Om några dagar kommer det ett nytt fräscht år, 2010 har varit fyllt av en hel del jobbiga saker - men såklart också glädjeämnen. Ja, det är väl så de flesta år är iofs....Hoppas ändå att 2011 ska bli ett år med färre tårar än som har fällts detta år - men flera orosmoment finns såklart....

  
Är orolig för min älskade Fritten, han är så tunn - så tunn....   men pigg och glad som vanligt. Han blir ju 11 år nu i januari, och hans mor blev "bara" 10,5 år. Han sover tyngre, och hörseln är det inte så mycket med nuförtiden. Men annars är han sig lik tycker jag nog. Vi har i alla fall bestämt oss att inte låta veterinärerna experimentera med honom. Han är så oerhört fäst vid mig, och jag vet inte hur han skulle klara att lämnas hos en veterinär utan mig vid sin sida. Är också så rädd att han ska gå bort utan att ligga i min famn.... Så den dagen när hans livsglädje är borta, då kommer jag också att ta ett av de svåraste beslut man kan ta som hundägare. Men, också nåt som jag har ansvar för som hans vårdnadshavare och "hjälte". Vet att han litar på mig till tusen, och jag kommer inte att svika honom när den dagen kommer....

Hans storasyster Diva fyller 13 i mars, och för henne går jag också omkring med en klump i magen. Än så länge är hon pigg, lite stel bara - men fin i hull och så. Dock har hon svårt att hålla tätt, kissar inne så mycket nu - är ju sånt som gamla människor råkar ut för också. Men, då går det ju att ha blöja på - svårare med en hund....

Har tänkt på Fritz och Diva så mycket idag.... Tror det beror på att en arbetskamrat till mig varit på seans i vårt gamla hus i Vida igår kväll. Hon berättade att de hade hört en hund (ja, en ande då....) skälla - och tänker ju såklart på att det kanske var Caesar som ju tog sina sista andetag i det huset. Eller kanske var det någon annan av våra hundar som ville ha kontakt? De som känner mig vet att jag är grymt skeptisk till allt onaturligt, men på senaste tiden har jag funderat mer och mer på sånt. Kanske har med åldern att göra, vem vet?

I måndags när jag var själv på jobbet på eftermiddagen-kvällen så for en dörr igen med en smäll. Det är inte lätt att stänga den dörren ens när man försöker.... så blev ju lite rädd. Blev ju inte mindre fundersam när de dagen efter berättade för mig om hur mycket konstigt som hänt på förskolan.... Jag jobbar ju på en avdelning i skolans byggnader så har inte arbetat i just det huset på länge.

Hursom, så har nu Inger och jag bestämt oss för att beställa tid för att vara med på en seans i vårt gamla hus. Det var i mitten av februari nästa gång, och jag törs absolut inte gå dit själv - så tur jag har Inger med mig! Tror ju som sagt inte på "spöken" och sånt, men nyfiken är jag ju på det mesta... Och tänk om jag får kontakt med någon av mina gamla hundar, hua - gråter floder redan nu bara av tanken.....

I söndags kväll gjorde vi iordning akvariumet. En hel del grus skulle i, och gruset skulle sköljas rejält innan.

Bakgrunden fick vi dit till slut....

 
Och så här ser det ut nu, ni ser den fina skattkistan va? Vattnet är så grumligt ännu, men hoppas det blir bättre till imorgon kväll när vi ska ha i fiskarna. Ni ser kanske att jag behöver träna mer på att hålla kameran rakt....hmmm.....

Messi har haft dambesök från Norge! Första besöket var i måndags kväll, men då var hon nog lite tidig i löpet så fick inte till något då. Igår eftermiddag gick det bra, en hängning på ca 20 minuter. Meeen, han är så rolig Messi när han ska para.... Springer runt och leker som en liten valp. Jag brukar hålla i tiken baktill så han ska bli van att jag hjälper honom, när han då hamnar på fel sida om tiken - så springer han helt sonika under henne för att komma till andra sidan... Undrar vad stackars Daisy tyckte om sin svenska kavaljer....

Idag var han inte så intresserad av henne, men har sett det tidigare hos honom. När han väl har parat en tik så vill han inte så gärna para om henne.....

Nåja, tror alldeles säkert att det räckte med första parningen. Så nu har matte och Daisy startat sin resa på över 90 mil hem, visst är det väl bara hundfolk som är så här tokiga va?

Vill bara avsluta med ett kort på en ny julgransprydnad som vi fått i år från en valpköpare, tusen tack för den!

    
Ni ser att det står Barecho va? Grymt imponerad är jag som knappt kan sy fast en knapp....