställa hunden lite längre bak? - GÖR DET SJÄLV DÅ - fick jag till svar..  . Och jodå, det temperamentet finns kvar än - även om ni alla andra kanske inte sett till det   . Jag svarade - Ehhhh, jo - det hade jag ju gjort om jag inte höll i en hund själv. Det resulterade i ett gapflabb från henne - sedan var det inget mer med den saken   . 


Hur det var så ville Diva iaf mycket hellre vara med Carro än med oss - så när hon skrek efter Carro i timmar varje gång hon lämnat hem henne sa jag att du kan få ha henne hos dig hela tiden om du vill det.... Klart hon ville det och det är sannerligen inget som någon av oss ångrat. Delad glädje är dubbel glädje och så mycket glädje vi haft tillsammans tack vare Diva       .

 
Här är nog Diva i ettårsåldern tror jag. Jag älskar detta kort - tycker de är så lika varandra här   .


 
Vi åkte tillsammans till Visbys dubbelutställning juli-99 och även om inte Carro ser helt nöjd ut här så var det en resa full av skratt :-)


 
Vi har massor av minnen ihop - jaaaa, det skulle ta alldeles för lång tid och jag skulle bli alldeles för sentimental för att skriva ner alla. Det här fotot är från Club show - tror det var 2005 när Kylie blev bästa tik och BIM. Helt visad av Carro, med en nervös mig på utsidan av ringen...


 
Här är det Elin som Carro visar. Alla våra hundar har alltid känts som Carros också - de har alltid älskat henne av hela sina hjärtan och de har nog känt hur mycket Carro älskat dem tillbaka   .


 

En helt fantastisk resa gjorde vi tillsammans till Australien 2007. Det var David, jag, Jacob och Carro som åkte tillsammans. Vi var först en vecka i Melbourne hos Stephanie och David, sedan en vecka i Sydney hos Yvonne och Robert för att till slut avsluta veckan hos Rosey och Dean i Queensland. Vi hade så otroligt roligt ihop, den resan är nästan som en dröm känns det som. Och att inte bara fått dela den med delar av sin familj, utan även med sin bästa vän är något som jag kommer att leva på länge, länge   .


 
Att vi är lite smått onormala båda två har förstått underlättat vår relation...


 
Här har vi just kommit hem till Arlanda efter vårt äventyr. Jag skulle så gärna vilja åka tillbaka till Australien, men som den resan vi var på då blir det nog ändå inte.... Jacob var också så glad att Carro var med, de hade otroligt roligt ihop och sedan dess kallar hon honom lillbrorsan och hon är definitivt som en storasyster till honom   .


 
När vi hade vårt 20-årsjubileum för fem år sedan var Carro förstås en av de som hjälpte till mest. Hon har ju alltid varit en självklar del av vår Kennel och här tävlar hon i snabbaste springer med en av våra hundar.

 
Här är det Lillis hon visade på just den jubileumsutställningen.


 
Alltid lika charmig och med ett leende på läpparna :-)


 
Älskade Diva var förstås med på utställningen också...  



Hon visade även sin cocker Cliff då. Han bodde de sista åren hos Carros föräldrar. Men vilket otroligt bra jobb Carro gjorde med Cliff. Den kullen var tyvärr inte så lyckad mentalt, men Cliff uppfostrade hon till en supertrevlig cockerhane som fungerade bra ihop med allt och alla :-)


 
Att vi har roligt ihop tror jag inte har undgått någon - visst har vi våra stunder vi också när vi surnar till på varann.... Men inget allvarligt, av all den tid vi varit tillsammans har vi nog skrattat ihop 75 % skulle jag tro. 


   
Ett antal gästrike och veteranmästare har hon varit med på förstås. Vunnit flera stycken, bland annat vann Carro och Lleyton när vi var borta någon annanstans. Det finns ett roligt minne från den första av dessa tillställningar Carro var med på. Vi hade inte känt varandra så länge då och hon hade Diva i koppel och när Diva fick syn på David hoppade hon på honom. Han hade ljusa byxor och det var lerigt ute så det blev märken av Divas tassar på hans byxor. Märkena blev inte på det allra bästa ställe om man säger så.... och Carro blev ju lite förtvivlad förstås. - Men Diva vad har du gjort sa hon och började borsta bort det som blivit på Davids byxor. Bara det att det var precis i grenen som Diva hoppat. Carro stod alltså där och borstade David mellan benen med sin hand. Jag började gapskratta förstås, precis som Anna och David gjorde. När hon då insåg vad hon gjorde - blev hon kräftröd i ansiktet och sa - MEN VAD GÖR JAG?? Men, fortsatte ändå någon sekund till.... Jaaa, det är vår Carro det - spontaniteten personifierad     .

 
Mest har jag kort från utställningar på Carro förstås - här blev Diva BIS-2 i Grängesberg tror jag 2007....



... men ingen lyckad fest utan vår egen "Snarrot" heller. Här är Davids 30-års fest och jaaa, vi tre har nog upplevt det mesta ihop vi. Liksom järngänget det här på nåt sätt. Carro är nog som någon kombinerad lillasyster/dotter till mig - nog för att hon redan har både storasyster och mamma, men någon extra är ju inte alltid helt fel. Carro har ju ett stort hjärta så där får vi plats allihopa   . David har nog också Carro som lillasyster på nåt sätt, fast ibland tycker jag de två är mer som ett gammalt par på ålderdomshemmet - ni vet som tycker jättemycket om varann, men ändå blir lite smått irriterade på varann då och då. Kanske beror irritationen på att de egentligen är rätt så lika   . Många tror att jag är en dålig förlorare..... men men - de som känner oss tre vet att jag bara är en liten svag bris jämfört med den orkan som uppstår när de blir sura, besvikna och sårade...


Som t.ex här på Club Show i Halmstad 2007. Det är en låååång historia bakom detta kort - men låt mig bara säga som så att Diva fick inte CK när hon vann veteranklassen och Carro var inte alls så sugen att gå in i tävlan om bästa veteran. Därav denna lite "nonchalanta" uppställning   . Som tur är har vi alla tre skrattat gott åt detta efteråt - men just då fick man passa sig, hehe.... Jaja, även solen har sina fläckar - och ingen är perfekt. I mina ögon är Carro iaf i det närmaste perfekt   .


 
Raptor som vi lånade hem från Australien visade Carro för det mesta - eftersom vi både hade Fritz och Lleyton samtidigt. Det var otroligt känslosamt för både Carro och oss när han åkte tillbaka efter ett drygt år hos oss. På detta foto vann han grupp 8 på svensk vinnarutställning i Växjö :-)


 
Carro är en sån som man vet alltid ställer upp om man behöver hjälp. Här är det vårt tvättrum som hon hjälper till att måla   .



Diva och Fritz på 4 x summers i Vadstena. När jag tänker på allt Carro och jag har upplevt med de hundarna.....        ... får inte fram några ord, tårarna rinner bara....  


 
Och nu startar snart ett nytt kapitel för Carro när hon blir mamma till en liten pojke i oktober. Här visar hon "storebror" Zola på utställning i juni i år. Carro kommer att bli en fantastisk mamma det är jag övertygad om - och vi ser sååå fram emot en "lillebror" här hemma vi också. För att Carro tillhör vår familj så är det bara - det är vi nog alla helt överens om, både två- och fyrbenta. Så lätt blir du inte av med oss inte Carro   .


Jag kan inte nog tacka dig för allt roligt vi gjort tillsammans och för att fått äran att vara din vän och följa dig både genom tråkiga saker och roliga saker. STOOOOOOOOOORT GRATTIS idag på din dag - hoppas du får en sån dag som du förtjänar            - dvs. den allra bästa!!!!

ANNONS
Av Helene - 24 juli 2014 18:54

Även om jag är en kontrollmänniska och älskar att planera så är det inget som säger att jag inte kan ta snabba beslut ändå   . I går strax efter 16.00 sa jag till David att nu är det After Beach på Strandbaden - hade väl varit roligt kanske att åkt ner på det nu när det är sånt kanonväder? Jaaa, han hade tänkt samma sak utan att sagt något. David ringde till sin bror Gustav som var där med några kompisar så de skulle "hålla plats" åt oss. Det började ju 16.00 - men fint folk kommer ju lite sent eller hur.... 45 minuter senare var vi där - nyduschade och fräscha   . Vilket såhär i efterhand var helt onödigt. Det var sååå otroligt varmt där - skönt visserligen, men luften stod precis stilla mot väggen där vi satt. Hur det än är så är det ju skönt om det svalkar lite åt huvudet   , men här rann svetten bara och det är ju inte det roligaste direkt...


Det var rätt så mycket folk där, men inte så mycket folk som det var "förr i tiden". Jaaaa, ni hör ju hur jag låter - annat var det på "min tid". Nä, men faktum är att det förut när jag var där lite oftare var mycket mer drag - folk sjöng med och det dansades. Nu satt alla så lydigt och bara lyssnade på trubaduren, lite trist ändå tyckte jag nog... Roligt iaf att träffa några som jag inte träffat på länge   .


David och jag hade inte ätit någon mat innan under dagen och på nåt sätt glömdes det bort även på Strandbaden - var väl mest törsten som var framträdande just då.... 


Det slutade klockan 20.00, men fram till 21.00 brukar de servera. När klockan var sju minuter i 21.00 tänkte några i sällskapet beställa in en till öl - men si det gick inte. De hade slagit ut kassan och då var det tydligen stört omöjligt. Märkligt tyckte förstås vi - vill man inte sälja eller vad är problemet?


Nåja, vi gick därifrån hem till en av Gustavs kompisar en stund - dock började hungern göra sig mer påmind varvid vi gick upp mot pizzerian i Årsunda. Såklart hade den stängt 15 minuter innan vi kom dit...

David var väl inte på sitt soligaste humör - hungrig och trött. Meeeen, jag tyckte det var en så härlig kväll och vadå - lite hunger har man väl klarat förut utan att dö? 


David som då förvandlats till David3årmittitrotsåldern tjurade över hur vi skulle komma hem. Men vadå tyckte jag - vi går hem! Går????? Nä, det går aldrig sa David - det kommer att ta typ 3 timmar. Äsch, sa jag - kanske 45 minuter trodde jag. Säger man att det aldrig går så måste man ju bara prova, eller hur? Från Strandbaden är det nog 6,5 km hem - men jag har gått efter den där vägen förut jag och det brukar gå bra   (visserligen typ 20 år sedan men ändå). Man tar bara ett steg i taget utan att fundera hur långt det är så är man rätt som det är hemma sa jag, som typ den klämkäckaste i hela byn   . David gick framför mig och muttrade lite då och då - medan jag ropade till honom att gå ner i diket när det kom en bil.... Jaaaaa, det är väl tur att folk känner en i byn så de inte funderade vad det var för galningar som gick där efter vägen. 

 

Här ser ni David längre fram på vägen - synd ni inte hörde hur han lät...hahaha.... Ni ser den svarta katten också som höll oss sällskap en bra bit på vägen   . Jag pratade med Carro en stund i telefon också - så då gick tiden snabbt förstås   .


När vi hade ca 500 meter kvar la jag in spurten och drog om David - jaaaa, för inte skulle han då tro att han skulle vinna denna promenad inte. Förstås vann jag och några minuter efter vi kom hem så gjorde jag stuvade makaroner till Jacob och mig - David skulle absolut ha en fryspizza han, men tydligen var han helt slut av promenaden för det blev inte många tuggor där inte...


Jag hade sandaler på mig som är lite för stora - sådär ni vet så man måste spänna foten lite när man går för att inte tappa dom. Sååå ni kanske kan tänka er hur ont jag har i fötterna idag. Några blåsor har jag också på fotsulorna - men men, känns bra ändå tycker jag att veta att man fortfarande har lite kapacitet och ork i kroppen   .

Av Helene - 23 juli 2014 12:01

Ja, så heter det tydligen när man firar bröllopsdag och har varit gift i 14 år. Det stod också i bröllopsguiden att det var tradition att mannen gav frun något av det materialet på bröllopsdagen - meeeen, det som sas när vi diskuterade detta igår tror jag inte lämpar sig för skrift här. Kan väl säga så mycket som att något av elfenben har inte dykt upp här - och kanske lika bra det...


Ska inte gå händelserna i förväg nu. När jag avslutade förra bloggen var vi ju på väg från utställningen i Köping till Maria med familj i Hallsberg för att övernatta där inför utställningen i Askersund dagen efter. Maria hade ställt ut lilla Myra (Barecho Amber Moon) där under lördagen, inte med något direkt lysande resultat - men jag själv tyckte Myra såg fin ut när jag såg henne :-) Det har verkligen hänt massor med henne sedan jag såg henne sist! Iaf hade Maria varit så snäll och satt upp vårt extratält vid ringen så det stod på plats till dagen efter - supersnällt, tusen tack för det :-)


Jag längtade verkligen till gästrummet hemma hos Maria. Det ligger i källaren och är så svalt och skönt   . Bäddat som vanligt var det där - men denna gång hade vi också en varsin bok på kuddarna. Sötaste Klara hade lagt dit det så vi hade något att läsa när vi skulle lägga oss   . Supertrevligt hade vi på kvällen och god mat fick vi också - hemmagjord bearnaisesås t.ex.   . Klara och lillebror John är ju bara sååå otroligt mysiga och roliga att umgås med också   .


Det tog inte lång stund att köra till utställningsplatsen - vi visste åt vilket håll vi hade vår ring så valde att inte packa ur denna gång utan dra allting direkt från parkeringen. Tyvärr är ju detta en utställning där det finns en och annan p-vakt som är rent otrevlig, står och hetsar att man inte får stå så länge på avlastningsplatsen osv... Det är ingen bra början alls på dagen när det blir så :-( Det är ju faktiskt så att vi har betalt för detta och borde bli behandlad med någon form av service-känsla. Många är dessutom kvinnor som åker själv på utställningar och vi kanske inte klarar av att ta in alla grejer och 5 hundar samtidigt utan behöver gå fler gånger, det kan väl inte vara så svårt att förstå? När jag protesterar mot att man inte får lämna bilen och gå in fler gånger brukar jag alltid påpeka detta - men alltför ofta får jag då till svar typ som - du får väl anmäla bara en hund nästa gång då. Kanske inte helt fel sätt att bemöta att anmälningssiffrorna sjunker....


Något som var väldigt positivt denna helg var iaf att utställningarna låg så att säga mot varandra - att man kunde ställa ut i Köping ena dagen och Askersund den andra. Det tror jag båda klubbarna tjänade på   . 

 
Katalogen i Askersund var inge vidare... Som kopierad bara och med pytteliten text. Att ta 50:- för den kändes lite som ett rån faktiskt... Visst kostade den i Köping 10:- mer, men den var av en helt annan kvalitet. 


En väldigt positiv sak i Askersund var ringstorleken :-) Rejält tilltagen var den och faktiskt fick man sätta tält runt hela den - det gillas :-) Vädret var lite kyligt på morgonkvisten, men efterhand så sprack det upp och blev rejält varmt även denna dag. Märks helt klart på hundarna att det är utställning två dagar och i lite väl varmt väder. Paco (Barecho Play Now Pay Later) var nog lite trött - men det gjorde inget då han var lite lättare att ställa upp denna dag.... Han vann juniorklassen och fick CK. Texas (Barecho Keep Going) såg riktigt fin ut nu tycker jag - han visades av Pia och blev tvåa i unghundsklassen med CK. I championklassen deltog förutom Baros (CH Night Wish Darrem Canis) även Diezel (CH Barecho Deal Or No Deal). Totalt var det hela 8 championhanar denna dag - en stor klass och såklart roligt att se så många champions, men tankarna kommer ju lite på ifall det är lite väl enkelt att få cert idag på ESS.... Därmed INTE sagt att just någon av de här inte är värdiga champions - utan bara en tanke från min sida... Jag är ju rätt så ensam har jag förstått om att tycka det vore bra med ett system mer likt England - där vinnaren av bästa hane och bästa tik får certet oavsett om hunden är champion eller inte. Visst det stoppar ju upp en del hundar från att bli champions - men det känns som championatet skulle bli mer värt då. 


Iaf så vann Baros championklassen med CK - Diezel blev oplacerad, dock med CK. I bästa hane blev sedan Baros etta   . Paco blev oplacerad men fick Res-Certet. 


 

Pasta (Barecho Party In My Head) blev tvåa i tikarnas juniorklass med CK och även hon blev sedan oplacerad i bästa tik - dock med Res-Cert. 


 
Sanna hjälpte till att visa Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) i championklassen, bakom henne springer Clådan (CH Barecho Quest For Success). Clådan var på sitt allra bästa humör och bara flög fram i ringen - som jag njuter när jag får springa bredvid henne när hon visar sig på detta viset   .


Bästa tik blev Clådan och Gizza blev tvåa bästa tik :-). De fick CACIB och Res-CACIB, men båda är ju Internationella champions så jag vet inte hur det blir då - om ingen alls får CACIBet från denna utställning av ESS-tikarna?

 
Vackraste Clådan   



BIR CH Barecho Quest For Success & BIM CH Night Wish Darrem Canis. Tack Maria för handlingshjälpen :-)


Även denna dag hade vi en uppfödargrupp; denna dag med Paco, Texas, Pasta och Gizza. Vi vann i rasen och fick HP. Så roligt att det gått bra för uppfödargrupperna i år - vi har aldrig haft samma grupp någon gång och inte har vi lika kläder heller. Meeen, det sistnämnda kanske jag måste göra något åt   .

Maria hade gjort jättegod sallad och tagit med - sååå gott och perfekt en varm dag som denna   .


Även denna dag skulle Sanna låna Gizza till juniorhandling, känns roligt att få låna ut en hund till en juniorhandler som har sånt rätt handlag med hundar som Sanna har. Just det här att hundutställning ska vara positivt som jag tjatar om hela tiden - det utstrålar Sanna när hon visar hund. Alltid sån glädje och mjukhet mot hunden   . Sedan begriper ju inte jag mig på alla märkliga grejer som bedöms i juniorhandlingssporten. Tycker ibland att den kommit lite väl långt ifrån "vanlig" utställning. Såg t.ex att Sanna skulle springa i ett T i finalen. Ursäkta, men är det någon som varit med om det i en vanlig utställningsring? Inte jag iaf - förmodligen skulle jag se ut som en fågelholk om någon bad mig springa så....


Här står de och väntar på att få gå in i junior-handlingsfinalen.



Tur inte domaren står på ett sånt ställe när jag visar hund för då skulle de få se mig istället för att få se hunden   .


Sanna och Gizza i finalen, visst är Gizza otroligt lik sin farfar Fritz här   .  


 
En tredje plats blev det denna dag, stort grattis till Sanna för helgens placeringar   .



Inga foton från uppfödagruppsfinalen - mer än detta när jag fick springa tillbaka till tältet för att byta skor då jag hade fel på mig när vi kom till uppsamlingsringen.... Vår grupp blev placerad som BIS-3, jätteroligt då jag tror det var 15 grupper totalt i finalen :-)


Riktigt, riktigt irriterad blev både jag och andra grupp 8-finalister när de ropade oss till uppsamlingsringen alldeles för tidigt. Det är ju olika hur lång tid domarna tar på sig i förhandsgranskningen - det förstår jag att det kan vara svårt att förutse alla gånger. Men varför man inte släppte in grupp 8 i finalen före grupp 3 när de inte var klara det övergår mitt förstånd... Nu blev det stiljte i ringen och det är ju inte så kul - men vad värre var, var att alla grupp 8 hundar fick stå där och vänta alldeles för länge, minst en halvtimme efter vi var färdiggranskade och det är faktiskt inte okej. Speciellt inte en varm dag som denna. Finns inge försvar alls i mina ögon för att vi inte fick gå in när vi var färdiga och inte den andra gruppen.... Det måste tas i beräkning när det är så här varmt att grupperna inte ska kallas till förhandsgranskning för tidigt - det klagas för att hundar lämnas i bilar (vilket förstås är rätt om det är länge och varmt i bilen...), men här tycker man helt plötsligt att det är okej att hundar ska stå såhär länge och vänta? 


 
Som tur var hade vi lite skugga att stå i i uppsamlingsringen, men det var förstås betydligt varmare där ändå än vad det var i vårt tält... Clådan gjorde sitt bästa iaf lilla hjärtat, och här är det full fart på henne i finalringen. Hon blev utplockad, men inte placerad denna gång...


Packade ihop oss och gick mot bilen, otroligt så varmt det var i bilen...Tänker såna gånger på hur de är funtade som lämnar hundar och barn i bilar en sån här varm dag. Har de aldrig satt sig i en bil som stått i solen en hel dag??


I måndags kväll tjuvstartade vi firandet av bröllopsdagen genom att dricka min favorit-drink Snowball   .


Väldigt läskande och god - det är ägglikör, vodka och fruktsoda i. Och is förstås   . Sprit är ju inget för mig annars - men den här drinken är bara såååå god, den rekommenderas starkt!


Ja, för igår hade vi alltså bröllopsdag. 14 år sedan vi sa ja till varandra i Årsunda kyrka och sedan hade bröllopsfesten på Årsunda Hembygdsgård. En fantastisk dag som blev precis som vi ville ha den   . Vi är lite sugna på att förnya våra löften nästa år när vi firar 15 år som gifta. Säkert töntigt tycker många, men varför ska man inte få fira något som är bra och roligt om man vill det? Vi får väl se hur det blir med det - en stor fest utlovas då iaf om det blir av   .


Vi hade bestämt att gå på restaurangen Church Street Saloon tillsammans med Jacob, Henric och hans flickvän Nathalie för att fira dagen. De har såå sjukt god mat där - men det är väl i princip enda anledningen att gå dit också... Att det är dyrt kan jag väl stå ut med, men att som nu bli inträngda i ett hörn av restaurangen istället för att få sitta vid ett rymligare bord vid fönstret kändes inte okej... Vi var ju ändå 5 personer och våra tallrikar fick inte plats på vårt bord då en av oss var tvungen att sitta på kortändan av bordet   . Nathalie stackarn fick ha sin tallrik åt helt fel håll för att få plats med den....

         

Några kort fick vi till där iaf   


Nej, grymt besviken på detta måste jag säga och så snart vi ätit upp gick vi därifrån då det var så otroligt varmt där inne i hörnet där vi satt. Tror nog det dröjer innan vi går dit igen.... 


 
Lite lättare att andas på Brända Bocken dit vi gick sen :-) Meeeen, så värst sent blev det ju inte - min sovklocka ringde den precis som vanligt vid 21.00-tiden så då var det bara att styra bilen mot Årsunda igen :-)

Av Helene - 22 juli 2014 15:43

Ja, nu är det verkligen högsommar och så otroligt härligt   ! Jag tänker INTE klaga på värmen och solen nu när den äntligen är här, visst - det kan vara lite svårt att sova på natten när sängen är full med hundar och det är varmt i sovrummet, men nästa år när vi förhoppningsvis har råd ska vi köpa någon form av AC att ha i sovrummet. Till dess får vi helt enkelt "stå ut". Så mycket värre är det på vintrarna när det är kallt - räcker att tänka på det helvetet om jag känner att det är i varmaste laget...

När jag bloggade sist var David och Jacob på fotbollsturneringen Gothia Cup    i Göteborg. Nu har de kommit hem och det känns så bra förstås   . Jacobs lag har gjort en helt fantastisk insats - jaaaa, ni som känner mig blir inte förvånad när jag säger att jag såklart storbölade både när Jacob gjorde första målet i andra slutspelsmatchen genom att slå en hörna och skruva in den direkt i bortre krysset på målet och sedan grinade jag förstås också när de åkte ur.... Grät inte för att de åkte ut - utan för att jag är så otroligt stolt över Jacob och hans lagkamrater för deras insats att hjärtat helt enkelt svämmade över. Vilka upplevelser de har bjudit på för mig under årens lopp - jaaaa, nu känner jag att tårarna kommer snart igen....  . Nä, årets kämpar är de utsedda till av den enväldiga juryn i Kennel Barecho   

 
                                            


Utställningar i dagarna två har det varit i helgen också. Jaaa, kanske ska börja med fredagen före utställning nummer ett. Det var på torsdag kväll som Jacobs lag hade spelat färdigt i Göteborg - men eftersom det var Jacob själv som skulle få bestämma när de skulle åka hem visste vi inte om det skulle bli hemfärd för dem på fredagen eller på lördagen. Skulle de åka på lördagen var det tänkt att David skulle "hoppa av" i Köping på vägen hem och sedan följa med till Askersund dagen efter. Men, Jacob hörde nog på sina föräldrar att de båda helst ville att fredagen skulle bli hemfärdsdag och som den snälla son han är gick han med på det. Jaaaa, kalla oss gärna Curling-föräldrar - men jag tror på att även barnen ska ha något att säga till om och inte bara lyda det som vi vuxna säger. Respekt ger respekt tillbaka, eller hur   . 


Men de kom hem runt midnatt på fredagskvällen så all badning av hundar fick jag göra själv. Skulle väl inte bli något större problem tänkte jag - jag sprider ut det över dagen så går det nog bra trots att det var 4 stycken som skulle badas. 

Dock kände jag mig lite tveksam till det här med vattnet och ström eftersom David fick stötar av vattnet helgen före. Henke, som är lika snäll som sin lillebror, gick med på att sitta och passa på vattenpumpen och slå på den när det var nödvändigt så först fick jag hämta honom i Sandviken innan vi kunde börja. 


Började sedan med Baros och allt gick bra till en början - vattenpumpen var avstängd när jag blötte ner honom, ropade sedan till Henke att slå på pumpen under tiden jag shamponerade in Baros. Sagt och gjort, under de minutrar det tar för pumpen att ta upp vattnet i fullt tryck så kom Henke ner och klappade då Baros på huvudet. Och vad händer då? Jo, han får en stöt förstås!!! Jag fick ingen stöt - varför förstod vi inte då, men sedan insåg vi att det berodde på att jag hade tofflor på med kraftiga gummisulor. Men Henke fick flera stötar när han klappade Baros på huvudet. Så jäkla trött jag blev.... Ringde David som ringde elektrikern som skulle komma ut igen. Efter en stund var han hos oss och kollade av allting. Och nu hittade han att det under tiden vattenpumpen gick var 24 volt i hundbadkaret!! Inte så mycket - men obehagligt. När han lyfte på badkaret försvann det så först tänkte vi ställa badkaret på gummipluttar eller nåt då det förmodligen kommer från golvet på nåt sätt. Men, sedan satt han dit en jordkabel mellan vattenkranen och badkaret - då skulle det vara omöjligt sa han... Till slut blev alla hundar badade och fönade - men det kändes olustigt måste jag säga....


Köping var alltså första utställningen denna helg. Perfekt parkering fick vi och det är en väldigt bra utställningsplats tycker jag där det finns asfaltsgångar att dra burarna på över nästan hela planen :-). 


Att det skulle bli varmt var vi ju beredda på så jag försökte dricka så mycket vatten som möjligt hela tiden för att inte stupa. Allas våran egna älsklings-Carro var ju där med Zola och Miranda - men nu när hon är gravid och har så ont i ryggen är det inte aktuellt att visa så mycket hundar förstås. 

Först ut var Paco (Barecho Play Now Pay Later) full av liv och glädje som vanligt   . Ja, jag är helt svettig efter att ha visat honom - men han är en fröjd att visa ändå eftersom jag är så stolt över honom! 

 
Paco   
 
Ja, vill man ha kort på när han står still får man vara snabb på avtryckaren   
 
Paco visar just det lätta steg springern ska ha - visst ser man nästan hur han svävar här? 

Paco vann juniorklassen med CK   . Domarens kommentar om honom var bland annat "He is such a character" - jo, det måste man ju hålla med om...


Lill-Messi (Barecho King's Ransom) visades av sin matte i unghundsklassen - det var nog lite varmt för Messi den här dagen, men jag tycker han har utvecklats så fint. Han fick Excellent och blev tvåa i unghundsklassen. 


 
Baros (CH Night Wish Darrem Canis) gås igenom av den irländska domaren Catherine Collins.


 
Sju stycken hanar deltog i championklassen och där blev inte Baros placerad denna dag....

   

Jag fick äran att visa Zola (CH Barecho He's Got It All) i veteranklassen eftersom Carro kände att hon inte ville visa mer än nödvändigt då hon har ont i ryggen. Zola var verkligen på hugget denna dag - flög fram som en unghund   . Han vann veteranklassen med Excellent och CK och blev då BIR-veteran. 


I bästa hane visade jag Paco och jag förstod inte helt att vi placerades då domaren sa placeringarna till ringsekreteraren som sedan meddelade oss som vi stod klassvis. Så när hon kom fram med Cert-rosetten till Paco då han blev tvåa bästa hane blev jag såklart jätteglad! Hans allra första CERT, endast 9 månader gammal   !

 
Såklart var vi tvungna att ta några kort till minne av dagen :-)


 
Men man kan inte göra annat än älska denna hund - vilken härlig uppsyn han har   .


 
Tja, han kunde ju inte sitta still så länge inte.... måste ju kolla vad husse höll på med också   .


Sedan var det dags för mig att hugga in och visa tre tikar; Pasta (Barecho Party In My Head) vann en stor juniorklass (9 st.) med CK och Jarimba (Barecho Queen Of The Night) vann öppenklassen med CK. Clådan (CH Barecho Quest For Success) fick nöja sig med en andra plats i championklassen med CK - slagen av sin halvsyster Izzie (grattis Malin!!). Miranda (CH Barecho Devil Wears Prada) visades så fint av Annelie (tusen tack för det!) i championklassen - men hon fick gå ut oplacerad denna gång. 


Pasta, minst lika vacker som sin bror tycker jag   .



Clådan i championklassen - superfotografen Sanna syns på andra sidan med kameran i högsta hugg :-)


 
Tja, vad Miranda gör här kan man ju undra.... Clådan springer på fint iaf...


 
Miranda med Annelie som handler   .
   

Pasta slutade sedan som trea bästa tik med Res-Cert, bra gjort tycker jag när hon bara är 9 månader gammal och det var hela 28 tikar med. Clådan stod på platsen efter, dvs. fyra bästa tik.... lite smått förnärmad då hon blev visad av husse och dessutom blev slagen av en snorunge som Pasta   .


En uppfödargrupp gick vi in med också - bestående av Zola, Miranda, Pasta och Clådan, vi var själva i rasen så där blev vi bästa grupp med HP. 


Under väntan på finalerna skulle vi äta något, fick bli en korv med bröd för min del.... Något som är helt perfekt i Köping är att man faktiskt kan köra in bilen lite närmare ringarna på eftermiddagen. Inga hysteriska parkeringsvakter och det har i alla år jag varit där skötts alldeles utmärkt av utställarna - vi kan ju faktiskt tänka själv och parkera vettigt utan att någon står och skriker till oss som om vi vore 3 år och helt utan förstånd.... Alla heder till länsklubben för detta!


 
Uppfödargruppen fick ingen placering i finalen - men det är inte alltid så lätt att tävla mot enfärgade hundar som ju har en väldigt stor fördel vad det gäller jämnheten mot för oss som har hundar som är flerfärgade. En fin grupp tycker jag själv iaf   . Stort tack till Andrea, Malin och Sanna för hjälpen med handling i gruppen!


 

Kort på chefen måste vi ju ha med också- han ser dock lite bekymrad ut här....


 
Zola i BIS-veteranfinalen.


 
Stolt uppfödare och fin hund :-)


  
BIS-4 blev resultatet i finalen för Zola   .


 
Vi hade lånat ut Gizza till Sanna som skulle tävla i Juniorhandling - de gjorde de riktigt bra tillsammans då Sanna vann finalen denna dag :-) De var sååå fina tillsammans så   .


Sedan var det bara att packa ut oss - tältet var blött förstås för vad vore en utställning utan åtminstone en regnskur   . Styrde sedan Mowaldo mot Hallsberg där vi skulle sova över inför utställningen i Askersund. Mer om det i nästa blogginlägg då jag måste avsluta nu. David och jag firar 14-årig bröllopsdag   idag och vi tänkte fira den tillsammans med barnen (utom Thomas då som inte kommer upp förrän i nästa vecka...) på favoritrestaurangen Church Street Saloon i Gävle   . Såå nu är det duschen som gäller och lite upp-piffning så han inte ångrar att han gifte sig med mig för 14 år sedan....   .




Av Helene - 15 juli 2014 19:22

Ja, det är bra trist och långtråkigt här hemma nu när Jacob och David är i Göteborg på fotbollsturneringen Gothia. Har ju hur mycket tid som helst att göra nytta egentligen, men känner mig bara seg och utan energi och inspiration   . Nåja, det kommer väl tillbaka när de är hemma igen får jag hoppas, imorgon ska jag och handla med Henric och Nathalie så då får jag sällskap en stund iaf   . 


I helgen var jag på utställning i Alfta - jag var bra sugen att anmäla till Tvååker istället, men plånboken fick bestämma och eftersom de hade flerhundsrabatt i Alfta fick det bli det denna gång. Anmälde sju hundar till Alfta - och när det är halva priset från och med tredje hunden - jaaa, då blir det skillnad   . Sedan är ju Alfta som hemmaplan också - hälsingland känns ju som hemma för oss här i trakterna...


Alfta är ju också en otroligt gemytlig utställning - lite gammaldags på nåt sätt, välordnad och med trevlig personal - nog så viktigt tycker jag. Däremot tycker jag nog att domarlistorna skulle kunna vara lite mer intressanta - jaa, då pratar jag ju ifrån mitt perspektiv förstås. Jag ser ju gärna fler nordiska domare, något som inte alls bara denna länsklubb kunde tänka på - nej, generellt tycker jag att våra nordiska domare borde utnyttjas mer. Och då inte bara samma, samma - vi har en hel del domare som dömer väldigt sällan tyvärr!


Något PM har inte dykt upp än i min brevlåda till Alfta - men som jag sagt förut, det är inte om det blir fel eller inte som är viktigt utan vad man gör när det blir fel. Allt ordnades upp på ett bra sätt - jag fick bekräftat snabbt att mina hundar var anmälda och att jag kunde hämta nummerlapparna där så inga problem   .


På lördagen åkte jag tillsammans med två andra Årsunda-tanter/tjejer samt duktiga Alma  - ja, några hundar hade vi med oss också förstås. Två Cesky terriers, en cavalier och så mina tre små apor. Det var bara Tekla och Tyra som skulle ställas ut - men jag kunde ju inte lämna lilla Agda hemma själv med bara en massa långöron. David skulle ju dessutom vara borta en stor del av dagen då han skulle delta på Släktgolfen. 


Affenpinscher gick först i ringen - endast 3 stycken så rasen var färdig typ 9.15 Tekla (Velvet Dandy's Nib) föll inte domaren i smaken denna dag, utan hon fick Excellent utan CK. Däremot Tyra (CH Velvet Dandy's Wishful) är ju riktigt på G just nu - hon tog sitt fjärde BIR i rad   .


Tyra med sin matte och domaren för dagen - Jelena Kruus från Estland.


Sedan var det lång väntan till finalerna - hann ju iaf med att se när Cissi och Gunilla ställde ut. Cissi fick en ny champion, grattis till det! - men det var bara jag som gått till final. Funderade ett tag på att strunta i det - men Tyra är ju så himla rolig att ställa så jag ville verkligen visa henne i gruppen. Superfint väder var det hela dagen så nog gick det att fördriva dagen där utan att det gick någon större nöd på mig   .


Anita Whitmarsh skulle döma grupp 2 - och Tyra showade som vanligt, och fick nu en fjärde plats i grupp 2 - jätteroligt tyckte förstås jag   .


Fem långöron skulle badas och fönas hemma inför utställningen dagen efter och tanken från början var att David skulle bada tre av dem mellan när han kom hem från golfen och innan kvällens middag. Så skulle jag föna de tre han badat plus bada och föna de sista två. MEN, nu ville det sig inte bättre än att David fick el-stötar av vattnet när han badade hundarna - inte så kul förstås!! Vattenpumpen har krångligt lite av och till sedan en dryg vecka - vi har fått slå på den lite då och då, jag har trott att det varit pga att vattnet i brunnen tagit slut eller nåt. Men, det verkar inte ha med det att göra...


Så det var inte så lätt för David att bada dem, han höll förstås också på och försökte leta reda på felet medans klockan gick.... Jag blev lite smått hysterisk när jag fick höra detta i telefon också - kände mig inte direkt sugen att bada några hundar om man fick stötar av vattnet! Det förstod förstås David - så han badade även de två som var tänkt att jag skulle bada - och så fick Jacob stå och passa med att slå på vattenpumpen mellan så inte den stod på när vattnet användes.



Såklart kände sig David stressad av detta och precis när jag kommer hem är han färdig med sista hunden som är Pärlan. Han har henne på trimbordet som vi alltid har när vi fönar dem och om det var för att hon hörde att jag kom hem eller om hon blev rädd för fönen vet jag inte. Men hon kastar sig ner från trimbordet och slår sig så illa att hon blir alldeles yr i huvudet!! Först trodde jag hon gjort illa sig i ett ben - men sedan insåg jag att hon inte kunde stå alls, hon slickade mig i ansiktet men kunde inte koordinera sin kropp. SÅÅÅÅ LIVRÄDD JAG BLEV!!!! Skrek förstås helt hysteriskt, kunde nästan inte ens grina för att jag blev så rädd. I tankarna var jag redan hos veterinären och lät henne somna in - fy sjutton så rädd jag blev och alltid när det händer hundarna något får jag bara upp en massa svarta tanker. Jag skrek bara åt David att nu orkar jag fan inte mer!!!! Det blir ju så att när det händer något jobbigt kommer allt annat jobbigt upp till ytan också... David skrek bara tillbaks  - Tror du jag gör det då!!!! Sån harmonisk familj är vi när det händer såna här saker...Vet inte hur man hanterar sånt i andra familjer men när det gäller barnen och hundarna är min hysteri inte långt borta ska jag säga...


Medans jag försökte lugna ner mig så blev Pärlan precis som vanligt igen - det tog kanske 5-10 minuter, men oerhört långa minuter måste jag säga.... Kollade igenom henne tusen gånger - men hon var precis som vanligt, åt och viftade på svansen och inte halt eller nåt sånt. Hon måste ha blivit så rädd själv eller nåt så hon blev helt yr i huvudet, stackars lilla Pärlingen min   . Hon tyckte nog det var värt det ändå med tanke på allt extra gott och alla extra kramar som hon fick   .


Så till slut blev alla hundar fönade, bilen ompackad och jag fick gå och lägga mig - rätt så trött måste jag säga, jobbigt att bli sådär hysterisk om än för en så kort stund   . David och Jacob kom hem tidigt från middagen på kvällen - redan vid 21.30 var de hemma så vi hann umgås lite. De åkte ju till Göteborg under dagen på söndagen och då hade ju jag redan åkt till Alfta igen. 



Visst är det härligt när man är på väg till en utställning och himlen ser ut såhär? Tyvärr höll det ju inte i sig hela dagen, men det visste jag ju inte då...


Emelie och Agnetha hade lovat hjälpa mig in med all packning och hundar, och mycket riktigt stod de på parkeringen när jag körde in - redo för att hugga i med allt jag hade med mig   . Vi hade 27 hundar före oss i ringen så behövde inte vara där så jättetidigt - skönt förstås. 


Dock var det Paco (Barecho Play Now Pay Later) som det var dags för på en gång när ESS började då valparna var flyttade till en annan ring.

 
Fina, fina Paco   . Excellent och en tredje plats i juniorklassen blev det för honom denna dag..... 


Championklassen vanns av Baros (CH Night Wish Darrem Canis) med Winston (CH Barecho Most Wanted) på platsen bakom, båda med CK förstås. I bästa hane blev Baros etta och Winston trea   .


Pasta (Barecho Party In My Head) vann tikarnas juniorklass med CK och i championklass tikar hade vi med Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion) och hennes dotter Gizza (CH Barecho Glint Of Gold). De blev placerade som tvåa resp trea i championklassen, båda med CK. Pärlan blev sedan trea bästa tik, medan Pasta och Gizza blev oplacerade. 


En uppfödargrupp hade vi också - från fyra olika kombinationer och med hundar från 9 mån och till snart 8 år :-) Det var Paco, Winston, Pärlan och Gizza vi hade i gruppen :-) Enda grupp i rasen så där blev vi BIR och fick HP.



BIM CH High Score Come Catch Me & BIR CH Night Wish Darrem Canis


Ja, som ni ser var det Baros som gick segrande ur striden denna dag   .


Inte fullt lika lång väntan på finalerna denna dag - men däremot betydligt sämre väder :-( Rejäla regnskurar som gjorde att tält och det mesta av det andra sakerna jag hade med blev blött... Inte kul att behöva sätta upp tält när man kommer hem på kvällen - men, när det är dyngsurt har man inte mycket val.


Domaren från Estland placerade inte Baros i gruppen - men däremot blev vår uppfödargrupp BIS-4 för Göran Bodegård   . Tror det var 12-15 grupper med i finalen så det var roligt!


Emelie och Agnetha stannade och hjälpte mig in i bilen med allt - så otroligt glad och tacksam över att ha så fina vänner som dem   . Något gott måste jag har gjort i mitt förra liv för att förtjäna att få såna vänner/valpköpare som dem .... En riktigt fin present fick jag av dem också innan jag åkte hemåt - jag som är den blödigaste människan av alla kunde knappt hålla mig från att börja gråta så rörd blev jag över att de är så himla snälla mot mig och ställer upp på ett sätt som inte många andra gör. Några till såna vänner har jag - men det är inte många. De flesta är bara vänner när det passar dem - sedan när de inte behöver mig så är jag knappt ens värd att säga hej till.... Men, som sagt - bättre med få äkta vänner än många som är falska.  


Vad det gäller vattnet här hemma så var det ut en elektriker igår och kollade allting. Han hittade inget fel utan tyckte bara att det var jättekonstigt det som hänt. Han försäkrade mig dock om att jag inte skulle dö om jag duschade eller badade hundarna så jag får väl tro honom.... Överlevde duschen idag iaf   .


Som sagt, himla trist att vara själv - men jag livar upp mig när Jacob spelar match. Igår vann de första matchen och idag blev det 1-1, de gjorde ett mål i sista sekunden - men det var tydligen offside. Den som uppfann offside måste väl ha varit världens största tråkmåns?? Nä, spelar ingen roll hur många som försöker förklara det för mig - det är nåt typ som att om han passade den, som inte passade den som sprang förbi den så....osv...osv.... Hur trist som helst och vem orkar bry sig liksom!! Nä, fram för lite roligare fotboll - bort med offside, det är mitt förslag   .

 
Dagens match kunde jag iaf följa live på datorn. Superbra tycker jag - verkligen spännande var det och jag kunde se riktigt bra, även om det förstås inte var som när man ser fotboll annars på TV. Hundarna såg lite undrande på mig bara när jag helt plötsligt skrek till vid datorn när de gjorde mål....hehe....


Funderar ju igen varför inte finalerna från SKK:s utställningar skulle kunna filmas på detta sätt också? Visst, jag fick betala för att se denna match - men ingen större summa så det skulle jag nog gärna göra för att kunna följa finaler på de större utställningarna   .



Av Helene - 8 juli 2014 09:01

Jaa, nu bor ju vi förstås själva i Norrland - men Gästrikland måste väl ändå klassas som lite "fusknorrland" om man jämför med äkta norrland där vi var i helgen. Min mor kommer ju från Luleå så trakterna därikring har alltid varit lite speciella för mig - även om jag inte alltid uppskattade resorna upp dit på somrarna som tonåring så har jag ändå många roliga minnen därifrån :-)


David och jag startade hemifrån på fredagsmorgonen - typ en timme senare än vi planerat, men men - hade ju ingen tid direkt att passa så det spelade ingen större roll. Pasta var i höglöp precis då på fredagen och Paco hade nog inte helt fattat vad den lukten innebar förrän då - meeen, det var tydligt nu att han visst förstod vad den innebar.... Så lite pyssel blev det i bilen när inte de kunde sitta ihop. Dock är ju hundfolk bland de bästa i världen på att packa bilar och få plats så det löste sig bra för alla hundar vi hade med oss - trots att det var Davids bil Marilyn som fick äran att köra oss upp till Piteå. 


Fint väder var det hemma när vi åkte så när detta syntes på himlen ett par mil innan vi var framme i Piteå kan jag väl säga att jag inte var direkt positiv...


Vi körde sedan igenom ett regnväder som hette duga - men på andra sidan började det klarna upp igen   .


Då vi hört att det var otroligt dåligt med tältplatser på utställningplatsen hade vi bestämt att vi skulle åka dit och sätta upp vårt tält på en gång - trots det fanns det bara en plats kvar några timmar innan vi var framme. Turligt nog hade vi förtruppen på plats (min mor och Maude hade försäljning där under helgen) så de satte helt sonika upp några pinnar på den platsen där det stod bokat. Och tro det eller ej, det respekterades! Kan nog bara hända i Norrland tror jag...



Passande nog satte vi upp vårt tält framför Bortalagets bås :-) Jaaa, och den här gången kan man väl säga att det blev vinst för bortalaget... Men, vi kommer till det sen   . Vadå? Varför inte jag hjälpte till? Men, nån måste ju leda arbetet också samt dokumentera - nog så viktigt nuförtiden   .


Sedan for vi vidare mot Annsofie och Susanne där vi skulle bo i två nätter. Hundarna tyckte verkligen det var skönt att få springa av sig efter många timmar i bilen - koppelrastningar är ju inte direkt deras melodi precis... Efter god mat och dryck blev det tidig kväll för mig och hundarna - som jag sagt förr, någon vidare partylirare är jag då inte. Men, sover ju också så dåligt sedan allt det här med SKK startade så även om jag inte sover försöker jag att ligga i sängen och vila så mycket som möjligt nattetid iaf. David skulle tydligen se på fotboll först han - inget som intresserade mig förstås, näää - mycket mysigare att få krypa ner i den supersköna sängen med mina små älsklingar   .


Inte så lätt att se någon av hundarna här - men det ligger faktiskt två små apor längst ner i sängen...


Lördagen var helt och hållet affenpinschrarnas dag. De gick först i ringen så ingen sovmorgon där inte. Vi hade anmält Tyra (CH Velvet Dandy's Wishful) och Agda (Barecho Amarone) - sedan var också Agdas bror Loke (Barecho Alabama Slammer) anmäld dit. Såg otroligt mycket fram emot att få se honom igen   . Jag trimmade lite mer på honom först innan bedömningen - men han hade mycket valpull kvar så det tar nog ett tag innan han är i riktig päls. Men jättefin var han annars och såååå härlig i temperamentet   . 


Matte Sanna visade honom jättebra - de såg så världsvana ut båda två i ringen   .


Otroligt fint huvud och uttryck har Loke   . Han fick Excellent och vann juniorklassen men fick inget CK.



Tyra och Agda står och väntar på sin tur i skuggan..... Här passar det minsann att ha upp svansen tycker lilla Agda - men så fort hon går in i ringen är det lite si och så med det... Men, det går bättre och bättre så lite mer träning bara är nog vad som behövs. Denna dag åkte svansen upp några gånger, men var nog ner mest. Excellent och tvåa i juniorklassen utan CK blev hennes resultat. Hon är inte heller tiptop i pälsen med tanke på att jag plockat ner henne för att hon ska se som bäst ut när vi åker till Finland - känner mig dock lite skeptisk hur mycket som hinner komma tillbaka så möjligt att hon får stanna hemma då.



Fr.v.: BIR CH Velvet Dandy's Wishful & BIM Avantgarde Sundance Kid


Tyra showade som sjutton i ringen - är så glad att hon tycker utställningar är roligt. Det finns inte mycket i världen som är roligare än att visa hundar som älskar att visa upp sig  . Så hon blev bästa tik med CACIB och slog sedan till med att även bli BIR   .


Såååå då var vi färdiga redan 09.30 och skulle vänta till finalerna på eftermiddagen - men men, man ska förstås inte klaga över att man vunnit   .

 
Några idolkort på Älskade vännen måste det ju bli också....


Rätt så mallig va?   


Ingen annan mat fanns på utställningsområdet än Hamburgare och korv - det var skillnad det mot i Borås där det serverades en supergod kycklinggryta med ris samt superfräscha sallader. Att inte fler restauranger har tält på en utställning lika som de hade i Borås tycker jag är konstigt. De måste ju tjäna massor på det - för alltid när det finns alternativ mat än det som alltid finns tycker jag det är lång kö. Hundfolk har ju oftast inte tid att ta med så mycket matsäck så riktig mat uppskattas alltid! Vi hade ju så gott om tid denna dag så vi åkte därifrån för att jag skulle få lite Palt som jag älskar. Ja, det är nog så att min matsmak är lite speciell - men men, jag har ju alltid gått min egen väg och inte tyckt lika som alla andra, varför skulle jag inte göra det med maten också? 


David tog köttbullar och mos istället han.... Supergott var det tyckte jag - även om jag tycker det ska vara "riktigt" smör och inte Bregott egentligen...



Tyra i ringen för förhandsgranskningen...


 
Någon placering blev det inte för henne - men jag var så stolt att få visa upp henne, tycker själv hon var jättesnygg!


På kvällen var vi tillbaka hos Annsofie och Susanne - åt god mat även denna kväll samt badade om Paco och Pasta. Drottningen herself slapp undan det - man kan väl säga att hon inte direkt smutsat ner sig sedan vi åkte hemifrån...   . Både David och jag fick lite frisör-hjälp av Susanne på kvällskvisten - stort tack för det och för att vi fick komma och bo hos er   .


Söndagen skulle vi alltså ställa ut på två utställningar var det tänkt. SSPK:s utställning var i närheten av SKK:s och eftersom de bara var 6 i rasen denna dag och gick först i ringen trodde vi det skulle fungera - det var nämligen 24 cocker innan oss före i vår ring. Meen, så såg jag att bedömingen inte började förrän 9.30 på SSPK:s och 9.00 på SKK:s och om "fel" domare var snabb och den andra långsam - jaa, då kunde visst krocka.... David förberedde sig på att i värsta fall bli affenpinscher-handler, men det var inte alls i närheten att krocka utan vi hann visa Tyra och Agda i lugn och ro innan det var dags för långöronen.

Samma resultat blev det denna dag, Tyra BIR och Agda Excellent och tvåa i juniorklassen. Inga foton från då eftersom kameran låg kvar på den andra utställningen. 



Paco (Barecho Play Now Pay Later) var först ut av våra hundar och han vann juniorklassen med CK :-). Han blev sedan fyra bästa hanhund.



Det är fortfarande en hel del flyttande på benen när jag ställer upp honom - men det går framåt, även om det är långsamt...


Pasta (Barecho Party In My Head) blev själv i sin klass så den vann hon, även hon fick CK. Clådan (CH Barecho Quest For Success) vann sedan championklassen med CK, hon blev sedan också bästa tik och slutligen BIR   .


Fr.v.: BIR CH Barecho Quest For Success & BIM CH High Score Game To Play


David åkte bort till SSPK:s utställning och kunde konstatera att det inte var så långt kvar till finalen där. Men kan man ha sån tur tänkte vi? Att vi hinner med både enskild bedömning och finaler på bägge? Ja, tydligen - men det är då inte vanligt annars    .


Nio stycken representanter var med i BIS på SSPK och Tyra kom på en fin fjärde plats där - verkligen roligt :-) 


Det är varmt att vara helsvart en dag som denna - men hon showar på som sjutton hela tiden älskade vännen   . Det är ju också otroligt mycket längre för en liten hund att springa ett helt varv runt i stora ringen än det är för en stor hund - men det märktes inget på henne alls att hon var trött, bara att lilla tungan syntes lite...


Vi hade då också nåtts av nyheten att vi fött upp båda BIR-vinnarna på Affen och ESS i Trondheim denna dag :-) Agda och Lokes kullbror Aico (Barecho Amaretto) fick återigen CERT, men nöjde sig inte med det denna dag utan slutade som BIR - stort grattis till hans superduktiga ägare Grethe   .

  
Aico på bordet- visst är han lik sin mamma i proportionerna :-)
 
Fina Aico   
 
Varmt var det i Trondheim också hörde jag...
 
Duktig pojke med sina fina rosetter   .


På ESS var det Paco & Pastas mamma Liza (CH Barecho Fly Me To The Moon) som blev BIR och hon blev sedan även BIG-3 i finalen - snart 9 år gammal. Grattis till hennes ägare Vanja och Dag Harald och tack för att ni håller henne i så fin kondition :-)


Sååå var det dags för oss att återvända till SKK:s utställning igen. Rasdomaren Maria Dekaristou från Grekland skulle även döma grupp 8. Vi hann med att titta lite på finalerna innan och verkligen roligt att ESS toppade både BIS-veteran och BIS-uppfödargrupp :-) Och det skulle visa sig inte vara slut för rasen med det...



Vackraste Clådan - vem är väl som du?       



Så glada vi blev när hon vann grupp 8 och återigen skulle få äntra BIS-ringen. Lite synd är det ju när man är i näst sista finalen före BIS - just en så här varm dag. De som fått vila en stund kan ju ha stor fördel av det. Men, det var inget jag behövde oroa mig för just denna dag. Som de flesta vet är Clådan ingen maskin - utan hon har en egen stark vilja och vill hon inte springa i ringen, jaaaa - då syns det kan man väl säga... Denna dag var hon dock på ett strålande humör, nästan som i extas - vilket hon faktiskt varit mer och mer på slutet. En del mognar sent sägs det och att inte bara vinna som ung utan även i en ålder av 6,5 år tycker jag är strongt gjort.


Nu måste jag få godis tycker Clådan.... Jag blir så trött ibland när jag hör om att det inte ska få ges godis i ringarna till hundarna, hur ska man då få dem att tycka det är roligt undrar jag? Självklart måste de få en belöning när de varit duktiga - och för en ESS är den bästa belöningen något ätbart   .  



 
BIS-Lineup
  
Clådan i BIS:et

Hon seglade in i ringen och verkade njuta av varje sekund hon stod i centrum   . Efter att BIS-domaren noggrannt gått igenom alla BIS-finalister fick vi alla gå ut för att sedan bli uppropade i placeringsordning. Jag tycker det är en jättebra metod - för det är inte så himla kul att smyga ut ur ringen oplacerad alla gånger...  När så fyran, en jättefin Cairnterrier ropats ut, och trean en snygg Lapphund, samt tvåan en otroligt stilig Borzoi.... så var spänningen oliiiiidlig för oss som stod kvar och väntade på att ettan skulle ropas ut. Kan inte med ord beskriva känslan när speakern ropade ut att det var den ENGELSKA SPRINGER SPANIELN som var BIS-1       . Jaaa, behöver jag säga att tårarna rinner på mig nu när jag skriver detta... Även om jag ställer ut så mycket och har väl vunnit en hel del så är det att bli BIS på SKK som är det allra, allra roligaste. Som jag drömde om det som liten när jag följde med på utställningar.... Men även om jag drömde om det kunde jag väl inte tro att jag skulle få uppleva det flertalet gånger   . 

     

 

Behöver jag säga att bilen rullade vääääldigt lätt hemåt sedan....73 mil är väl inget när man har en BIS-vinnare med sig i bilen   . Tusen, tusen tack för alla gratulationer och snälla ord om Clådan som vi fick i samband med hennes vinst - det värmer otroligt mycket ska ni veta. Ännu mer speciellt blir det ett år som detta när jag tvivlat och fortfarande tvivlar på både det ena och det andra inom hunderiet. Detta ger mig verkligen styrka och energi att inte ge upp riktigt än....  

Av Helene - 2 juli 2014 17:55

Ja, nu har jag provat på att handla på Ebay också för första gången   . Har dock inte fått det jag beställt ännu så kan inte säga om det var så lyckat eller inte...


Nu när jag faktiskt hade klänning på mig ett par timmar i Spanien så har jag funderat på om jag kanske ska ha någon form av dräkt med kjol i utställningsringen. Jaa, jag är fortfarande lika hjulbent - men kanske det inte gör så mycket som jag inbillat mig i alla år   . 


Så efter att ha sett flera stycken ha så otroligt fina dräkter på sig så måste jag ju göra ett försök iaf - framförallt nu till Världsutställningen i Finland då jag vill ha något nytt på mig känns det som... Fick tips om att de köpt dräkterna på Ebay - och det var ju enkelt gjort att lägga bud på något där. Hittade två dräkter som jag tyckte såg fina ut - en i storlek 10 och en i storlekt 12, är ju inte så lätt att veta vilken storlek som passar... Jag vann båda omgångar - eller ja, ärligt talat var det inte en enda annan som bjöd emot så kanske jag har köpt grisen i säcken. Dom var dock inte så dyra så det känns inte som någon katastrof ifall de inte skulle passa. Den ena kostade ca 300 inkl frakt och den andra ca 450 inkl frakt. Jag måste ju provspringa med dem på efter de har kommit också - samt göra en provböjning som vi står när hundarna är uppställda. Jaaaa, det är inte bara bara att köpa utställningskläder inte   .


 
Förmodligen sitter den inte riktigt lika på mig... men vi får väl se om jag får ett skrattanfall när jag provar den sen eller hur det blir....


   

Känns kanske lite Frälsningsarmen över den här - men jag gillar färgen så det är väl bara att prova antar jag.


Idag har faktiskt solen varit framme  - ja inte hela dagen förstås, det måste regna en stund iaf. Men värmen verkar vara på väg och det är verkligen välbehövligt, kan ju inte vara meningen att man ska behöva ha värmen på i juli!

 
Passade på att njuta ute på altanen en liten stund idag - Liten Agda uppskattade det också   .


Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se