... åker jag färjan Stockholm-Helsingfors! För fy fasiken så det gungade på vägen hem... minst lika hemskt som på vägen dit. Jag sov inte många minuter utan låg bara och mådde illa & var rädd hela tiden. Många andra tankar också iofs som kretsade i huvudet, var är vår ras på väg egentligen? Gillar egentligen inte att säga att det var bättre förr - men det är så jag känner nu. Tycker kvaliteten har rasat i hela Norden - men så har vi också flera duktiga uppfödare som slutat, hoppas verkligen att de kommer tillbaka och att vi kan få tillbaka den bredd och kvalitet som vi hade för 10-15 år sedan.

Jag tycker Finska Kennelklubben brukar vara en mästare på att arrangera denna stora utställning, Helsinki-vinnare och Finsk-vinnare. Ser himla proffsigt ut med hela mattor i ringarna och de stora ringskyltarna i taket är bara sjukt bra - hur lätt som helst att hitta till ringen istället för nån liten skylt som man får leta sig fram till. Avlastningen var inga problem och på lördagen gick insläppet snabbt och smidigt. På söndagen däremot skulle de minsann se varenda vaccination, nummerlapp och pass. Varför inte göra som i Sverige och stämpla nummerlapparna på de hundar som var där dagen före? De ifrågasatte Enyas rabiesvaccination då det stod - 12.01 2011 och undrade om hon var vaccinerad första december. ????? Skriver man så då?? Och lite märkligt att hon då under hade en vaccination från februari som var tagen vid ett senare tillfälle. Jaaaa, mitt tålamod med korkade människor ÄR inte det bästa - jag vet....

Detta år hade de tejpade gula områden på en sida av ringen där burar mm skulle stå. Och hur de i hela fridens namn tänkt att det skulle få plats innanför detta övergår mitt förstånd!

Smockfullt var det - och så oerhört trångt att man knappt fick ut sina hundar.

På lördagen fick vi sista platsen innanför den gula tejpen - men det tog ju inte lång stund innan det kom en massa som inte fick plats som ställde sig bredvid.

Tyra hade fullt sjå att hålla koll på allt! Långöron är ju inga problem - men alla dessa andra hundar som ser så konstiga ut.. oj, oj, oj....

Visst var det trevligt med lite ytor i gångarna - men att stå sådär inträngd, nja - det ska nog vara nåt riktigt intressant domarnamn nästa år för att vi ska åka igen!

Ont om sopkorgar var det också - de såg ut såhär redan tidigt på dagen...  

Vår fina Vickan (Barecho Four Wheel Drive) med matte Mari. Jätteroligt att få träffa Vickan igen!

Man blir verkligen glad när man tittar på henne i rörelse....

En annan som vi är mycket stolt över är Minnie (Barecho Gingerbread Cookie), här på fotot från valpklass står hon till höger med matte Melina.

BIR-valp blev hon bägge dagarna, jättefint visad av sin matte!

Minnie igen! Pärlan kan göra fina barn hon....

Gäller att hålla tungan rätt i mun när man visar hund! Här Vegas (CH Barecho Yackpot Every Time) med sin matte Jill.

Han gillar ju att slå till när man minst anar det....

.... så på lördagen slutade han som bästa hanhund, Helsinkiwinner-11 med CERT och CACIB! BIR blev tiken Adamant's La Dolce Vita. På söndagen slutade Vegas som fyra bästa hanhund med Res-CACIB.

Miranda (Barecho Devil Wears Prada) vann sin klass bägge dagarna, slutade som fyra bästa tik på lördagen med CERT och som tvåa bästa tik på söndagen, också då med CERT. Nu har vi ju ingen nytta av dessa cert i och med att vi inte kan få dem till FIUCH utan jaktmerit... På söndagen fick hon också Res-CACIB.             

Clådan (CH Barecho Quest For Success) var på strålande humör - älskar att visa henne då!

Är så glad och stolt över finaste Clådan - att inte dessa domare förstod att uppskatta henne eller Messi bryr vi oss inte om.... För mig är dom de bästa ändå !

När vi kom tillbaks till hotellet efter lördagens utställning hittade vi detta på golvet....

....undrar just ja vad städerskan roat sig med i vårt rum!!  

Inte mycket som slår att få gosa med sina älsklingar - även om det blir lite trångt ibland.

Se sånt gap hon har vår lilla dam!!

Men Messi är då alltid obetalbar han... vem lägger upp svansen sådär mer än han??

Vi kom hem vid ca 12.30 igår, jag kände mig väldigt trött och sliten - men inte så konstigt när man inte sovit många minuter natten innan. När vi åkte och hämtade Jacob någon timme senare började jag må illa och få ont i magen. Var bara att åka hem i panik - springa på toan och sedan till sängs. Finns inget jag hatar så mycket som magsjuka!! Nu känner jag mig mycket bättre idag så förmodligen nåt jag åt på båten som inte var bra - Keson jag åt till frukost smakade inte helt som den brukar göra så kanske den var boven i dramat.

Huset var så fint och städat när vi kom hem - mamma var ju kvar till fredagen och passade valparna och då städade hon en hel del under tiden, så skönt att komma hem då - tusen tack för det mor! Tack också till Anna som tagit väl hand om hundarna under helgen - och så ett tack förstås också till Henke som såg efter huset och hundarna resterande dagar!

Härligt att se valparna igen - kändes ju lite konstigt att lämna valpningen mitt i så att säga....

Hann ju t.ex inte se sista valpen som föddes, den svart/vita pojken Hero!

Visst kan man sitta och titta på dom i timmar - inte mycket som är så rofyllt som små valpar som mår bra!

I fredags fyllde också en kull år som vi måste gratta, det var C-kullen som fyllde 13 år. Nu vet jag inte alls hur många som är i livet i den kullen.....Chappe och Movits har jag inte hört något ifrån på hur länge som helst. Chappe är också en hund som vi sålde på avbetalning och aldrig fick betalt för trots påstötningar. Det märkligaste var i alla fall när dottern i familjen ringde flera år senare och var intresserad av att köpa en hund, på avbetalning då! Vad ska man säga om vissa människor..... Chivas finns inte kvar längre - han bodde hos en äldre dam i Sandviken och när hon blev så dålig att hon inte kunde ha honom kvar tror jag döttrarna tog hand om honom. Märta och Candy vet jag inte om de finns kvar, Cassie och Phoebe gör det inte - de gick bort för några år sedan.