..... ja, det är ju som bekant inte så bra alla gånger... Här kommer i alla fall en kort filmsnutt från BIR/BIM i Hofsnäs - håll till godo!

Som ni vet så gillar jag att ställa ut på Springerklubbens Open Shows, och inte många sådana verkar arrangeras i år tyvärr. Har bara sett annons på Syds och Västras som nu båda har varit, sedan tror jag vår egen avdelning Gävle/Dala ska ha - men det ryktas om att den ska vara helgen när Europavinnare går i Holland så då är ju inte jag hemma.... Verkligen trist att inte fler avdelningar har open shows längre!

Nåja, lite jäktigt skulle det bli till denna utställning - men mycket att göra gör bara att man måste vara ännu mer strukturerad och disciplinerad. David åkte till Tyskland i söndags kväll, och skulle inte landa förrän vid 17.00-tiden på Skavsta i Nyköping. Jag jobbade alla dagar utom torsdag då denna vecka + avdelningsmöte på jobbet måndag kväll. Men, det är bara att bita i och på nåt konstigt sätt så lyckades jag få alla fem hundar klippta och badade, samt packa allt själv så jag kunde köra söderut på onsdag eftermiddag efter att jag slutat jobbet. Henke ställde upp som hundvakt, och denna gång hade han inte bara dom att se efter... Jacob ville sova hemma med tre kompisar så även dom fick han ta hand om, vilket han gjorde på bästa sätt som alltid .

Jag skulle leverera lite grejor till en kund till mamma vid Järva krog, ringde då David och då var han i Södertälje-trakten. Så skulle då vi, två bönder från landet, hitta på nåt ställe i Stockholm att träffas på. Inte så lätt.... Det var sjukt mycket köer från båda håll på E4:an, fattar inte hur ni som bor där står ut....

Ringde 08-jouren (Jill) så hon berättade vad det stod på skyltarna där vi brukar släppa av/hämta upp henne. Tack för det! Det var bara för David att hoppa in i bilen igen, och vända om söderut i köerna.... Det var sjukt mycket trafik hela vägen ner till Vaggeryd. Vi stannade i Nyköping på Max för att äta - och det gick knappt att få en parkering där för det var så mycket folk. Då var ändå klockan 20.00 på kvällen. Jag tog ut hundarna och rastade av dom. Och när jag går med Tyra vad kommer då tror ni? Jo, en shih-tzu-blandning eller nåt rusande i ett flexikoppel som matte släpper efter. Går det bra? frågade matten. Ja, det gör det säkert sa jag - men vill inte att hon ska träffa andra hundar. Då kollade hon på mig som om jag vore nåt sorts ufo eller att Tyra typ var galen och slet andra hundar i stycken.... Suck.... jag fattar inte varför främmande hundar ska träffas? Den andra hunden här morrade dessutom. För Tyras del så har hon inget behov alls, så mycket hundar hon träffar där jag känner både hundar och ägare - det räcker för hennes del. Dessutom med så mycket smittor och skit som finns nu - nä, tack - säger jag, mina hundar behöver inte hälsa på andras!

Vi åkte vidare och kom fram till Vaggeryd vid 22.30 nånting - Katarina och Micke hade varit så snälla och erbjudit oss att få sova där natten före utställningen - tusen tack för det, lika trevligt som sist!! Kul också att se att Yatzy (Barecho You Name It) vuxit till sig och blivit en stilig herre!

Bedömingen började inte förrän 11.00 på torsdagen, så lite sovmorgon fick vi - sköööönt. Vägen från Vaggeryd till Hofsnäs var både krokig och smal...

Så här såg det ut på ett ställe till exempel..... Ett ko-övergångsställe!

Utställningsplatsen är perfekt och så fint med vattnet en liten bit bort bara. Vädret hade de lovat skulle vara bättre - men så länge det inte regnar är jag nöjd...

Lilla Ty var såklart med hon också.

Domare för dagen var Lena Rollmar (Demings). BIR blev CH Goldmoore's Gold Dreamer och BIM blev CH Barecho Quest For Success.

Baros (Night Wish Darrem Canis) vann unghundklassen och visades galant av David i bästa hanhundklassen där de slutade på en andra plats, före mig och Messi (Barecho Zuper Playmaker) som blev trea!

I juniorklassen var det dags för David att visa hund igen. Han visade Miranda (Barecho Devil Wears Prada) som vann och jag visade Enya (Barecho Either With of Without You) som kom tvåa, båda fick HP.

Packade in alla priser i bilen - hur ofta vi än ställer ut så äääälskar jag priser!!! Mer än rosetter då - så kul sedan när man packar ur bilen och går igenom vad man fått....

Nä, nu är det dags att föna de första tre - sedan iväg på fotbollsmatch! 

... som inte har fattat något alls! Stackars Clådan har blivit anklagad för att vara slö och lat, när hon i självaste verket varit sjuk. Usch, jag har så dåligt samvete..... Hon har ju alltid varit en bekväm natur, eller har hon varit sjuk länge? Ingen aning faktiskt. Som valp var hon ju jätteaktiv, tuggade sönder bilen invändigt - sprang alltid och skällde i hundgården när något hände utanför. Hon gick nästan alltid och bar på något i munnen... trodde hon bara växte till sig, men kanske är det så att hon burit på detta ett tag och så gjorde dräktigheten att det bröt ut helt - ja, antar att jag aldrig får svar på det - man kan ju inte vrida klockan tillbaka hur gärna man än vill...

I alla fall så var hon ju så oerhört trött och seg i Ulriksdal, det kanske ni minns att jag skrev. Jag tänkte att hon nog bara var superskendräktig då juvren är lite svällda på henne, och det passade i tiden så att säga. Hon har också varit oerhört sen med att komma tillbaks i pälsen efter valpningen, vissa kan ju vara det så har inte oroat mig så mycket över det. Men, så när jag var hemma och var sjuk några dagar efter Ulriksdal så begrundade jag henne länge - funderade hit och dit, kunde hon vara sjuk? Kollade igenom tandköttet och kände att det var kallt... och dåååååå, men - kan hon ha sköldkörtelrubbning som var så vanligt på schnauzer när vi hade dom? Började fundera över fler symtom: trött och håglös - ja, glanslös och lite sträv päls - ja, dåligt med underull - ja, svårt att gå ner i vikt - ja, oelastisk hud - ja, undertemperatur och fryser mycket - ja.... men lilla älsklingen min - varför har jag inte sett något tidigare..... Ringde mamma som jag visste skulle till veterinären dagen efter, hon tog med Clådan för blodprovstagning. Det är ett speciellt prov som tas (T4) för att kolla detta. Provet togs på torsdagen och när veterinär Erik ringde på måndagen och berättade att alla provsvar visade att hon led av detta så blev jag både glad och ledsen. Glad för att vi nu kan hjälpa henne att må bättre - och ledsen såklart över att hon lider av en obotlig sjukdom. Dock vet jag att med daglig medicinering livet ut så kommer hon att må bra och få ett bra liv. Självklart kommer hon inte att användas mer i avel, får väl se om vi opererar bort livmodern på henne så att hon ska slippa löpen.

Hon lider alltså av Hypothyreos som på människor heter struma. När produktionen är för låg eller då kroppen av andra orsaker inte kan ta upp tillräckligt med sköldkörtelhormoner blir följden en låg ämnesomsättning, hypothyreos. Vi har nu dispens för att ställa ut henne på utställning, något som krävs då detta preparat hon nu äter annars klassas som dopning. 

Dagen efter hon åt sin första tablett så sprang hon emot mig med ett gosedjur i munnen, något jag inte sett henne göra på många månader nu.... ni kanske förstår att det föll en tår då. Hon är mycket piggare och pälsen är på väg tillbaks till hennes normala. Vi ska ta nytt prov nästa vecka för att se om doseringen är korrekt, eller om det ska justeras. Nu hoppas vi att vi har vår "gamla", glada Clådan tillbaks snart igen!! 

Nä, nu ska jag fixa lite med valparna och föna de tre första hundarna som är badade till imorgon... återkommer senare med rapport från Hofsnäs-trippen!