Förra året var vi till Leeds och ställde ut våra hundar på en Championship-show för alla raser, det gav mersmak så vi började prata i vintras om att vi skulle åka på en utställning igen denna sommar. Letade helg som kunde passa både vad det gäller hundvakt och utställningar vi ville delta på i Sverige. Helgen som var visade sig vara en lämplig helg och då domaren även var den som gett vår Clådan (CH Barecho Quest For Success) CC samt bästa tik på Crufts för några år sedan blev det just utställningen i Border Union som vi valde. 

Vi övertalade Jenny (nåja, så himla svår att övertala var hon inte...) att följa med och ta med sina två welshar på resan. Att kunna kvalificera hundarna till Crufts var det vi ville uppnå i första hand, men vi hade såklart också hopp att det skulle kunna gå bra i övrigt också. Om man placerar sig som 1-3 i vissa klasser kvalificerar man sig, här kan man ju också anmäla till fler klasser - nåt som jag inte förstår vitsen med helt måste jag säga. 

Ett himla krångel var det när vi skulle anmäla, något som jag krånglade med när vi var i Spanien. Till slut lyckades vi iaf få alla hundar anmälda; tre av våra, Jennys tre och vi fick även låna med oss två av Evas hundar   .

   
Ja här börjar ju de flesta resor för oss - i hundbadet. Här är det våran Pasta-makaron som badas   .

Torsdag morgon strax efter 08.00 startade vi hemifrån, vi mötte upp Jenny utanför Heby (tack för lånet av parkeringsplats Lena K). I Sala träffade vi sedan Eva för att ta emot Sindy och Donner som alltså skulle med på resan de också. 

Vi har alltid åkt tunneln när vi åkt till England tidigare, men denna gång bokade vi färjan mellan Calais och Dover istället. Halva priset nästan blev det, och det som gjorde det billigare var att de inte alls tog lika mycket betalt per hund som de gör i tunneln. Dock måste man ju passa en tid lite mer med färjan än om man åker tunneln. 

   
Vi turades om att köra hela natten och färjan gick sedan ca 06.00 på morgonen, skönt då med lite paus på 1,5 timme när vi kunde äta frukost och vila lite. 

   
Härligt när man sen möts av Dovers vita klippor   .

"Bara" knappt 70 mil kvar att köra då - utställningen Border Union ligger som namnet antyder förstås på gränsen mellan England och Skottland. För mig var det första gången jag fick möjlighet att besöka Skottland så det kändes lite extra roligt. Resan upp dit gick bra - några stopp blev det förstås och det brukar vara David som mest kör på fel sida vägen i England, denna gång fick jag göra det också. Gick bra, men jag fick koncentrera mig lite extra. Konstigt ändå hur snabbt man ändå kommer in i att köra på fel sida.

   
Vi hade bokat boende på ett ställe som hette Elishaw Farm Cottages, såg väldigt mysigt ut på hemsidan men man vet ju aldrig hur det sen är i verkligheten. Kan dock säga att detta var ännu bättre på plats än när vi bara såg foton på det. Ett helt fantastiskt ställe - förutom de små "midgies" som fanns där. Det var som småsmå knott, typ som vi kallar Svens hemma hos oss. De var hemska, kröp in i ansiktet och bet som fasiken - rent förskräckliga!

   
Fin utsikt från innergården.

   
Kan man få ett bättre välkomnande när man varit ute med soporna?

   
En egen lite uteplats som var inhägnad fanns till just vår stuga.

   
Nu blev det inte så att vi kunde sitta ute och äta nånting, vädret var inte kanonbra direkt och sedan var det de där småknotten också...

   
Det var två stugor som de hyrde ut, eller stugor är väl egentligen inte rätt namn. Det var mer två delar i en länga av ett gammalt hus. Gemensam innergård hade vi och sedan egen uteplats med utgång till från själva stugdelen. 

   
Väldigt fräscht och hemtrevligt, luktade gott av nyplockade blommor och en nybakt kaka som väntade på oss i stugan när vi kom dit. 

   
Där ser ni dörren som gick ut till uteplatsen. 

   
Perfekt ställe att rasta hundarna på blev detta, till och med vår ytterst kräsna dam Pasta tyckte detta var helt okej att göra sina behov på.

   
Tre små ponnies hade de där, de brydde sig inte speciellt mycket om oss och våra hundar. När det åskade var de dock jätterädda, jag tyckte så synd om dem när de sprang runt i hagen när det blixtrade som värst.

   
Får fanns det överallt, vart man än tittade så var det får, får och får. Dessa får fanns på andra sidan vägen mot där vi bodde. Jag som klippt några får nu tycker nog ändå att jag lyckats bättre än den som klippt denna stackare   .

   
Vi fick en skotsk flagga när vi stannade till på gränsen mellan Skottland och England där det lämpligt nog var en parkeringsplats där man kunde njuta av utsikten. Vädret var ingen höjdare, det blåste rejält kan man väl säga!!

   
Ny frisyr fick jag också, snyggt - nja inte speciellt...

   
Fantastiska vyer

      
Här är själva utsiktsplatsen vid gränsen - ett motorcykelgäng från Tyskland var där samtidigt, jag kan säga att jag var extremt nöjd att få hoppa in i en varm bil och inte på en kall motorcykel när vi åkte därifrån. 

   
Ett till kort på vår fina baksida   

   
Pasta hon trivdes på vår säng hon - barnens gamla lakan passar bra som skydd på alla resor, fint med lite Pokemon...

      
Hundar var det överallt i stugan. De som hyrde ut hade hundar själva så de var väldigt positiva, inget extra behövde vi betala för de 8 hundar vi hade med oss. 

   
Vi var på lite sightseeing i lilla byn Otterburn som var den som låg närmast där vi bodde. Det här var tydligen nåt populärt bröllopsställe - nu tänkte väl inte vi gifta om oss direkt, men Jenny kanske det kan passa nån gång i framtiden   .

   
En promenad till lokala affären blev det också - kändes som man var med i nån gammal engelsk serie när vi var inne i affären. Så puttinuttigt allting - inte direkt som våra stora Ica-affärer. 

Men alltså, är det inte väldigt märkligt hur de har vattenkranarna på många ställen i England. Hur ska man kunna tvätta sig när det kommer kokhett vatten i ena kranen och iskallt i den andra, hur får man det lagom då lixom??

          
Kort på alla hundarna var vi ju tvungna att få till - det tog ett tag men till slut så blev det ändå skapliga kort   

   
De som bodde i stugan bredvid hade två labradorer - de tog vår fotografering med ro, men deras ägare var rätt så fascinerade av alla våra hundar. 

   
Vi åkte till utställningen och tittade redan på lördagen, bra att veta hur vi skulle ta oss dit och vart vi skulle parkera. Själva utställningsområdet är ett fast område kan man säga - som är till för utställningar och dylikt. Runt området fanns det sen rejäla ytor som användes som parkering. Man fick en parkeringslapp med PM och där stod en siffra, tror det var fem olika parkeringar och man fick då parkera på den som var närmast sin ring och det tält där man skulle ha sina hundar. 

   
Så var det asfaltsgångar in som man lätt kunde dra sina vagnar på, tänk om vi hade såna här områden i Sverige också!

 
Men känns väl som det börjar bli dags även för England att skrota dessa? Knappt någon hade sina hundar där utan de har burar precis som vi har här. Tänk så mycket mer utrymme som skulle finnas i dessa tält om de tog bort allt detta?

 
Alla har en ring utomhus, men det finns också en "wet weather ring" där man kan vara om det blir dåligt väder. Det regnade ytterst lite när vi var där på lördagen men knappt någon var utomhus. Ringarna inne var pyttesmå, men hundarna visas inte heller lika mycket i rörelse här som hemma. Det skulle aldrig fungera hos oss där vi prioriterar att se på rörelserna i så stor utsträckning. 

 
Vi åt på den lokala puben på kvällen - maten var väl "sådär". Men trevligt att de hade hundar med sig in på puben, sånt gillas   . David däremot irriterade sig på att servitriserna hade ipads där de tog upp beställningarna och hörsnäckor - nej, det passade inte tyckte han. Speciellt inte på en gammal pub som denna....

 
Som tur var regnade det inte något under den dagen vi ställde ut, utan vi kunde vara ute hela dagen. Först ut av våra hundar var Donner (Barecho Don't Tell Mama). Han skötte sig kanon och var så otroligt fin i ringen tillsammans med Jenny, han placerades som tvåa och blev då kvalificerad till Crufts!

 
Sen var det Biggles (Barecho Bring The Gold) tur, han blev tvåa i juniorklassen och blev då kvalificerad även han. 

 
Yalla (CH Barecho You Rock My World) gick i Limit dog, han placerades trea och även han var då kvalificerad till Crufts, roligt   .

 
Blingbling (Barecho Bling Bling No Way) gick i juniorklassen, inga av våra tikar placerades i någon klass. 

 
Sindy (CH Barecho Xtra Sweet) tävlade i Limit bitch

 
Pasta (CH Barecho Party In My Head) tävlade i Open bitch.

Så inga resultat att hurra för direkt, lite besvikna var vi ändå, det måste jag erkänna - mest eftersom Clådan då blev bästa tik på Crufts för denna domare i betydligt hårdare konkurrens och de hundar vi hade med oss nu påminner om henne på många sätt. Men så är det, man lär sig något nytt varje gång och bara att ta nya tag och hoppas på bättre lycka nästa gång. Vi var såklart ändå glada att vi fick tre hundar kvalade till Crufts nästa år   . Sen såg jag också en väldigt fin tik där (den blev inte heller placerad så man kan väl säga att domaren och jag hade väldigt olika smak...) och är det något man hoppas på dylika resor så är det att hitta någon ESS man tycker speciellt mycket om där man kanske kan ha tur att få något bra själv ifrån den nån gång i framtiden.

     
Jennys GT blev inte placerad i Open dog, men många kom fram efteråt och sa att de tyckte han var så fin - sånt är ju alltid roligt att höra   . Tyvärr fick vi inget foto på Jennys valp Tonic, han placerades som tvåa i klassen och kvalificerade sig även han. 

   
Lite fotografering av Yalla blev det när vi kom hem innan det blev köppizza och tidigt i säng.

Idag är det hemresa som gäller - litet lunchstopp i närheten av Peterborough blev det. De har så superbra såna här rastställen i England, finns allt möjligt att äta - till och med så det passar mig.   

 
London passerade vi på lite avstånd.

 
Väldigt fint i Dover med en ståtlig borg i bakgrunden.

 
I väntan på färjan.

 
Vi tänkte sjunga "Dover-Calais" men vi nöjde oss med att titta på utsikten och ta lite kort...

 
... eller ja, David kunde inte sköta sig förstås   .

Just nu är vi på gränsen mellan Holland och Tyskland, imorgon em räknar vi med att vara hemma igen   .