Kryddan hade tid att valpa på lördag, hon parades bara en gång och känslan var att vi kanske var lite sena ute när vi parade henne. När hon sedan valpade redan idag var nog den känslan rätt,  vi skulle ha parat lite tidigare för att det skulle vara ultimat. I måndags var hon helt lugn, dock gick tempen ner ända till 36,9 på fm - på Kryddan märktes inget, hon var i det närmaste oberörd. Lite flåsade hon på kvällen sen och på natten var hon ytterst lite orolig. Dock ville hon inte äta sin mat och tempen låg fortsatt nere, om än lite högre. Så att det var på gång förstod vi. 

Under förmiddagen igår låg hon mest och sov i mitt knä   

Bedjande ögon som undrar vad som händer i kroppen...

Cirka 12:50 började hon krysta och efter bara ett par krystvärkar föddes första valpen.

När jag tog emot valpen kl. 13.00 trodde jag först det var något fel på den, att den var död eller inte tillräckligt utvecklad. Men den sprattlade på för fullt men sååå liten - jag kan inte minnas att vi haft en springervalp som varit så liten när den fötts. Endast 148 gram vägde denna tik som fick namnet Fancy. Jag har gått igenom henne flera gånger men kan inte se att det är något uppenbart fel på henne, och inte ser hon ut att vara för tidigt född heller. Hon har rejält med päls på huvudet och allt ser ut som det ska, det är bara det att hon är otroligt liten. 

Valp nummer två kom en timme efter, klockan 14.05 föddes en hanvalp som nu heter Falco. Han vägde 314 gram och är med det den största i kullen. 

Sen tog det ungefär två timmar till valp nummer tre, denna hanvalp föddes kl. 15:55 och vägde 234 gram. Han fick namnet Faxe.

Sen blev det en lång väntan på nästa valp, under den tiden var Kryddan helt lugn och sov mesta tiden. Så 19.25 föddes fjärde valpen, också det en hanhund. Han vägde 310 gram och heter Fiddler. 

Och efter det somnade Kryddan rejält, helt lugn var hon och jag var osäker på om jag kunde känna någon mer valp eller inte. Hon hade flera moderkakor kvar i magen och då är det svårt att känna om det är en valp eller vad det är som man känner. Så efter att först ha trott det var någon/några valpar kvar fick vi känslan av att valpningen var över. 

Kryddan med sina fyra förstfödda. 

Men framåt småtimmarna blev Kryddan oroligare, och det kändes som det kanske kunde vara någon valp kvar. Kryddan var hur pigg som helst själv, men hon hade inte lika lätt att komma till ro som tidigare. Så direkt när de öppnade hos veterinären i morse ringde vi och vi fick komma på en gång. På vägen dit lät det konstigt från buren där Kryddan var, då stod hon som en märla och krystade fram en till valp! Tyvärr en död hanhund, han föddes ca 08.15 imorse. 

När vi precis körde in på parkeringen utanför veterinären så föddes en till valp, helt plötsligt pep det från buren där Kryddan var och då hade hon fött en levande tikvalp   .

Tiken Flow föddes alltså klockan 08.55 i bilen, hon vägde 288 gram.

Där var vi helt övertygade om att hon hade valpat klart, men när vi ändå var hos veterinären valde vi att ta en röntgenplåt för att veta helt säkert - och jodå, en till liten valp var det där! Efter att Kryddan fått lite värkstimulerande medel föddes den snabbt.

Valp nummer sju var alltså Frost, en tik som föddes kl. 09.30 Hon är liten hon också, om än större än Fancy som är klart minst. Vikten var 210 gram. 

Så allt som allt var alla valpar små i kullen, man undrar ju lite om det kan vara orsaken till att valpningen drog ut så på tiden? Och det gjorde också att det var svårt att känna om hon hade valpar kvar eller inte. Lite dåligt samvete får man ju när man inte kände dessa tre som hon hade kvar i magen   

De två eftersläntrarna Flow & Frost håller ihop