Jag har varit lite småkrasslig ända sedan förra veckan - är ju inte ofta jag stannar hemma från en utställning vi anmält till, men att åka upp till Vännäs i söndags hade jag inte pallat - var såå himla trött och ont i kroppen. Att jag sedan var och tittade på Jacobs fotbollsmatch i måndags kväll gjorde förmodligen inte saken bättre - men det var det värt ändå, han var så duktig tycker jag (och vem vet bättre än en fotbollsmorsa liksom?).

Men förkylningen blev ju inte bättre av det tyvärr. I går morse vaknade jag med feber och jätteont i ryggen - varje gång jag hostar så hugger det till i ryggen (jaaa ni hör hur synd jag tycker om mig själv, eller hur?). 

Fortfarande håller febern i sig - och så fort jag anstränger mig (som typ går upp för trappen) så är jag alldeles svettig. Tack och lov för Netflix och Viaplay såna här gånger. Jacob tipsade mig om en serie som hette 13 reasons why så den håller jag på och plöjer mig igenom just nu...

På något sätt får jag för mig att mitt immunförsvar blivit sämre efter operationen av tumören - eller om det är av alla mediciner jag äter sedan dess. Jag tycker inte alls jag var sjuk lika ofta före det, eller kan det vara åldern som gör det? Att jobba som förskollärare gör ju att man är utsatt förstås för smitta - men det gjorde jag även före jag opererades och det känns inte som jag var sjuk lika ofta då, eller så har jag bara dåligt minne...

Nåja, bara att hoppas förkylningen försvinner snart så allt återgår till det normala. En dusch ska det bli nu, får för mig att det ska få mig att känna mig lite bättre en stund i alla fall...