Kennel Barecho

Alla inlägg under november 2017

Av barecho - 27 november 2017 21:01

Att anmälningssiffrorna sjunker till våra utställningar är ingen nyhet. På vår ras har det blivit färre och färre anmälda de senaste åren. Det hänger såklart ihop med att det nu registreras bara ungefär hälften av vad det gjordes de år som det registrerades flest (2003 registrerades 1230 stycken ESS och år 2016 558 st.). 
Under början och mitten av 2000-talet var det för det mesta mellan 60-100 anmälda ESS till våra officiella SKK & SSRK utställningar, nu (2017) ligger medel på 28 anmälda... Stor skillnad.


Stockholm Hundmässa som är Sveriges avslutningsutställning och som även delar ut titlar som Svensk Vinnare-17, Svensk Juniorvinnare-17 och Svensk Veteranvinnare-17 har inte fler än 65 ESS anmälda totalt i år...väldigt tråkigt. 


Varför? Är det priset? Ja kanske - närmare 500:- i anmälningsavgift för en liten papperslapp med ett omdöme och sedan inget mer. Vill man ha en rosett får man köpa det - om man inte vunnit Cert, CACIB eller BIR/BIM - men hur många gör det liksom?
Vi har inte heller någon flerhundsrabatt och det gör nog att många drar sig för att anmäla fler.


Eller kan det vara för att vi är uppdelade på två ringar? Ja det kan också vara en anledning. För två år sedan skulle championklass tikar gå in samtidigt som bästa hanhundsklass i andra ringen. Jag fick då välja att antingen låta bli att gå in med min championtik eller låta bli att delta med min hanhund som vunnit sin klass. Båda ringsekreterarna sa att det var mitt problem, ingen av ringarna kunde vänta på den andra. Hur kan det vara mitt problem bara? Är inte utställningarna till för oss utställare och funktionärerna till för att underlätta för oss? Mitt svar när jag sa att det inte gick att få ihop det var att då skulle jag bara ha anmält ett kön.... Johoppsanhejsan, på det sättet får man då verkligen inte fler anmälningar... Den gången löste det sig tack vare domaren som sa att de kunde visst vänta i tikringen till bästa hanhundsklassen var färdig. Men det ska inte uppstå såna situationer. Är rasen uppdelad i två ringar måste det finnas tid för att invänta varandra när behov finns. 

 

Sen kan man fundera över om vi verkligen behöver två ringar? Med dessa anmälningssiffror på Stockholm Hundmässa borde det ha förståtts att det skulle räckt med en domare:
2012  74 anmälda

2013  94 anmälda

2014  109 anmälda

2015  104 anmälda

2016  73 anmälda

Det som också är intressant med dessa siffor är att de år vi är fler än 100 anmälda i rasen så är det domare från Storbrittanien, 2014 är båda domarna därifrån och 2015 är en av domarna från England.

Så man kan också se att när vi får engelska domare blir det fler anmälda. Så hur ofta får vi då engelska domare på vår ras? Tja i år har vi haft det vid två tillfällen i Sverige, på Springerklubbens Club Show där vi också har den högsta anmälningssiffran i år (117 st.) samt på Gotlands Kennelklubbs ena utställning. Där var endast 17 hundar anmälda, vilket väl får anses bero lite på att det inte är många anmälda dit då det är svårt att ta sig dit.

Hur var det 2016? Lika illa då... på Club Show hade vi engelska domare och på en utställning till, en som SSRK arrangerade. 
Som ex kan nämnas att det år 1993 var hela 8 domare från England och dömde ESS i Sverige. Det var domare M I Satterthwaite, Mrs Sheppard, E Darby, D Sheppard, Valerie Foss, Tony Pascoe, Jackie Perry & Hilda Parkinson. Året före var det 6 domare från England här; Dorothy Gardner, Mr & Mrs Taylor, Ann Webster, June Froggatt & Ian Hampton. Nu påstår jag inte alls att det bara är domare från England som är kunniga att döma rasen, absolut inte..., men jag tror att det finns ett ökat intresse från oss inom rasen att ställa ut för domare som kommer från rasens ursprungsland. 

 
Förr om åren hade vi SSRK:s utställning på Skokloster varje år. Där var det nästan alltid domare från England och det var höga anmälningssiffror. Att vinna där var något väldigt speciellt! Här på fotot från 1990 års utställning på Skokloster ses domare Mrs Frances Jackson (Mompesson) mellan BIM-vinnande hanhunden Hazelwoods Red And White Dynamite & BIR-vinnande tiken Nobhill Flip'n Flirty.

 

Kan vi göra något åt detta? Har vi inom vår ras någon möjlighet att påverka denna nedåtgående trend? Hur isåfall? Kanske borde vi gå ihop och göra en skrivelse till SKK om att vi gärna skulle se en förändring.

Jag för min del tycker det är väldigt tråkigt när det inte är fler anmälda - men det är inte bara det att det känns trist, utan också behöver man som uppfödare se ett större antal individer för att kunna välja lämplig avelshane till sina tikar. Så för rasens bästa behöver fler komma ut och visas upp!

 

Nu hoppas jag att vi ändå kommer att få en jättetrevlig dag tillsammans i Stockholm vi få som kommer dit och att vi har förstående ringpersonal som underlättar dagen för oss   .

 

 

 


Av barecho - 19 november 2017 17:44

Nästan alla vinnarutställningar ligger i slutet av året, så även den norska vinnarutställningen. Lite tråkigt är det tycker jag att de nästan är samtidigt allihopa - det gör ju att har man en junior som är född "fel tid" på året har den ingen chans att vinna någon juniortitel - en värdslig sak förstås, men lite tråkigt tycker jag. Samma sak - har man en tik som löper så att den är urfälld denna tid på året är den i princip chanslös. Nu är för det mesta världsutställningarna iaf under sommaren - men i år var alltså även den i november. Så någon junior hade vi inte med oss till Norge detta år - ingen veteran heller, det kan låta förmätet jag förstår det - men Pärlan har långt mer titlar än det svenska datasystemet klarar av (vilket är helt sjukt år 2017....), men det gör att det känns lite onödigt att ta med henne...


Så det var David, jag, Jenny, Paco, Yalla, Gizza, Curry och Jennys welsh GT som åkte västerut i fredags kväll. Vi hade tänkt att åka under natten till Lilleström där utställningen hölls - men det kändes lite jobbigt att åka 00.30 hemifrån och sedan hem igen efter utställningen varför vi bestämde att vi skulle övernatta i Karlstad natten mellan fredag och lördag. Och det var faktiskt väldigt skönt, visst fick vi kliva upp tidigt för att åka 04.15 - men det är ändå en stor skillnad mot att åka vid midnatt. 


Ingen trafik alls var det nästan - och jag sov en hel del under vägen dit vilket såklart gjorde att resan kändes väldigt lätt   . Strax efter 07.00 var vi på plats - och även om det är parkeringsvakter där så är de inte alls hysteriska över var man ska stå. Utan även om man väljer att åka någon annanstans än dit de vinkar så är det helt okej - väldigt bra kan jag tycka, för då tjänar man ju på att vara där i tid.


Däremot öppnade de inte entrén förrän 07.30 - lite sent kan jag tycka på en dylik utställning. Kön var lång innan de öppnade upp den magiska minuten 07.30 känns ju mer än töntigt att stå där och vänta allihopa på att rätt minut ska infinna sig. Men, men - vi vet att det är så här i Norge så inte mycket att göra åt det. Alla nummerlappar skulle kollas och de skrev in varje startnummer i den dator - kändes lite överarbetat. Inga vaccinationer kollades, eller jag såg något stickprov de tog. Jättebra tycker jag att de gör så, istället för som här i Sverige där varenda vaccination ska gås igenom...


När vi väl kom in i rätt hall var det markerat var burarna skulle stå. Det var ett väldigt litet område så att alla inte skulle få plats där förstod man ju.... Det ställdes även burar på andra ställen och det fungerade alldeles utmärkt - bra gjort också av NKK att inte ha funktionärer som gick runt och bråkade med de som ställt sig på andra ställen. Viktigt med bra stämning tycker jag på utställningarna om vi vill att hundsporten ska överleva!


52 vuxna Engelsk Springer Spaniels var anmälda och 2 valpar. Domare för dagen var John Thirlwell från England - känd för sina fina welsh springer spaniels med prefixet Ferndel. Roligt med domare från rasens hemland tycker jag!


Först ut av våra hundar var Yalla (Barecho You Rock My World), han vann unghundsklassen med CK.

Sen var det Pacos (CH Barecho Play Now Pay Later) tur - han ville inte vara sämre utan vann championklassen med CK. I bästa hanhundsklassen stod Paco sedan som etta vilket gjorde att han fick titeln NOV-17 (även han har för många titlar för det svenska datasystemet så den kommer inte att registreras tyvärr). Han fick också CACIB, men eftersom han redan är Internationell champion, C.I.E., kommer CACIBet att gå till den hund som fick Res-CACIB denna dag. 


Curry (CH Barecho U Must Be The One) vann klassen även hon, eftersom hon inte var champion när anmälan gick ut var hon anmäld i Öppen klass. Hon fick CK när hon vann. Gizza (CH Barecho Glint Of Gold) fick Excellent men blev inte placerad av de 10 championtikar som var anmälda. 


Sen i bästa tikklassen blev Curry fyra, de tre som stod före henne i bästa tik var alla norska champions vilket gjorde att hon fick CERT! Det innebar då att hon även blev NOUCH (Norsk utställningschampion). Jätteroligt förstås och det hade också varit kul att få en championrosett som delades ut i andra ringar, men någon sådan fick inte vi. Ringsekreteraren sa att vi fick hämta ut en sådan i NKK:s monter - men där sa de att vi fick köpa en... Lite trist tycker jag. Det är ju något speciellt när de blir champions så en sån rosett vill jag gärna ha - men betala för den? Nej där går gränsen liksom...


 
I BIR/BIM blev Paco BIM. BIR blev hans halvsyster CH Sieger's Show Me The Money Honey. Båda är efter hanhunden CH Linmoor Zimply Zalient   .


 
Mammas pojke som han kallas här hemma - fina, goaste, gladaste Paco   .


Någon uppfödargrupp orkade vi inte gå in med - nej, nu såg vi fram emot att få komma iväg i bra tid för resan hemåt   .


Först fick jag titta närmare på hanhunden NOUCH Westaway Stop Press "Gordon" som kommer att bli den hanhund vi parar Curry (CH Barecho U Must Be The One) med i vår - ser väldigt mycket fram emot den kombinationen   .

 
Gammalt foto på NOUCH Westaway Stop Press "Gordon".


När vi skulle gå ut med hundarna till bilen fick vi en stämpel för att kunna få gå in igen. När jag sedan skulle gå tillbaka för att hämta fler saker gick jag in samma väg som jag gick ut då jag såklart trodde det var där jag skulle gå in. Döm om min förvåning när jag blir utskälld när jag tänkte gå in där - en av de mest otrevliga människor jag träffat på länge var han som stod där för att dela ut stämplar. Han skrek åt mig - när ska du lära dig?? och att jag måste gå in där vi gick i morse. Hur faan ska jag veta det liksom? Okej om man inte får gå in där - men man kan ju säga det på ett vänligt sätt eller så kan man bete sig som ett "svin" rent ut sagt... och tja, han föredrog det sistnämnda...

Jag vände och gick in där jag gick in på morgonen - men jag var så otroligt irriterad över att få ett sånt bemötande att jag gick till denna man och sa att jag tyckte han var rent oförskämd och att det inte fanns någon anledning att bete sig på detta sätt. Han representerar Norsk Kennel Klub när han står där och jag tror knappast de vill bli förknippade med ett sånt beteende. Han svarade bara något otrevligt tillbaka till mig - men så otroligt tråkigt att dagen skulle avslutas på detta sätt. Jag hade annars ett väldigt positivt intryck av denna utställning - men efter detta kändes det bara så olustigt. Det är ju sant som man säger - en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk... Så hoppas NKK väljer sina funktionärer med mer omsorg i fortsättningen...


Vi var hemma runt 21.00 igår kväll - väldigt skönt att vara hemma i så bra tid, efter lite köpmat och firande av Pacos titel och Currys championat med ett glas vin somnade jag nog nästan innan jag fick huvudet på kudden...


Idag har vi haft nöjet att få följa finalerna här hemma och då se fina Aico (CH Barecho Amaretto) som blev BIR och Norsk Vinnare-17 idag, stort grattis till hans ägare Grethe Duus Björnbekk!


Ingen placering blev det för honom i gruppen - men han var sååå fin   .


Men apropå finalerna och livestreamingen. Så otroligt snyggt gjort, pampiga och värdiga finaler i en jättesnygg finalring. Snyggt podie för hundarna att stå på efter de blivit placerade och bäst av allt var att de dessutom hade kommentatorer till livestreamingen - åh vad jag önskar vi kunde få till något liknande på vår utställning Stockholm Hundmässa! I Finland har de liknande finaler och det är så snyggt inramat allting - så proffsigt och stilrent. Vi har olika teman på våra finaler och jag vet att det är uppskattat av många - men jag skulle önska att det var mer fokus på hundarna än på annat runtomkring som det känns lite som ibland på vår utställning i Stockholm.


Fler glada nyheter har vi fått idag   .

 
CH Barecho Viking Princess "Vanda" har blivit Runner Up Bäst i Rasen och Bästa öppen i grupp. Man förstår ju inte alla resultat från andra länder - men det stod att hon blivit RuBOB and open in group   . Så jag tror min översättning stämmer skapligt i alla fall   .
 

Av barecho - 12 november 2017 13:05

Så blev det äntligen dags för en världsutställning igen   . Förra året blev det ingen för oss då den var i Ryssland och det kändes alldeles för osäkert och krångligt att ta sig dit... Den vi var på sist var alltså i Milano, Italien juni 2015. Då blev Paco (CH Barecho Play Now Pay Later) BIR från unghundsklass   . Egentligen skulle årets upplaga av WDS (World Dog Show) varit i Ecuador, men av olika anledningar (mest ekonomiska tror jag) kunde de inte arrangera den varför den gick till Tyskland som var de som kom tvåa i omröstningen om vilket land som skulle få arrangera 2017 års WDS.


I tisdags kväll startade vi alltså resan mot Tyskland, vi var då jag, David, Jenny (som har Yalla) och Eva (som har Sindy). De hundar vi hade med oss var Paco, Pasta och Curry - och sedan var då Yalla, Sindy och Jennys welsh GT med oss. I bilen hade vi även Bessie (Barecho Odd Molly at Peasblossom) som vi lämnade till hennes husse då hon skulle hem efter att ha parats med Paco   .


Vi hade varit "duktiga" och förbokat färjan mellan Gedser och Rostock, blev så mycket billigare att göra så istället för att betala när man kör på. Men nackdelen är då förstås att man har en tid att passa.... Vi hade bokat in oss på färjan som skulle gå 07.00 - och David tyckte vi skulle åka hemifrån vid 19.00 på kvällen, men jag som gärna vill ha gott om tid tyckte vi skulle åka tidigare. Man kan väl säga att David var betydligt mer rätt ute vad det gällde tiden än mig då vi var framme vid färjan ca 3 timmar innan den skulle åka. Men vi fick sova en stund i bilen då istället och det var nog välbehövligt.


 
Här har hundarna fått sin frukost och blivit rastade, vad de tittar på allihopa vet jag inte - men det ser väldigt intressant ut iaf   .


Eftersom vi kom fram i god tid blev jag lite sugen att handla på Primark, en affär som jag brukar hitta mycket prisvärda kläder hos. Vi har ju tyvärr inte någon sån affär i Sverige så gäller att passa på när det finns möjlighet. Jag är ju också på jakt efter nya bruna kavajer till uppfödargrupperna... det verkar rent omöjligt att få tag på så hade en liten förhoppning att hitta nåt sånt där. Efter att ha lämnat Bessie till Dave utanför affären begav vi oss in för att shoppa lite   .

 
Och jodå, nog hittade vi en hel del allt....


Resan gick hur smidigt som helst ner till hotellet som vi bokat. Jag bokar oftast hotell som ligger lite utanför städerna, dels är de billigare och har oftare generösare inställning till att man har hundar med sig. Detta hotell som vi bodde på hette Waldschlössen och låg utanför ett mindre samhälle som hette Coswig. 


De kriterier jag vill att hotellen ska ha som vi bor på är att det är fri parkering, wi-fi, restaurang på hotellet och så bra rastningsmöjligheter. Allt det stämde bra in på detta hotell, tyvärr var de rent usla på engelska men det gick hyfsat ändå med vår skoltyska och deras knaggliga engelska.

 
Jag beställde soppa och normalt sett brukar det ju vara bröd till soppan, här var soppan i brödet vilket var lite roligt. Fanns ju dock inte planer i världen att jag skulle få i mig både soppa och bröd-tallriken... Men mätt blev jag och det är ju huvudsaken. 


Tidig uppstigning blev det morgonen efter, alla hundar som skulle fönas på och göras extra vackra förstås. I PM:et vi fick hem från WDS stod det att man inte fick använda hårfön på utställningen t.ex - inte för att vi brukar göra det så ofta, men varför liksom? Nåja, vi packade in oss och hundar och åkte mot Leipzig - lite orolig ifall det skulle vara mycket köer i och med att det var vanlig arbetsdag där, torsdag. 


Men allt gick bra, vi kom fram 06.30 precis som vi tänkt oss. Parkeringsvakter i mängder fanns där för att visa var vi skulle stå. Man fick också betala i kontanter till dem, endast 6 euro - det tyckte jag var väldigt billigt om man tänker på vad det t.ex kostar att parkera när det är Stockholm hundmässa och My dog. Inga problem heller när vi frågade om vi fick påbörja en ny rad för att komma närmare - lite förvånade blev vi nog, hade förväntat oss att få argumentera om det, men icke - de var så tillmötesgående så. Hemskt egentligen när man blir förvånad över att bli trevligt bemött av parkeringsvakter på en utställning...


När vi sedan kom till insläppet hade de gjort som 10 olika ingångar med kravallstaket typ mellan. Det gjorde att det inte alls blev någon lång kö, utan de stod och skickade oss till där det var minst folk som väntade. Mycket bra system tyckte jag! De kollade en av våra nummerlappar och våra pass, sedan var vi inne på området   .


Utställningsområdet bestod av flera olika hallar som var ihopbyggda med gångar mellan dem. Väldigt bra utställningsområde tycker jag, bra med utrymme i hallarna och bra ljus och luft därinne. Visst, lite långt att gå mellan hallarna - men jag föredrar det ändå helt klart istället för där det knappt finns plats att röra sig.


Såvitt jag kan minnas var det första gången vi hade en svensk domare på vår ras på en världsutställning. Domare var Bo Skalin, kennel Skabona (collie, sheltie, chihuahua och dvärgschnauzer). Totalt var 97 ESS anmälda - en mycket bra siffra och en av de högre de senaste åren. 


Jag har muttrat inte bara en gång, utan ganska så många gånger (enligt David iaf...) att vi inte hade några juniorer att ställa ut. Vi har ju inte haft valpar på ett helt år och den kullen vi hade sista förra året behöll vi ingen valp själv ur. Och Yalla, blev förstås typiskt nog 18 månader ett par veckor före... suck.... så det har jag tyckt känns tråkigt. Det är ju något alldeles extra att få visa fina juniorer på en sån här utställning med tanke på att man får titeln Juniorvärldsvinnare-17 om man vinner klassen. Så att vi ändå hade två juniorer med på utställning var förstås otroligt roligt, syskonen "Allegro" (Barecho All Rights Reserved) och "Ayla" (Barecho Addicted To You). Förstnämnda hanen är såld till Polen och tiken Ayla är såld till Tyskland. De är efter CH Goldmoore's Gold Dreamer och CH Barecho Devil Wears Prada. Båda såg jättefin ut när jag såg dem på morgonen innan bedömningen startade så lite hopp fick jag allt att vi kanske skulle kunna få någon juniortitel ändå...


  
Och jodå, Barecho All Rights Reserved "Allegro" vann hanarnas juniorklass och fick då lägga till titeln JWW-17 till sin sedan tidigare vunna titel JEUW-17! På andra plats i klassen stod Sieger's My Kind Of Hero.


 
Nästa klass var unghundsklass där då Barecho You Rock My World "Yalla" deltog. Han var lika superglad som vanligt i ringen, dock gled han lite på mattan när jag ställde upp honom varför jag fick stoppa honom med min fot som ni ser på fotot. Då fungerade det bättre   . Tvåa i klassen blev Ruby de Syringa.


 
Här ser ni lite hur ringen såg ut. Bra storlek tyckte jag det var på den, det hade inte skadat om den varit lite större från början. Men eftersom det inte var någon bedömningen i ringen bredvid utökades storleken på vår ring vilket gjorde den alldeles lagom.


 
En väldigt annorlunda ordning på klasserna hade de här. Efter unghundsklass var det dags för championklass, och därefter working och så sist av klasserna var öppen. Varför det var så just här har jag ingen aning om...

Men här är iaf championklass hanar, som trea på fotot står CH Barecho Play Now Pay Later "Paco" som blev placerad som nummer tre i klassen. 


 
Yalla i full koncentration....


 
Sedan var det alltså dags för tävlan om CACIB, och det är ju den som får CACIB som får titeln Världsvinnare vilket gör att det är här man blir som mest nervös... De som går in här är alltså vinnaren av unghundsklass, öppen klass, championklass och working klass. Fyra hundar och alla med ägare som hoppas, hoppas på att få titeln... När så domaren säger att Yalla är vinnaren blir jag så otroligt glad förstås - det är en känsla som är svår att beskriva, men är så innerligt stolt över en sån hund som honom som dessutom man har fött upp själv   . Res-CACIB gick till hanhunden L'power Point De La Tete De Fellering.

 

 
Fina, fina Yalla - han har verkligen fått det bästa från båda sina föräldrar - CH Lelica's Rock The Stage och CH Barecho Glint Of Gold. 

 

Sen blev det en längre paus innan det var dags för tikarna att börja bedömas. Det stod nämligen att de skulle börja 11.00 och det gick väldigt fort i vår ring varför de fick vänta en stund för att klockan skulle bli 11.00

 

Det startade med veterantikar där vi var väldigt glada att se ännu en svensk springer få en titel, nämligen CH Art-Wave's Tempo Di Pace som fick titeln VWW-17 när hon vann klassen, stort grattis till ägare och uppfödare till henne!

 

 
Juniorklass tikar var ingen stor klass, endast fyra deltagare vilket måste anses som väldigt få på just en sån här utställning. Jenny visade Barecho Addicted To You "Ayla" och hon var verkligen så fin i ringen, när hon så vann och även hon fick titeln JWW-17 som sin bror blev vi förstås superglada! Tvåa i klassen var Melodie De La Tete De Fellering.

 

 
Vackra Barecho Xtra Sweet "Sindy" visades i unghunsklass tikar av sin ägare Eva. Tror jag aldrig sett henne så fin i ringen som hon var denna dag, även om hon alltid är fin   . En andra placering blev det för henne. Tyvärr är inte fotot speciellt bra, men vinnare i klassen är iaf Soul Of The Sea Kaladan och trea blev Milka De La Tete De Fellering.

 

 
Tikarnas championklass, här hade vi med CH Barecho Party In My Head "Pasta" som fortfarande är urfälld i pälsen efter sin valpkull. En andra placering blev det för henne.

 

  
I öppen klass tikar visade jag min "ögonsten" Barecho U Must Be The One "Curry", en andra placering blev det även för henne. Vinnare blev Springtrend Silver Shadow som sedemera blev tiken som vann CACIB och fick titeln Världsvinnare-17 av tikarna. 

 

 
Så var det då dags för att ta ut Bäst i rasen. Här deltar vinnande juniorhane, vinnande juniortik, CACIB-vinnande hanhund, CACIB-vinnande tik, vinnande veteranhane och vinnande veterantik. En uppgörelse som bestod av svenskuppfödda/norskuppfödda hundar...

 

   

Oj så otroligt glada vi blev när det stod klart att BIR-vinnaren var vår Yalla     .

 

 
BIR WW-17 Barecho You Rock My World & BIM WW-17 Springtrend Silver Shadow.

 

 
BIR-junior & BIM-junior

 

 
Foto på BIR & BIM, samt BIR-junior och BIR-veteran.

 

 
Lite kramande blir det förstås också   

 

Flera uppfödargrupper deltog i rasen och vi hade en grupp med Yalla, Pasta och Sindy som blev bäst i rasen   . Efter det pustade vi ut lite innan det blev dags för lite fotografering igen...

 

  
Yalla måste förstås fotas ihop med sin fina rosett, vilket för övrigt var det enda som delades ut i vår ring. I de flesta andra ringar fick samtliga placerade fina rosetter, men vi fick inget sådant. Inte ens att det fanns en skylt där det stod WW-17 eller nåt sånt för fotografering. Väldigt snålt kan jag tycka...

 

 
Foto med huvudpersonen och Jenny & mig måste ju förstås till också...

 

 

.... även om det innebär att jag måste kravla mig upp....

 

 

 

 
Barecho Xtra Sweet "Sindy" (CH Mountjoy Scurry Simon - Barecho Need I Say More). Ägare Eva Hellstrand.

 

       
De fyra korten här ovan här på JEUW-17 JWW-17 Barecho All Rights Reserved "Allegro" (CH Goldmoore's Gold Dreamer - CH Barecho Devil Wears Prada). Ägare Natalia Mystkowska, Polen.

 

 
JWW-17 Barecho Addicted To You "Ayla" (CH Goldmoore's Gold Dreamer - CH Barecho Devil Wears Prada). Ägare Eva Sommermann, Tyskland.

 

 
Puss på dig   

 

 
Det officiella BIR-fotot fick Jenny ta. Jag hade då tagit mig till området där finalringen var och efter att ha ätit hade min vila-klocka ringt så då satt jag och slappade i en stol medan David och Jenny plus Yalla gick iväg till fotograferingen. 

 

De hade organiserat det bra kring förhandsgranskningsringarna, det var stora områden där det fanns gott om plats för alla som skulle delta där. Däremot tog det alldeles för lång tid... En timme fick hundarna stå och vänta efter de var förhandsgranskade innan de gick in i stora ringen, alldeles för lång tid tycker jag. Inte heller på denna utställning kände domaren något på hundarna i förhandsgranskningen, samma sak var det i Växjö. Här fick vi iaf visa rörelserna för domaren, inte ens det fick vi göra i Växjö. 

 

Lite panik uppstod när vi såg att Allegro som blivit BIR-junior inte fanns med bland de hundar som förhandsgranskades av grupp 8-raserna. Jag fick kontakt med hans ägare som sa att hon var på väg - och skulle komma om 10 minuter... jag svarade att det nog var försent då. David pratade med funktionärerna där och sa att springern skulle komma sent. Och tur var att han hade gjort det... för typ ett par minuter innan de skulle gå in kom de dit och blev då stoppade för att det var försent. David hämtade då den kvinna han hade pratat med förut och hon sa att de fick vara med... puh... så nån minut senare äntrade han ringen.

 
En tredje placering blev det för honom där, väldigt bra gjort tycker jag - speciellt stolt att Allegro själv var helt oberörd av att all uppståndelse iom att han kom så sent dit.

 
Här är samtliga placerade i bästa junior grupp 8.

 

 
Allegro själv var rätt så nöjd efter finalen   

 

 
Yalla skötte sig superbra i stora ringen, trots att klockan var närmare 19.30 då och han hade varit igång hela dagen kändes det som. Ingen placering blev det för domaren som kom från Filippinerna - Augusto Benedicto den tredje Santos. 

 

Rätt så slitna, men så otroligt otroligt nöjda och stolta tog vi oss sedan till bilen för att åka mot hotellet. 

Strax innan vi kom till hotellet blev vi stoppade av polisen, men de var inte så värst intresserade av oss - de såg nog att vi var mer än trötta och tänkte det var bäst vi fick åka vidare mot hotellet...

 
Såklart blev det firande med lite "champagne" som Jenny bjöd på innan vi stupade i säng... Inte ens Curry orkade hoppa omkring i sängen utan hon la sig för att sova direkt   .

 

Resan hem gick lika smidigt som resan dit, så ca 02.00 på natten mot lördag var vi hemma igen. Så skönt...

 

Och lördagen blev en riktig slappardag för oss, jag bakade en smulpaj som vi åt tillsammans med Jacob när vi kröp ner i soffan och kollade en film på eftermiddagen.

 

Sen på kvällen kom Henric, Viktoria och Elis för att äta lite ihop med oss.

 
Härlig ålder det här...

 

 

 
Men ett bad kändes nödvändigt...

 

 
Sen blir man såhär trött efter mat och bad.... goaste Elis   .

 

Tja hur det nu är - hur trött man än är efter en sån här resa så kan man ju inte låta bli att längta till nästa... Så hotell är redan bokat inför nästa års WDS, ska bli sååå kul   !
 

 

 

 

Av barecho - 1 november 2017 19:43

If love alone could have kept you here you would have lived forever   

 
C.I.E NORDUCH FIJV-08 WW-11 SEV-14 Barecho Quest For Success "Claudia/Clådan"
20/10-2007 - - 1/11-2017 
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans   

Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards