I morse hade jag och hundarna rejäl sovmorgon! Vaknade inte förrän strax före 09.00, så skönt så.   Hundarna sover hur lugnt som helst så länge jag sover, att David är uppe och stökar bryr de sig inte om. Men, så fort jag vaknar - fastän jag inte rör mig så märker de att jag är vaken - och då är det snabb uppstigning som gäller. Herregud, var ju hur många timmar sedan som helst de fick mat sist!!!!!  

Zola sov inne hos oss istället för Fritz, och han verkade lite chockad först över aktiviteten - men sedan hakade han på det glatt, skällande gänget som kastade sig nerför trappan..... (ett under att de inte gjort illa sig än så länge....peppar, peppar....).

Efter lite frukost, så var det dags för ett pass i källaren. En valpköpare kom med sin tik för lite puts, eftersom de inte bor här i närheten så brukar hon komma en helg istället. Är ju inte så lätt att hitta nån ledig.... så fick bli tidigt innan vi skulle iväg. 

Jens kom igår kväll med sin tik för parning med Messi, vi åt och hade så trevligt   - tänk så kul det vore om man hade mer tid att umgås med uppfödarkollegorna, än de korta stunder man ses på utställningar!

Har haft en tanke sedan ett tid tillbaka, att anordna nån typ av fest, eller vad man ska kalla det - just för springerfolk. Bara för att umgås, kanske lite lekar eller nåt på Alborgen (är som typ fångarna på fortet). Käka, ha kul tillsammans utan att det är någon utställning eller nåt. Vore så himla trevligt      , och jag kan absolut tänka mig att ordna alltihopa - om det bara fanns intresse. Är ju bara det att det är så svårt för hundfolk att komma iväg "bara så där", hundvakt ska ju ordnas mm.... Men, drömma kan man alltid...... skulle det vara så att flera andra känner för det, så säg till!!

Efter trimningen var det dags för tvagning av familjen, och så in till Gävle där en av mina tvillingbröders dotter skulle döpas. Strömsbro kyrka skulle vi till, med Fridas hjälp så hittade vi dit utan några som helst problem. David var lite matt där ett tag, inte bara Frida som tjatar sväng vänster osv.... Jag måste ju också hålla koll, och säga åt honom att dämpa farten... Till slut frågade han varför jag överhuvudtaget låter honom köra när det är så dåligt hela tiden? Jaaa, det kan man ju undra.....  

  
Agnes i mamma Sofias knä, lite småhungrig verkar det som....

Agnes ser lite skeptisk ut, och det kan man ju förstå.... Och du Robert, räta upp ryggen och sträck på dig, lyssna på storasyster nu!!  

Storasyster Ida håller koll på pappa Roberts teknik när han häller i vattnet

Och så själva dopet då, med vattnet som Prästen talade om att kunde vara det som en elefant hade sprutat ut över savannen, eller nåt sånt - ganska så häftigt när man tänker efter att det är samma vatten i omlopp hela tiden!

  
Agnes verkar gilla musik, hon diggade till Isn't she lovely    - såg verkligen intresserad ut!

Just det här tycker jag känns lite olustigt när det är dop, tycker det måste vara lite skrämmande för en bebis - en vilt främmande människa som står med dom så där - men vet att jag är lite känslig....  

Jag tycker dop är himla fint, och vi har döpt alla mina barn. Av tradition, och inte för att det direkt har nån religiös koppling för oss personligen. Tycker en del saker känns jobbiga måste jag säga - psalmen "Tryggare kan ingen vara" är fin, och jag sjöng med i alla verser utom den sista - kan inte förmå mig att göra det med texten "Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock bliver..." Mina tankar går då till lilla Birger som togs tillbaks innan han ens fått en chans att leva här på jorden....  

Efter dopet samlades vi i nån typ av församlingshem. Fick smörgåstårta, och så fika efteråt.

Presentbordet, Agnes sov själv när presenterna öppnades - men skulle tro att hon ändå inte varit så himla intresserad...   

Min andra tvillingbror Daniel, Henke, Jacob och så jag själv då smilandes....

Bästa svägerskan Anna  

Och så fasters "lilla" Andreas med sin söta tjej Sara (minns du Andreas när du var liten och visade kort på din faster, dvs jag, för dina kompisar sägandes "Visst är hon väl söt?!", det var tider det.....)  

  
Vad har Anna fått syn på här??? Ja, det kan man undra...he...he...

Är ju så himla ansträngande för mig att försöka vara "normal" och uppföra mig under flera timmar såhär, så nåt var jag ju tvungen att göra? Henkes kommentar med ett flin till mig: "Men väx upp nån gång mamma......" Nädu, det tänker jag inte göra - världens trotsigaste 40-åring   tänker gå in för att bli världens trotsigaste 50-åring nån gång i framtiden (är ju låååååååååångt kvar till dess såklart!)

Ha en bra lördag kväll mina vänner!!

 

Sari O Martina

15 januari 2011 19:20

Självklart kommer vi och leker! Vore skitkul :)

 

Lena

15 januari 2011 19:45

Oj, "lilla" Andreas blivit så stooor !!! Han var ju dagbarn hos mig, för inte såååå längesedan eller hur det nu var!! ;)

http://lenahansen.bloggplatsen.se

 

Johanna

15 januari 2011 20:26

Jag har också numera MYCKET svårt för verserna i "Tryggare kan ingen vara..." Vi har varit på ett dop efter Birgers död och både Pelle och jag satt och grät för fullt. Nytt dop väntar om några veckor, få se hur det går.... kram kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...