.... redan efter min älskling som inte kommer hem förrän på fredag. Som tur är så vet jag hur snabbt dagarna går så snart är det fredag igen. Värst är när jag går och lägger mig tycker jag - man vänjer sig himla snabbt att ha sin älskling   bredvid sig. Nu har jag förstås hela sängen full av hundar (och en katt), men det är inte riktigt detsamma.

David åkte till Ryssland i söndags morse, jag skjutsade in honom till Sandviken då på morgonen. Denna gång är det inte Moskva han åkte till, utan Lesosibirsk - fem timmars flygning från Moskva rätt ut i now-where. När jag sökte på Lesosibirsk för att få upp kartor så jag skulle se var det låg så var det lättklädda damer på samtliga dessa sidor! Lite skumt...ha...ha... Tyckte David sa nåt om att det går 7 kvinnor på varje man där - får väl se om han kommer hem igen!!

Men, det är väl bra egentligen att få längta efter varann... är nog nyttigt i ett förhållande. Vet att jag skrivit här förut om det - men ibland fattar jag inte att jag haft sån tur att hitta någon att leva ihop med som jag mår så bra av, finns ingen människa som jag känner mig så trygg med och som jag kan vara helt mig själv inför. Den som såg till att David kom i min väg kan jag aldrig tacka nog känns det som. Såja, nog med kärlekstramset nu eller hur?!

Eller nej, här kommer lite till. I lördags var vi på dop i Årsunda kyrka, det var Pelle och Johannas son Hubert som skulle döpas. När de inte syntes till när tiden började närma sig för dopstart så var det nog inte bara jag som anade ugglor i mossen. Och mycket riktigt, bröllopsmarschen började spelas och vips så hade dopet blivit ett bröllop istället!

Två av mina gullungar fick vara med på kortet också - de var ju inte direkt uppklädda, men man kan ju inte klandra dom direkt, de hade ju ingen aning om att de skulle vara med på något bröllopsfoto. Grattis Pelle & Johanna och lycka till i framtiden! Någon frågade mig efteråt om hur det kändes -  fattade först inte vad hon menade? Men förstod sedan att hon syftade på att jag varit gift med Pelle förut. Men jag har ju varit lyckligt gift själv med David i över 11 år så hur skulle det kunna kännas något? Nä, jag önskar dom all lycka i deras äktenskap - nåt som jag tycker är naturligt att göra även för alla X-fruar.

David och jag hann med lite fika, men sedan fick vi lämna kalaset för att åka in till Sandviken då Jacob hade innebandymatch igen. Han var inte själv med på dopet/bröllopet då de hade upptakt före med lite käk och annat. De vann med 6-5 och spänningen var oliiiiiidlig på slutet. Annars hade jag fullt upp med att kolla på och lyssna på tränarna, framförallt då en speciell, i motståndarlaget. Fler än jag satt bara och gapade - herregud som han skrek och lät otrevlig! Jag försökte filma med min telefon, men just när jag filmade då knep han igen minsann. Nä, nästa gång de möter detta lag så riggar jag upp filmkameran!

Igår fortsatte jag min sortering av papper och har även börjat gå igenom en del gamla kort - men ni vet väl hur nostalgisk man blir då.... Kunde knappt slita mig från alla gamla kort på mina älsklingar - tror jag ska börja ha med lite gamla foton här i bloggen då och då, på det sättet blir de lite ihågkomna känns det som!

En ung Lleyton (CH Wongan Kadenza) - här hade han hela livet framför sig känns det som, nu är det honom jag kallar gammelgubben här hemma...

Lika med Kylie (CH Wongan Romanza at Barecho). Minns hur jag såg fram emot att få visa dom - var ju så sjukt stolta över dom, kunde inte fatta att jag hade sån tur att få köpa två så fina importer...

Tycker det här kortet är så fint på Elin (CH Trollängens My Carnation) och Vanja.... det är från när Elin flyttade hem till Vanja och Dag Harald. Från början var det menat som ett lån - men sedan hade vi inte hjärta att ta tillbaka henne.

Fritz (CH Barecho Fun For The Future) från ett regnigt Borås-04. Domare var Göran Bodegård - och med tanke på min lite skeptiska min så kan man ju undra om jag var nöjd med ett BIM.....

Nu till lite nyare kort:

Så här ser Jacobs eftermål ut - eller vad kallar man det de äter ca 1,5 timme efter kvällsmaten? 4-5 mackor och typ 1 liter mjölk.... ja, växer man så behöver man näring förstås!

Några fina kort har vi fått från Ginger (Barecho Girl Next Door) i Tyskland.

Myyys i solstolen!

Och lite lek måste förstås också hinnas med!

 

Agnetha

25 oktober 2011 10:10

Vilka fina bilder,både bröllopsbilder och på hundarna. Och visst är det väl ändå tur att livet består utav en massa överraskningar även om en del av dem tråkigt nog inte är så roliga. Kortet på Vanja och Elin är utstrålar en sådan värme och kärlek så man blir alldeles rörd, kankse mest då ifrån Vanja :-). Och det var ju inte bara du som blängde lite, även Fritz verkar slänga en missnöjd blick...... eller så stöttar han bara matte :-).Blicken har def Winston ärvt. Det finns ingen som kan undgå vilket humör han är på...... och då menar jag ingen.... han har inget pokerface alls.
Ha det bäst.
Agnetha och Ankarsviksgänget

http://www.barechomostwanted.dinstudio.se

Helene

25 oktober 2011 11:35

Nåt pokerface har då varken mina hundar eller jag tror jag! Kram

 

Katarina H

25 oktober 2011 15:22

Bilden på dig o Fritz är så fin! ni tittar båda två lite åt sidan som om ni tänkte samma sak!
Har själv gått igenom lite gamla bilder härhemma idag - vad åren går, åh så många fina hundar jag hittade.....

Helene

25 oktober 2011 16:15

He..he... ja, vi tänkte säkert samma sak han och jag..... Ja, tänk vad åren går - värst är att titta hur jag själv såg ut, kläder och frisyrer då speciellt - herregud, vad hade man för smak förr i tiden??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Saffran gått drygt fem veckor i dräktigheten så gjordes ett ultraljud på henne, det visade sju valpar - alldeles lagom antal tänkte vi   Sedan gick tiden och hon blev inte så väldigt mycket tjockare, misstanken började gro på att hon kanske resor...

Igår kväll somnade hon in, kennel Barechos allra äldsta uppfödda hund   Hon blev 17 år och 10 månader, tänk bara två månader ifrån att fylla 18 år. Frisk och pigg in i det sista, ålderskrämpor har hon förstås haft på slutet. Men livsglädjen och glöde...

Som vid tidigare kullar kunde inte Joy hålla sig tiden ut, hon hade inte tid att valpa förrän på söndag men igår började hon bli lite orolig. Det började med att hon blev ganska så rejält flåsig, men svårt avgöra om det berodde på att det är så varmt...

I fredags styrde vi bilen norrut, närmare bestämt mot Fauske i Norge. Resan skulle visa sig ta hela 15 timmar, Jenny och jag startade från Sandviken 06.00 och hämtade sedan upp Emelie i Sundsvall. Det fanns flera alternativa vägar att köra dit, vi va...

I år var det äntligen dags för oss att åka till Torrevieja, Spanien igen    Vi var ett stort gäng som åkte, hela 11 stycken. Det var jag och David, Jacob, Henric med familj samt Davids bror Gustav med sina tre barn. Tyvärr kunde inte Thomas och Ellin...