Istället för denna utsikt...

.... är detta vad jag tittat på idag...
 

Tja, inget ont som inte har nåt gott med sig   . En rejäl städning har det blivit här hemma idag nu när det för en gång skull gapade helt tomt i almanackan. Mycket välbehövligt kan jag säga att det var nu när hundarna börjar bli "höstblöta" och leriga när dom är ute.

David har tagit sin an vår trapp som varit behov av att bytas ut typ hela sommaren. Meeen, samma sak där - tiden har inte funnits, men nu var det lika så bra att passa på innan något annat kom emellan. Den gamla trappen hade ruttnat i träet så det var nästan med livet som insats man gick där nu på slutet...

Våran "lilla" älskling mår mycket bättre. Han är just nu inne i Sandviken hos en kompis och igår när vi var och tröstshoppade i Valbo var han riktigt pigg :-) Idag var sista dagen som han åt penicillin och vi ska nu försöka dra ner på Alvedon och Ipren som han äter som smärtstillande. Nu retas han och är precis som vanligt igen, sååå skönt   . Vi har ju rätt mycket galghumor i vår familj, så skämten är rätt så råa just nu hehe...  .

Liza är rejält tjock och jag är såå spänd på vad som är där i magen :-) Hon sneglar in åt valprummet där Marta ligger - det syns på henne att hon vet precis vad som väntar...

Henric och Nathalie har det hur bra som helst i Spanien, så oerhört roligt att de kom iväg trots det som hände och att de nu njuter för fullt i värmen :-) Som Henric skrev själv igår när vi messade med varandra: första SMS:et stod det att de satt och solade på terrassen, nästa SMS flera timmar senare skrev han att de nu bara tog det lugnt.... Verkar som de har fullt upp därnere, haha... Från att sitta och sola till att ta det lugnt - men så skönt för dem, nu får de ladda upp rejält innan helvetesvintern kommer.. 

Det förra blogg-inlägget fick 463 besökare - verkligen roligt, även om jag tycker det skulle vara ännu roligare ifall fler kommenterade :-) Har under de år jag haft bloggen fått höra att vissa tycker jag är för öppen om saker och ting och att de aldrig skulle dela med sig så mycket av sitt liv som jag gör. Och tja, smaken är som baken och alla är vi olika. De som känner mig vet att det här är JAG, jag har alltid varit en öppen person som delat med mig av det som hänt i mitt liv. Visst, det finns förstås saker som jag inte säger också - det finns gränser även för mig. Men, det här är så JAG fungerar och tycker man att det är jobbigt att läsa det jag skriver - ja, ni fattar va? - det är ju liksom bara att låta bli isåfall...

För mig är bland det värsta som finns falska, insmickrande människor som aldrig visar sitt rätta jag. De verkar sååå trevliga och gulliga - men så fort man vänder ryggen till så snackar de skit. Ibland kan jag önska att jag vore sån också... helt född utan samvete på nåt sätt. Bara kör på i ullstrumporna - låtsas att man tycker om folk fast man avskyr dom, berätta inte om jobbiga saker som händer utan se till att man håller skenet uppe så att det ser bra ut "utifrån". Sedan hur man mår själv inombords, det är inte lika viktigt.... Nä, hua  .

Nä, sån blir jag aldrig - jag vet att jag kan vara en påfrestande människa många gånger med mitt sätt att vara, men jag kan inte vara någon annan, det här är jag - take it or leave it!