Läs den intelligenta frågan som jag fick för en liten stund sedan, klicka där det står 6 besvarade frågor.... Vad ska man säga? Nån som vet om det är olagligt att lägga ut namn här på den som gjort det efter att vi spårat IP-numret?

.... var det ju igår när Tyra äntligen fick komma hem! Ja, äntligen för oss då - hur hon tänker om saken är jag inte helt säker på....

David, Jacob och jag styrde Wesslan mot Västerås igår strax efter 16.00 Frida, vår GPS, har blivit helknäpp sedan ett tag tillbaka. Jag vet inte hur hon beräknar tiden längre? Som om hon trodde att det var en gubbe med keps som dessutom var halvblind som kör? Beräknad ankomsttid till Västerås skrev hon 18.48, så närmare tre timmar till Västerås? Det är 13-14 mil dit och med tanke på att hon inte valt någon annan väg än den vi åkte så kan man ju fundera.....

Ca en timme före tiden hon sa körde vi in på Ekbacksvägen för att hämta hem vårt lilla "apbarn"!

Valparna hade växt på sig rejält, och herregud så snabb de var när de sprang på golvet som fem uppskruvade hårbollar!! Tyra var den första som lämnade sina syskon och jag tror nog att hon saknar dem lite....

-Goddag, Tyra heter jag!

Funderar mer och mer på om detta inte är en hund, utan en apa....

Vi blev bjudna på god mat och tårta efteråt, David drack vin till han också så det blev jag som körde hem - det gör mig dock inget, är ju mest avslappnad när jag får köra själv....

Tyra blev lite fundersam när hon skulle in i bilen, jag hade tagit med mjuk filt som jag tänkte att hon skulle sitta på fram vid fötterna på passagerasidan. Jo, pyttsan! Hon var inte nöjd förrän hon låg uppe på Davids axel, där sov hon som en stock..... Hon gled ner nån gång när vi svängde, men snabbt klättrade hon tillbaks dit så hon kom i rätt position.

Vi var såklart nyfikna hur det skulle gå när vi kom hem till alla våra hundar.... Vi var inte hemma förrän vid 22.00-tiden, men alla hundar vaknade då och skällde förstås när de hörde vår bil. Bar ju in Tyra såklart och då darrade hon, det skälldes såklart en hel del där hon var född också - men hon hörde väl att det var helt andra hundar här och man förstår ju att hon undrade vad hon hade kommit till för dårhus...

När vi kom in i köket så satte sig Jacob ner på golvet med henne och hon såg mycket förskräckt ut när våra överlyckliga hundar sprang in!

-Det var mig en ful hund, konstiga prickar och så inget skägg - mycket märkligt.... Värst ändå är svansarna som man blir omkullviftad med hela tiden - så mycket mer praktiskt när svansarna bärs högre!

Tyra satt mest på filten med sin "pellefant" som hon fick med sig från uppfödarna. Filten var hennes bo - så fort någon av våra hundar blev för närgångna så sprang hon dit och det var som om springrarna förstod det - de lät henne vara ifred när hon höll sig där.

Men efter en stund blev hon förstås för nyfiken.... måste ju ändå kolla in dom där konstiga hundarna - dom verkar snälla ändå....

Men, människorna här i huset är nog ändå bäst!

Hon är så rolig, så fort jag tar i kameran så tittar hon rakt in i den... blir nog en fotomodell av henne...   

Så blev det dags att gå och lägga oss. Vi hade lite funderingar om var hon skulle ligga, i Jacobs rum eller i vårt? Vi har ju heltäckningsmatta i vårt sovrum - å andra sidan så blir det inte stora pölar efter henne. Så jag tog upp hennes lilla filt, pellefanten och en tidning. Bäddade åt henne nedanför min säng. Vad tror ni hände? David sa att hon inte skulle ligga i sängen, för tänk om hon kissar eller bajsar i sängen. Meeeeen, inte kunde jag motstå dom där ögonen inte.... dessutom så var ju Messi i sovrummet och han är för tillfället inte kontaktbar eftersom Clådan är i höglöp.... Ville ju inte att han skulle springa över henne där. Så, naturligtvis blev hon upplyft i sängen. Åh, så glad hon blev då! Började bädda runt som värsta valptiken, slet och drog i lakanet och krafsade och bäddade. Till slut så var det då enligt henne helt perfekt och då slocknade hon direkt...

Pärlan stack fram nosen till henne och undrade vem som hade tagit hennes plats? Ett svagt morr fick hon till svar.... he....he.... tyrann var det ja!

Jag vaknade till några gånger under natten, men det var nog mest för att jag oroade mig. Tyra, hon sov hon.....

Jag gick upp redan 05.30 imorse för att Henke skulle åka vid 06.00 till Turkiet. Måste ju upp och säga hejdå och se så att han kom iväg ordentligt. Men när jag klev upp så blev Tyra fundersam igen om hon kommit till hundarnas Beckomberga? Hon hade ju hört något om Berga så måste väl vara hundarnas mentalsjukhus detta?! Föööör så fort jag satt mig upp startade serenaden, alla hundar - inkl. de som sover nere skriker som besatta, skäller och gnäller för nu är det ju matdags! Tyra fick stora ögon och valde att stanna kvar hos husse när jag försvann ner med de andra....

När jag sedan hämtade ner henne åt hon lite frukost, med betoning på lite.... och så verkade hon inse att dessa långörade "idioter" faktiskt var hennes nya flock! Så himla pjåkiga kanske de inte var, man kan alltid tänka att det kunde ha varit värre....

Fast du, det där är mitt vatten bara så du vet!

Så här vid mattes fötter så är de ganska så bra att gosa ner sig mellan.....