Om några dagar kommer det ett nytt fräscht år, 2010 har varit fyllt av en hel del jobbiga saker - men såklart också glädjeämnen. Ja, det är väl så de flesta år är iofs....Hoppas ändå att 2011 ska bli ett år med färre tårar än som har fällts detta år - men flera orosmoment finns såklart....

  
Är orolig för min älskade Fritten, han är så tunn - så tunn....   men pigg och glad som vanligt. Han blir ju 11 år nu i januari, och hans mor blev "bara" 10,5 år. Han sover tyngre, och hörseln är det inte så mycket med nuförtiden. Men annars är han sig lik tycker jag nog. Vi har i alla fall bestämt oss att inte låta veterinärerna experimentera med honom. Han är så oerhört fäst vid mig, och jag vet inte hur han skulle klara att lämnas hos en veterinär utan mig vid sin sida. Är också så rädd att han ska gå bort utan att ligga i min famn.... Så den dagen när hans livsglädje är borta, då kommer jag också att ta ett av de svåraste beslut man kan ta som hundägare. Men, också nåt som jag har ansvar för som hans vårdnadshavare och "hjälte". Vet att han litar på mig till tusen, och jag kommer inte att svika honom när den dagen kommer....

Hans storasyster Diva fyller 13 i mars, och för henne går jag också omkring med en klump i magen. Än så länge är hon pigg, lite stel bara - men fin i hull och så. Dock har hon svårt att hålla tätt, kissar inne så mycket nu - är ju sånt som gamla människor råkar ut för också. Men, då går det ju att ha blöja på - svårare med en hund....

Har tänkt på Fritz och Diva så mycket idag.... Tror det beror på att en arbetskamrat till mig varit på seans i vårt gamla hus i Vida igår kväll. Hon berättade att de hade hört en hund (ja, en ande då....) skälla - och tänker ju såklart på att det kanske var Caesar som ju tog sina sista andetag i det huset. Eller kanske var det någon annan av våra hundar som ville ha kontakt? De som känner mig vet att jag är grymt skeptisk till allt onaturligt, men på senaste tiden har jag funderat mer och mer på sånt. Kanske har med åldern att göra, vem vet?

I måndags när jag var själv på jobbet på eftermiddagen-kvällen så for en dörr igen med en smäll. Det är inte lätt att stänga den dörren ens när man försöker.... så blev ju lite rädd. Blev ju inte mindre fundersam när de dagen efter berättade för mig om hur mycket konstigt som hänt på förskolan.... Jag jobbar ju på en avdelning i skolans byggnader så har inte arbetat i just det huset på länge.

Hursom, så har nu Inger och jag bestämt oss för att beställa tid för att vara med på en seans i vårt gamla hus. Det var i mitten av februari nästa gång, och jag törs absolut inte gå dit själv - så tur jag har Inger med mig! Tror ju som sagt inte på "spöken" och sånt, men nyfiken är jag ju på det mesta... Och tänk om jag får kontakt med någon av mina gamla hundar, hua - gråter floder redan nu bara av tanken.....

I söndags kväll gjorde vi iordning akvariumet. En hel del grus skulle i, och gruset skulle sköljas rejält innan.

Bakgrunden fick vi dit till slut....

 
Och så här ser det ut nu, ni ser den fina skattkistan va? Vattnet är så grumligt ännu, men hoppas det blir bättre till imorgon kväll när vi ska ha i fiskarna. Ni ser kanske att jag behöver träna mer på att hålla kameran rakt....hmmm.....

Messi har haft dambesök från Norge! Första besöket var i måndags kväll, men då var hon nog lite tidig i löpet så fick inte till något då. Igår eftermiddag gick det bra, en hängning på ca 20 minuter. Meeen, han är så rolig Messi när han ska para.... Springer runt och leker som en liten valp. Jag brukar hålla i tiken baktill så han ska bli van att jag hjälper honom, när han då hamnar på fel sida om tiken - så springer han helt sonika under henne för att komma till andra sidan... Undrar vad stackars Daisy tyckte om sin svenska kavaljer....

Idag var han inte så intresserad av henne, men har sett det tidigare hos honom. När han väl har parat en tik så vill han inte så gärna para om henne.....

Nåja, tror alldeles säkert att det räckte med första parningen. Så nu har matte och Daisy startat sin resa på över 90 mil hem, visst är det väl bara hundfolk som är så här tokiga va?

Vill bara avsluta med ett kort på en ny julgransprydnad som vi fått i år från en valpköpare, tusen tack för den!

    
Ni ser att det står Barecho va? Grymt imponerad är jag som knappt kan sy fast en knapp.... 

 

Erika

29 december 2010 16:38

Nu får du sluta , orkar inge mera.......*gråter floder*
Guuuuuud varför utsätter man sig,hur kan man blir så fruktansvärt kär i en hund ?
Jaaaaa du vet hur jag är också, uch mår dåligt i nästan 1år innan för hur dagen när allt är över ska bli,och ett fortsatt liv utan dem.
Uch saknar då alla mina såååååå fruktansvärt och får jag önska mig något i detta liv så är det att få träffa dem alla i ett nästa liv, där jag får ha dem alla hos mig igen.

Vad beträffar kortet ,så fick du väl ett redigeringsprogram med va,när du tankade ur bilderna första gången så gick det väl i gång ett program ????
I det finns det en knapp som just rätar upp sneda bilder, smart va ? ; )
Hur den kan veta åt vilket håll den ska räta dem får du fråga någon annan,men raka blir dom varje fall.

Kram till dig och gammel Fritte.

http://risenshine.blogg.se

 

Diva

29 december 2010 17:39

Kram från Diva

 

Anna-Greta

29 december 2010 22:17

Ska bli spännande att höra hur det går på seansen. Är lite skeptisk men ibland undrar jag. Tyckte mig se Kimpan tassa runt här så man vet aldrig.

 

Vanja

29 december 2010 22:22

Superstor klem til gammelgubben fra meg, snufs, snufs.....

Tja, hva kaller man en svensk pc??? Madde? Eller Patrick? Æsj, jeg vet ikke - min var liksom bare Anna hun :-)

 

Lena, Atlaz o Ginger

29 december 2010 22:22

Fint skrivet Helene, många kloka ord. Att ta det svåra beslutet att låta den allra käraste man har somna in när dagen är kommer är så otroligt jobbigt men ack så viktigt. I den stunden får man inte vara självisk, och så ska man vara stark - hur svårt är inte det?!!! Känner så med er, och glädjs samtidigt över att ni fått så otroligt många fina år tillsammans med era hundar!! Hoppas Fritte hänger med länge till :) Ska bli spännande att få höra hur det gick för dig framåt februari :) Är själv också väldigt skeptisk till det "okända" men samtidigt också väldigt nyfiken... kan det kanske stämma?? eller inte... jag måste få det bevisat för mig om jag ska kunna tro på det tror jag :) Lycka till, jag ser fram emot att få läsa om er seans !! He he, så charmigt med Messis uppvaktning. Lycka till med den parningen!
Passar till sist på att önska er en god fortsättning och ett riktigt Gott Nytt År. Kram Lena, Atlaz och Ginger

http://www.gladiatorkillarna.se

 

Katarina H

30 december 2010 09:42

Visst är det jobbigt när de små älsklingarna börjar bli gamla å fort går tiden.
Lilla Messi - rolig kille! Jag vet en som gärna hade ryckt in å pang på rödbetan. Här har vi nämligen haft två höglöp på raken.....stackars mig säger Jackson! Häftig julgranskula! Gott Nytt 2011

 

Maria

30 december 2010 14:03

Har inte vart på seans (men vill) Däremot blev jag spådd av en kvinna för två årsedan ca. Å då fick hon kontakt med en kvinna precis innan jag skulle gå... Hon beskrev å berättade om kvinnan och sakre som "kvinnan sa" så jag vet att det var min mormor!!
En speciell känsla.... :-)
PS: Akvariet kommer ju bli så fint å vilken utomordentligt fin julkula!

http://www.windcraft.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag har Heavens valpar fyllt tre veckor, alla har öppnat ögonen nu och de är rejält aktiva nu    De har också börjat äta lite smått från eget fat, men helst vill de bli matade i handen. De har också få flytta till en lite större hage nu, lite skepti...

Missförstå mig rätt nu – jag tycker om sociala medier, tycker det är roligt att följa vad andra göra och hålla mig ajour om vad som händer med vänner och bekanta. Framförallt inom hundvärlden, sociala medier gör att vi kan hålla kontakt med s...

Idag har Stellas valpar fyllt tre veckor, alla har öppnat ögonen nu - även om det inte är helt öppet hos allihopa ännu  Dom har börjat prova äta lite själva nu också, det går väl "sådär" än så länge. Men nångång måste man börja lite smått och det bru...

I fredags fick vi välkomna Heavens & Gibsons valpar - alla valpar är otroligt efterlängtade, lite extra spännande var det nu om vi skulle få några svart/vita valpar eller inte! Mamma Heaven är brun/vit och pappa Gibson svart/vit, så rent teoretiskt s...

Stella har verkligen varit rund om magen sista veckan, hon har pustat och stönat vilket har varit helt förståeligt med tanke på magens storlek. Hon hade tid på söndag att valpa, men ingen trodde nog att hon skulle gå tiden ut med tanke på hur tjock h...