Igår blev Veras valpar tre veckor, tänk så himla snabbt det går! Redan om fem veckor så är de "flyttklara"...

Dagen till ära så fick de sina klor klippta samt blev avmaskade för första gången. Det var inte speciellt populärt nåt av det kan jag säga... De gnällde och de försökte komma loss från mig, men såklart blev alla klor klippta vare sig de ville det eller inte. Första avmaskningen brukar jag använda Banminth till, det är så lätt när det är salva tycker jag. Valparna tycker inte det är så gott - men kan ju säga att flytande Axilur som de kommer att få nästa gång inte smakar direkt gott heller av vad jag sett hos tidigare kullar....

Jag filmade en liten snutt på dem, om ni undrar varför det blir lite konstigt på slutet så beror det på att Vera gav mig en puss så kameran for iväg....

Det blev ingen blogg igår, jag hade så ont i huvudet hela dagen - hade nån typ av löne/medarbetarsamtal med chefen på eftermiddagen och det gjorde inte saken bättre... Så igår kväll orkade jag inte göra annat än titta på TV. Såg på mamma byter bo (David tycker att vi ska anmäla oss till det ifall det blir nån ny säsong). Han har då så mycket konstiga idéer ibland... Inte skulle jag utsätta varken Jacob eller mina hundar för att det skulle komma hit nån mysko typ och ta hand om dem...

Sedan såg jag på Ett barn i minuten, blandade känslor att se det måste jag säga - skrattade och grät om vartannat gjorde jag....

Idag har jag varit in och tagit nytt cellprov. Jag tog ett sådant i januari (det vanliga som det är 3 år emellan), men när jag fick svaret så var det inte normalt. Det skulle gå tre månader innan ett nytt prov skulle tas då det oftast var förändringar som försvann av sig själv. Får se nu vad jag får för svar på detta prov, det tar väl någon vecka innan svaret kommer. Barnmorskan (som är en fd valpköpare från schnauzertiden) förklarade att cellförändringar inte är cancer, men kan leda till det om man inte gör något åt det. Lite fundersam blir man ju när svaret inte är normalt, men jag har surfat en hel del på detta och det verkar vara vanligare än man tror att man får göra om detta test.

Nej, men nu ser jag ju att klockan är över 21.00, shiiiiiit - DHW, here I come!!

Vaknade i morse med sprängande huvudvärk... inte kul alls. Det berodde förmodligen på att jag hade så ont i ryggen igår och det sedan satt sig i nacken. Men, det kan ju också ha hjälpt till förstås att vår lilla tyrann helst vill sova på min kudde, och då allra helst runt mitt huvudet... Ja, men hon är ju så söt och verkar ha det så skönt så jag har inte hjärta att flytta henne....

Älsklingen min gick upp istället för mig, matade och släppte ut alla hundar - samt kom upp med en treo till mig. Får jag bara ligga kvar en stund efter intag av treo så brukar det släppa. Så även denna gång som tur var....

David och Jacob åkte in till Sandviken direkt efter frukost eftersom Jacob hade fotbollsträning inomhus redan 8.30 Många som vill ha inomhusträningstider nu så svårt att få bra tider...

Jag skulle åka och hämta hem Vera och hennes valpar, såg verkligen fram emot det! Även om jag vet att de haft det kanoners hos mamma & Leif så vill man ju kolla på dem och följa deras utveckling... Jag passade på att köra Henke till jobbet i Hofors på vägen dit, var lite orolig eftersom jag körde Udjat och vi inte bytt till sommardäck på den ännu. Är ju inte tillåtet att köra med dubbdäck efter 15:e april efter vad jag har förstått.... Meeeen, jag hade förstås några lögner på lager ifall farbror polisen skulle stoppa mig!! Inget hände dock som tur var, utan resan till Torsåker gick utan några som helst problem.

Packade in Vera och valparna i bilen, de var så tysta och snälla därbak - jag hade förväntat mig att de skulle låta som en skock med fiskmåsar, men inte då - de var knäpptysta och sov som stockar...

När jag kom hem hade David satt upp valphagen till dem och själv stod han ute på gården och eldade upp lite bråte.... Fy, jag gillar inte alls att elda, är så orolig hela tiden att det ska sprida sig.

Men David verkade tycka att det var riktigt kul - var all möjligt träskräp som åkte in där, bland annat Jets träbur som han kom hit i från Australien....

Ja, som ni ser när det blivit släckt så var det inte bara saker av trä som åkte in där.... En julgransfot fattigare har vi blivit nu....

Förberedelserna för altanbygget har startat - det ser så annorlunda ut nu när buskarna och spaljeérna har försvunnit....

Cockervalparna gjorde sig hemmastadda fort, de är jättesociala och nyfikna. Jag har inte full koll ännu på vem som är vem, har mest lärt känna dom idag och gosat...

Vilken hög kant det var på skålen här då!

Enklare då att kliva i fatet....

Nu du ska jag brotta ner dig syrran!

Liiiite ostadigt är det ännu på benen ibland....

Tar lite stöd här tror jag....

Och vem är du då med det där fåniga flinet, du är inte vår matte!

Ni har sett foton tidigare på hur vi lär valparna att stretcha för att de ska få långa rörelser - här kan ni också se att vi lär dom stretcha ut halsarna....

Lite springervalpfoton måste också vara med här förstås, här är det Gibson som mumsar för fullt...

Brorsan Giggs föredrar den här stilen, att ligga på rygg när han äter...

Gry har kurat ihop sig med mamsen hon...

Gyan tar spjärn med tassarna för nu snart så.....

....släpper hon mjölken och då är det njutning på hög nivå i valplådan!

Vi har tagit lite nya foton på Baros - insåg ju att de vi har på honom sedan förut är från när han var valp.....

Ställde honom här först, men insåg att det nog lutade lite.

Blev bättre här tyckte jag.

Kan inte helt bestämma mig för vilken sida som är bäst att visa på honom?

Ja, framsidan är alltid bäst - det vet jag ju....

Det märkliga är att jag nästan tycker han ser lite intelligentare ut än en del av våra brun/vita - men jag lovar, det är bara en synvilla....

Ja, för vad säger man om detta? Ingen normal hund rullar väl ihop tungan som en cigarr??

Clådan har fått ett välbehövligt bad idag - förstår inte att det tar så lång tid för hennes päls att komma tillbaks helt. Längden är okej nu, men hon saknar fortfarande underull. När jag ändå var i badtagen så fick Tyra sig en omgång också. Först kammade jag igenom henne (inte populärt, men Tyra lilla - detta är bara början...he...he...).

För kolla här....

n

Nej, shiiiiit - var tog min söta valp vägen, och vad är detta för monster???

*
Skratta inte, för då j....r - hälsar Tyra!!!

Ja, göm mig för fan så jag slipper skämmas!     

Handdukstorkningen var väl helt okej, fönen däremot var allt annat än okej.... Jag försökte pussa på henne, det brukar hon gilla annars - men här gick gränsen, hon bara blängde surt på mig.... Om det berodde på att hon nu luktar minkolja som nån annan töntig spaniel efter att ha använt deras minkoljeshampo, eller om det helt enkelt var så att hon inte fick sin vilja igenom, ja - det kan man fråga sig....

Ja, det var väl lite av vad min söndag har innehållit - och inte för att jag vill ta ifrån er glädjen över att värmen är här - meeeen, jag slog just ihjäl årets första mygga.....

... som någon så passande skrev på FB efter att Baros fått sitt första cert idag, blivit bästa hanhund samt slutligen BIR!!

Det var inte alls väntat från min sida, är så ovan med att domare nuförtiden uppskattar en svart/vit av bra kvalitet. Många gånger tycker jag att de liksom nästan räknar bort dom på en gång.....

Men nu börjar vi från början såklart, det är ju så det ska göras eller hur?

David och jag lämnade residenset på Barecho-kullen strax före 06.00 imorse och vid 07.25 anlände vi till Rocklunda. Eftersom jag sett i PM:et att vår ring var i fotbollshallen, där den nästan alltid varit, så frågade jag P-vakten om vi fick parkera vid den ingång som var närmast där? Inga problem sa vakten, han berättade hur vi skulle gå tillväga, vi körde in och parkerade som första bil på det stället. Mycket praktiskt och bra service till utställarna, men varför hade de inte skrivit ut det i PM:et att möjligheten fanns att parkera där, det skulle ha underlättat för många fler.

I fotbollshallen är det helt underbart underlag för hundarna att springa på, vet inte riktigt vad det är för material - nån typ av konstgräs med grus i. I alla fall så får alla hundar bättre rörelser där tycker jag, det ger lite stuns åt steget + att de såklart får bra fäste. Att det luktade gammal fotbollsssko där inne när vi kom dit avhjälptes ju snabbt när det blev fullt av hundar! Då luktade det gammal hundpäls istället, myyyyycket bättre - då kände man ju sig som hemma!

Domare för dagen var Eva Mjelde från Norge, även denna dag var det en domarelev i ringen - Eva Jönsson var hennes namn. 

Inga valpar deltar på denna utställning, lite trist kan jag tycka som vill försöka träna mina unga vilddjur så mycket som möjligt. Först ut var då hanarnas juniorklass där vi hade två representanter, Diezel (Barecho Deal Or No Deal) samt Baros (Night Wish Darrem Canis).

Här är det Diezel som domaren går igenom....

... och så ett springkort på Diezel, ett av de få travsteg han tog... he...he... men det lilla jag såg såg mycket lovande ut!!

Undrar just vad Andrea säger till mig här??

Här står vi uppställda i juniorklassen innan placering, först står Happymind Mountain Shadow som kom tvåa i klassen, sedan är det Baros som vann med CK och så sist på fotot här står Searoad's Repeat And Reply som placerades som trea.

Unghundsklassen vanns av Vegas (Barecho Yackpot Every Time) som då fick CK och Messi (Barecho Zuper Playmaker) blev tvåa i öppen klassen, även han fick CK. Tre championhanar från oss var med, tvåa med CK blev Fly (CH Barecho Quite A Flyer), trea blev Eros (CH Barecho Just A Striking Image) samt på fjärde plats kom Winston (CH Barecho Most Wanted).

Här står Baros och jag och väntar på att bästa hanhundsklassen ska starta, nog ser jag lite drömmande ut allt - drömmer jag om ett första Cert för lakritspojken tro?

Lite problem, om än angenäma sådana, blev det med handlers till bästa hanhundsklassen. Ulrika ställde upp och visade Messi och Marie visade Fly, tusen tack för det!!

Till en början sprang Baros som nummer två, men efter åtskilliga varv så ändrade domaren till slut och han blev bästa hanhund!! Mest chockad var nog jag ändå, inte för att jag inte tycker han är bra nog, utan mycket för att jag vet hur himla svårt det är för en svart/vit att vinna! Vad Messi tyckte om det hela talar vi inte högt om.... Han såg helt knäckt ut stackarn, slagen av den där - som inte ens kan lyfta på benet? Herregud, vart är världen på väg..... Extra roligt var också att trea bästa hanhund blev Fly och fyra bästa hanhund med Res-Cert var då Vegas!

Snabbt byte till Miranda (Barecho Devil Wears Prada) för min del, hon vann juniorklassen igen med CK. Maja (Barecho Your Highness) fick Excellent, men blev inte placerad i unghundsklass. 

I championklass tikar hade vi med två snyggingar, Kylie (CH Wongan Romanza At Barecho) blev tvåa med CK och efter henne stod Thea (CH Barecho Roses All Over) som då blev trea med CK. 

I bästa tikklassen visade Emelie Kylie och jag Miranda, tack Emelie dig kan man alltid lita på! Slutliga placeringen i bästa tik blev så att Kylie blev tvåa, Thea trea och så Miranda fyra med sitt andra CERT!

Här kommer en liten filmsnutt från BIR/BIM:

Ja, som ni ser så fick då Baros och jag ta emot den gul/röda rosetten! Oj, så roligt - är så glad och stolt över vår stiliga pojke!

Fr.v.: BIR Night Wish Darrem Canis & BIM CH Big Brazzel Catch Me If You Can

Vi hade också BIR-vinnande uppfödargrupp där Winston, Fly, Thea och Miranda var med.

Efter att rasen var färdigbedömd så drog vi ner alla grejer till stora hallen där finalerna skulle gå. Eller vi vet jag inte.... David drog hela lasset och jag gick med alla hundarna, vad som var mest ansträngande kan ju diskuteras....

Vi gick och åt buffé under tiden vi väntade på att finalerna skulle börja, fanns pastarätter, kötträtter och fiskrätter. Det kostade 99:-/person, men det var det helt klart värt - så skönt att få i sig lite varm mat efter en ansträngade dag!

När det var dags för förhandsgranskning till grupp 8 så var Baros på bushumör, han hade blivit kär i en söt welshflicka - dock var inte kärleken besvarad kan man väl säga. Han hade otur och halkade omkull när han sprang, fruktansvärt golv inne i den hallen måste jag säga. Och mycket märkligt att det inte var mattor där man sprang in i stora ringen - en så stor utställning tycker jag nog att man ska kunna ha det på! Baros blev inte placerad i gruppen, men jag tyckte ändå att han skötte sig bra med tanke på att han nyss slagit omkull sig på golvet.

Strax därefter var det dags för BIS-uppfödargrupp. Miranda hade också otur med golvet, verkar som det är värst för de yngre hundarna? Men trots det så blev vi placerade som BIS-4, verkligen roligt och stort tack till er som stannade kvar och visade era hundar i finalen, Eva, Jill och Emelie!!

Ja, ni ser själva golvet - som värsta bonade dansgolvet....

Skönt att bara ha 1,5 timme hem, var trött som vanligt - tänk så konstigt det är, precis så mycket ork har man så man tar sig hem? Hur långt jag än har åkt hem efter en utställning så känns det alltid om jag inte skulle ha klarat en mil till ens....

Jag var inte sugen på köpmat, så jag lagade lite stuvade makaroner till mig istället. Det var sååååå gott med favoritvinet till.

En till som tyckte att makaronerna var goda var Tyra, ni skulle ha sett Kylies förvånade min när Tyra fick stå på bordet och äta från tallriken!!

Med stuvning i skägget, men världens sötaste ändå!

Nån som blev glad när vi kom hem var såklart Pärlan - och barnen hennes ser ut att må så bra. Duktiga pärlingen min  

Ja, nog är hon en dramaqueen allt vår Tyra! Jag har börjat slappna av mer och mer nu när Tyra leker med de andra - hon har så himla roligt med de yngre så jag har inte hjärta att låta henne vara ifrån dom. Meeeen, så idag när jag stod och diskade så skrek hon till - jag såg att Miranda och hon var under bordet. Tyra hoppade iväg på tre ben och hade öronen bakåt, såg allmänt olycklig ut....

Jag blev så himla orolig - tänkte att Miranda säkert satt tassen på henne och skadat henne rejält. Tog upp Tyra i famnen och hon låg bara där och såg olyckligt på mig. Provade att få henne att stödja på benet, men nej - det kunde hon inte alls. Hon hoppade på tre ben. Jag kände igenom hela benet och inga problem att böja det hit och dit, var inget direkt ställe hon ömmade på heller. Men hela tiden när jag kände igenom henne så tittade hon på mig med öronen bakåt (de är alltid framåt annars när hon är pigg och glad!). Till slut skuttade hon iväg på tre ben till en hundsäng och la sig för att sova. Så himla orolig jag blev - tänkte att jag måste åka till veterinären med henne (jo, jag vet att Veronica sagt att de är dramaqueens, men hon såg ut att ha jätteont). Om en springervalp skulle bete sig sådär så skulle den verkligen ha ont och förmodligen hade det hänt något värre.

Hon fick sova där en stund, sedan gick jag dit med en sockerkaka och när lilla fröken fick lukt på den så tog hon ett skutt ur hundsängen! Inga problem alls med benet längre, nädå - pigg och glad som vanligt..... Att leva med en affenpinscher frestar på nerverna måste jag säga!

Jag har så himla ont i ryggen och även i en fotled (gammeln är på väg....) så David måste följa med till Västerås imorgon. Risken är annars stor att jag inte kan visa någon hund alls och då kan jag ju lika gärna stanna hemma känns det som....

Thomas är hos oss och ska vara hundvakt imorgon, Lleyton är såklart väldigt glad att ha "sin" husse hemma!!

Ingen fredagsfräckis blir det idag, bjuder på några roliga bilder istället....:

Nja, vet inte om jag är så sugen på den skinkan inte....

Oj, 130 cm - det var inte illa.....

Så till sist min favorit....

Fredagsmys på er allihopa! Syns här imorgon kväll, får väl se då vilket humör jag är på efter utställningen...he...he....

... över valplådan nu. Visst är det fridfullt att sitta och titta på en kull nyfödda valpar där mamman och de små mår bra?

Pärlan fick en hutt och sedan mat för en liten stund sedan, mycket motvilligt fick hon sedan gå ut och slutligen duscha av bakdelen innan hon fick gå tillbaks till sina små som fått rent i lådan.

Nu är hon trött lilla hjärtat.... Det tar på krafterna att föda fram åtta stycken, men hon har varit så duktig  . När hon fick första kullen, hos Vanja och Dag i Norge, så var hon väldigt orolig när första valpen kom, av detta märktes inget nu - sån skillnad när de haft en kull tidigare så de vet vad det handlar om.

Vi har fått en kull på detta datum, tidigare - nämligen för sex år sedan när Penny fick sin tredje kull och den gången ihop med Lleyton. De var hela 13 valpar i kullen, men två var dödfödda så hon fick 11 stycken kvar. Lite för många kan jag tycka för en tik att ta hand om, men jag hjälpte henne så gott det gick minns jag. Stort grattis till de som finns kvar i denna kull! Den mest "kända" i denna kull är väl Puh som haft många framgångar i både utställningsringen och även är viltspårschampion. Han har också lämnat flera kullar efter sig. Claes och Max har jag inte hört ifrån sedan de var valpar. Conny kommer hit med jämna mellanrum när husse & matte är på resa - han är så himla härlig den hunden, alltid superglad att komma hit och så lika glad när han ska hem igen. Han älskar verkligen allt och alla, tror jag aldrig sett honom ens lite spänd utan han går lätt ihop med alla hundar här hemma. Dock kan väl tikarna ibland surna till när han försöker uppvakta dom.... Curt flyttad norrut till f.d valpköpare och sist jag hörde ifrån dom var allt bra. Rillo flyttade till Torsåker och det var lite speciellt med honom som valp, han var nämligen strävhårig/korthårig. Det såg mycket märkligt ut - lite mer päls har han fått, men det är inte så mycket. Calle blev omplacerad och finns tyvärr inte längre i livet.... Ellie flyttade norrut och Lovis blev nollåtta, det var ett tag sedan jag hörde något ifrån dom. Chanel har jag träffat både på utställningar samt att hon varit här hemma hon också när matte varit på resa. En kull valpar har Chanel fått för några år sedan. Pinglan placerade jag ut hos en fodervärd, men av olika anledningar så beslöt vi oss för att inte ta några valpar på henne utan hon överläts på fodervärden.

Nä, nu ska jag ta en välbehövlig dusch, man känner sig inte så fräsch efter att ha valpat en tik.... 

Nu har den åttonde valpen fötts och det blev en hanhund, så 4+4 är det nu.

Han är den som är mest brun och namnet hans blev Gibson. Han föddes 09.25 och vägde 392 gram.

Jag tror inte det är någon kvar nu, men jag vet av erfarenhet att det kan vara svårt att säga om det är tomt eller finns en kvar. Det lär ska visa sig inom ganska så snar tid skulle jag tro....

..och nu är det sju stycken, jag tror det åtminstone är en valp kvar - vill inte klämma alltför mycket, vet ju själv att det inte är så trevligt när de klämt på magen efter en förlossning...

Nummer sju var en tik som heter Gillian. Hanvalparna är det Jacob som döper, då efter fotbollsspelare. Tydligen inte så lätt att hitta kvinnliga sådana, så tikarna har han överlåtit åt mig att döpa...

Gillian föddes 08.55 och vägde 362 gram.

Här är de andra innan Gillian fötts, de verkar duktiga att äta allihopa - ligger så fint uppradade för det mesta.

Förutom när det är dags för tvätt, tur de är mjuka i kroppen med tanke på att Pärlan bara böjer upp dom när det är dags för dem att bli rena och snygga. Här är det Gry som får sig en omgång, huvudet är alltså under henne...

Stadigt grepp om tutten har Ginger.   

Nummer sex var en tik, så nu står det 3+3....

Ginger fick hon heta, tack för namnförslaget Erika. Hon föddes 08.15 och vägde 354 gram. Hon har haft väldigt lätt att föda fram dom hittills, sex valpar på 2,5 timme är alldeles lagom tycker jag.