Nu sitter jag i bilen på väg hem från Moheda, Jill kör, jag sitter bredvid med datorn i högsta hugg och Carro sitter i bak med stjärnorna! För vad ska man säga om syskonen Flajsing och Clådan, denna dag!  
  
Vem ser stoltast ut, matte eller clådan?

Men om vi ska ta det från början.... Carro och jag + fem hundar startade hemifrån vid halvelvatiden igår. Resan mot Stockholm gick utan några missöden, vi skulle möta Jill och hennes hundar på en OKQ8-mack i södra Stockholm. Vi tog ut hundarna för en liten rastning eftersom vi kom dit före. Bitte är så himla härlig - bara studsar ur bilen, kissar direkt där trots att det är fullt med folk, bilar och allt annat möjligt kring henne. Allting tycker hon är superkul, gud - så glad jag är över henne!! Jag bjöd Carro på korv och dricka så att vi slapp stanna före vi kom fram, mer än när vi skulle lämna av Daphne för kärleksäventyr i Östergötland.

Efter mycket flams i bilen och lyssnade på vinnar-låtar så checkade vi in på Scandic i Växjö. Det är nog ett av de hotell som vi bott på flest gånger - och det känns ju tryggt! Efter att hundarna hade ätit och rastats så skulle vi få lite ätbart - vi bestämde oss för kvällens special från hotellet. Vi tog med maten till rummet och kollade på andra chansen - jag vet inte riktigt om jag tycker att rätt låtar gick vidare, men... men.... tydligen så räckte inte mina röster till...

Det tog inte lång tid att köra till Moheda på morgonen, och Fridolf visade oss rätt direkt!!
Parkering nära och för en gångs skull, trevliga parkeringsvakter - härlig början på dagen! Utställningen hölls i en bollhall med grus till underlag - lite kallt var det, men inte så illa som det kan vara i vissa ridhus... Jag hade tagit med hagen till Clådan, och vi tänkte att Vegas och Fly skulle dela den med henne så att hon slapp ligga själv. Men, hon uppskattade det inte alls... Nä, hon verkade närmast förnärmad hela helgen över att behöva umgås med dessa lägre stående varelser som de andra hundarna som var med... Mammas lilla bortskämda snövits-prinsessa!!

Först ut i ringen var Lotus (Barecho Able To Win), han var ensam i klassen och fick HP - visad av matte Sofie. I klassen efter så var det dags för Bitte, och även hon fick HP. I BIR/BIM-valp så var det Bitte som gick segrande ur striden. Messi gick i den äldre valpklassen, där visades han som vanligt bra - av Carro som vi äntligen fått ta med oss på uställning igen! Messi blev trea med HP i sin klass.
Sedan var det Vegas tur att debutera i juniorklassen - jag är så himla nöjd med honom och ser verkligen fram emot hur det ska gå för honom här under våren! Även han var själv i klassen, så den vann han och fick HP. Ja, och sen var det Flys tur att äntra ringen - och han var så himla fin idag, jag kände mig verkligen stolt och glad när jag såg honom med matte Jill i ringen! Han vann öppen klassen med CK. I bästa hanhundsklassen slog han sedan till och vann den och fick då sitt andra CERT!! Några glädjetårar kom det också från matte såg jag.... Superstort grattis till Fly och hans duktiga matte!!

Ja, sen var det då Sanne-Pannes tur, hon vann juniorklassen med CK och skötte sig väldigt bra denna dag!
I öppen klassen deltog Fendi (Barecho Melody of Fame), visad av sin matte Elizabeth - en fjärde plats blev det i klassen denna gång.

Clådan vann championklassen med CK, och sedan vann hon bästa tikklassen och där placerades Sanne på en fjärdeplats. Så det blev syskonen som gick in för att göra upp om Bäst i Rasen. Ja, som den gentleman han är Fly så lät han såklart syrran vinna!
  

Det var inte mer än 24 springers anmälda så vi var färdiga ganska så tidigt, och tro det eller ej - men efter att ha ätit en god lunch där så bestämde vi oss för att gå ut och fota hundarna! Det blev en del fina kort....
  

Mamsens lilla sötnos Bitte...

Får man vara så här söt??

  
Messi, sista gången ut i valpklass....

  
Visst har hon väl blivit snygg våran virrpanna Sanne?

Ja, sedan var det då dags för finalerna. Bitte var först ut, BIS-4 valp blev hennes resultat. Sedan var det dags för BIS-BIM för Fly - och där blev han tvåa i finalen, slagen av en jättesöt goldentik! Sist på dagen var såklart Best In Show - och där gick Clådan än en gång segrande ur striden!! Verkligen roligt, detta är hennes tredje BIS på SSRK - hon är verkligen en supertjej, som vi är såååå stolta över!

Ja, lite hångel måste jag ju bjuda på också....
  

Det här är kärlek det!!

Tusen tack till Carro och Jill för en superrolig och lyckad resa!!

Ja, var retar man upp sig som mest om inte i trafiken.....   Visst är det väl konstigt att det kan framkalla såna känslor hos oss? För jag är ganska så säker på att det inte bara är hos mig som blodet kokar när man träffar på en som kör som en idiot   , eller? Och när det till på köpet är yrkeschaufförer, som man tycker skulle vara proffs på trafiken, som kör helt ofattligt illa - då är det svårt att hålla humöret i schack! Efter jobbet idag så åkte jag in till Sandviken för att hämta Jacob hos hans morfar där han varit under dagen eftersom han har sportlov nu. Rätt som det var så hade jag en stor långtradare (med bred last) i baken! Jag körde strax över den tillåtna hastigheten, så det var inte så att jag körde som en "kärring" just då i alla fall. Efter en liten stund kom vi ikapp en bilkö som körde kanske i knappt 60 där det var 70. Och då blev det ännu värre, alltså jag var helt galen   i bilen - satt på dimbakljusen för att han skulle fatta att han låg för nära! Att det var vinterväglag dessutom verkade inte bekymra honom det minsta... När jag fick bromsa in för bilen framför mig, ja - då kändes det som om jag hade långtradarens front i baksätet... Nu hade jag som tur var inga hundar i kombin, men förstå om man skulle ha det och så skulle en sån där braka rätt in i bilen.... Ja, om inte chauffören gick hädan då så är det frågan om ifall man inte skulle hjälpa honom på traven...  
När det blev bredare väg så släppte jag förbi honom, vågade helt enkelt inte ha honom där längre...
  

Det var alltså det här åbäket som var på väg in i min bil. Är nog inte så skönt skulle jag tro om det skulle ha hänt...

På vägen hemåt igen så beskådade vi stadens stolthet, Göransson Arena, som det nu skottas av taket på i rask fart! Arenan fick ju utrymmas i helgen för att taket såg mystiskt ut, och bäst att de skottar som sjuttsicken nu - för jag kan då inte tänka mig att vi har råd i vår fattiga kommun med att laga taket om det går sönder...

Ja, man skulle ha köpt aktier i kranföretag den här vintern tror jag....

Nej, nu ska jag försöka sätta mig och titta på Sveriges värsta bilförare på Tv4 - kanske polarn i långtradaren dyker upp där, det skulle då inte förvåna mig...

Ja, det går då ingen nöd på Mandys valpar... de har mer än gott om mat  . Samtliga har ökat rejält i vikt, och de är mycket nöjda och tysta.
  

Mandy är jätterädd om dom, och är väldigt orolig att nån av de andra hundarna ska komma in till henne och de små...   Det märks helt klart skillnad när det är nån av våra tikar som bor här hemma som har valpar - då brukar Fritz eller Lleyton vara med under valpningen, och rätt som det är så ligger Fritz i lådan han med...   Det brukar aldrig vara några problem, men man förstår ju att det är svårare för en tik som inte är i samma flock att acceptera det.

När Mandy har varit ute och rastats så kaster hon sig i valplådan i full fart, man håller andan varje gång och tror att hon ska landa på valparna... men, hur det är så har hon ändå full koll och vet hela tiden precis var hon har dom   !

Fyra valpar är ju ingen stor kull, men det finns såklart många fördelar med det - man hinner ju med var och en av valparna mycket mer än när de t.ex är tio stycken....

   Clarissa

   Clarissa

Clarissa är aningens lite större än de andra tikarna just nu, hon äter för det mesta när jag är med dem, så det kan kanske bero på det...

   Jennifer

  Jennifer

Jennifer har en av de längsta halsarna jag har haft på nån valp i den här åldern tror jag....

   Cyndee

   Cyndee

Cyndee är den som är lite mindre till storleken just nu, och hon är nog väldigt lik sin pappa känns det som...

   Beth

  Beth

Ja, här har vi då det svarta fåret i familjen, eller ja - just hon är väl det bruna fåret då... Hon är en piggelin tjej, som man ofta kan hitta på lite oväntade ställen i lådan...

För det mesta så önskar jag mig så mycket tikar som möjligt i kullarna då det oftast är det jag ska behålla själv - och jag vill helst ha många att välja mellan. Med den här kullen så var min dröm att få en svart/vit hanhund, men det verkar som om jag får fortsätta drömma....   Mandy har fått fyra valpar, och det var allt! De är stora, pigga och jättefina - men tyvärr tikar allihopa.... Jag skäms nästan när jag säger det, men aningens besviken är jag nog... Dock är tre av dem svart/vita så jag har ju några att välja på där i alla fall!

Mandy har fått sin hutt, och ska snart bli bjuden på mat för att sedan rastas och få tvätta av sig, det brukar ju inte vara så populärt alla gånger - men kan ju inte vara skönt när smutsen torkar in i pälsen....hua....  

Här är en av tikarna:
  

Blir nog inget kvar av den bläsen....

Jag tycker de är bra tecknade allihopa   , lite vitt på nacken, lite vitt runt nosen och mörka en bit ner på benen. Hoppas verkligen att det blir Caesar-typ på dem, är ju lite tidigt att säga ännu!!

Nu känner jag att vi nog ska försöka para en till tik med Benny, en som brukar få många hanhundar...hmmm..... det måste bli Hope tror jag!!   Får se hur dessa valpar utvecklar sig först, Mandy och Hope är ju halvsystrar.

Det har varit en lång väntan här vid valplådan idag eftersom jag varit så tveksam om hon hade nån valp kvar eller inte, så jag har roat mig med att kolla lite på domare till några utländska utställningar i framtiden....
8 juli 2011 är det WW-11 i Paris, domaren där heter Gérard Arthus från Frankrike...

2 september 2011 är det EUW-11 i Holland, Ron Menaker från USA dömer...

18 maj 2012 är det WW-12 i Salzburg och där dömer Monika Blaha.

En personlig reflektion är ju att det hade varit väldigt trevligt om vi på nån av de stora utställningar fått en domare från rasens ursprungsland...

Till Paris åker vi nog i alla fall, har ju aldrig spenderat några dagar i Frankrike - bara åkt igenom...

Mandy var orolig igår, men vi visste inte riktigt om det var för att jag var borta eller om det var dags för valpning... Men, i går morse så åt hon upp maten saaakta, och hennes feber var också ner en sväng till 37,4 i går em. I går kväll åt hon upp nästan hela maten så vi tänkte att det kanske blir natten till tisdag eller så... Men, Mandy är ju en tjej som gillar när det går undan, så under natten blev hon oroligare och oroligare.....   Hon bet sönder en biabädd i sitt bäddande, och till slut så föddes första valpen strax efter 05.00 i morse.... En svart/vit tik, med väldigt mycket svart i teckningen!! Känns helt otroligt att min älskade gamla snuppe   är farfar till dessa....

Bäst att passa på och njuta med mamma innan syskonen kommer....

För en liten stund sedan så kom valp nummer två, också det en tik - men nu brun/vit - och med ett Hulda-ben!! Är en riktig nostalgitripp det här...  

De är båda stora och rejäla, ca 380 gr. Mandy är fortfarande ganska så tjock.... så det lär nog ska komma fler!