Nu är det inte långt kvar av dag två här i England.... En jättebra dag, lugnt och skönt - bara lite fixande med hundarna.

Jag hade ställt klockan på 05.30 här, det är ju 06.30 hemma. Detta bara för att jag skulle ringa och väcka upp Jacob. Lyckades faktiskt somna om efter det, jätteskönt. Sov som en stock hela natten, vaknade bara upp en gång under natten när Vanja yrade nånting på engelska. Trött som jag var så la jag det tyvärr inte på minnet....

Vi tog det bara lugnt på förmiddagen, så skönt. 

Deras hus från framsidan, imponerande klängväxt måste man ju säga.

Lila undrade vad sjutton jag gjorde där ute??

Baksidan, ja - på både Jacky och huset då....

Jacky beredd med bajspåsen, men Elin verkar vara färdig redan....

Så söta skyltar, mina hundar vill geeeenast ha såna de också!! Speciellt lilla Ty.....

Peasblossom Honeytrap "Honor" (CH Barecho Zuper Playmaker - Barecho Qualified To Show with Peasblossom).

Ser ni så fint vi har samordnat hennes framben och mitt ben?  

Så skulle vi börja göra iordning de fem hundar J & D har anmält.

Vanja fönar Lila.

Till Seamus duger det förstås inte med bara en, självklart vill han ha två som fönar....

Teamwork på hög nivå!

Uppfödarens bästa vän, dammsugaren, fanns förstås också i detta hem...

Känner ni igen silktäcket?

Seamus & Holly fick stå ut med att bli klippta av sin gammelmatte....

Seamus, nättäcket och jag....

Nog ser han bra livrädd ut stackarn, undrar vafan den här svenska galningen gör här egentligen??

Innan Seamus fick sitt bad ville jag gå på en promenad. Blir så trött och hängig när jag inte får frisk luft och sitter så mycket still. Jacky & Vanja kände sig väl tvingade att följa med, de var väl inte så sugna på att dra igång nån skallgångskedja under kvällen för att leta reda på mig....

Vi skulle åka iväg en bit, och som ni ser så åkte vi på en typisk engelsk väg. Inte så himla kul när man får möte kan jag tycka förstås...  

Vi åkte till ett område där man tydligen fick gå med hundar, var någon bonde som ägde markerna men det var okej för honom. Det är ju stor skillnad här mot för i Sverige där vi har allemansrätten. 

Vi gick runt en gigantisk åker man man säga - verkligen fint landskap och lite extra fint när solen var på väg ner.

Seamus har fått tag på Izzies dummy...

En typisk springerkrasch...

Jag hinner först, jag hinner först!!!!

Men vad sjutton kom de där två vita grejerna från? På detta kort syns de tydligt, men inte på något annat som togs på samma ställe....  

Framme!!

Delar jämlikt förstås, en sann gentleman....

Eller ja, gentleman och gentleman - vet inte det jag....

"Nu ska vi ut på tigerjakt - vi kan inte gå under det, vi måste gå genom det" Nån som känner igen den?

Bråttom!!!

Vem släckte lyset?

Så vackert....

Så var det dags att åka hem då det blev mörkt snabbt, men jätteskönt att få kommit ut på en liten promenix.

Jacky lagade god mat åt oss när vi kom tillbaks, Tacoliknande - verkligen gott! Tur hon har så gott minne så hon kommer ihåg att jag är så förtjust i sån mat.

Nej, nu är det dags att nanna kudden - om ni undrar så har jag min gosekudde med som vanligt, såååå skönt att sova på den - världens mest beresta kudde!        

Japp, så skulle jag då dra iväg hemifrån i går morse. Klockan ringde vid 02.00 - men jag orkade inte kliva upp förrän en halvtimme senare. Hundarna var lite upprörda över att de inte fick någon mat - och desto mer förvånade blev de sedan när jag åkte hemifrån utan ens en enda hund....

Resan ner till Arlanda gick prickfritt och utan några problem hittade jag till parkeringen som jag tänkt ha bilen på.

Solen stiger upp ovanför Arlanda-parkeringen, lika härligt att se när dagen gryr varje morgon.

Transitbussen tog mig upp till terminalen och det var ingen kö alls när jag  skulle checka in. Hade först tänkt att checka in själv via maskinerna de har där, men det var längre kö vid dom så ingen idé då....

Tydligen såg jag betrodd ut för jag fick gå igenom alla kontroller utan några problem och det var ju nästan lite ovanligt. Tycker ofta det piper eller nåt när jag går igenom såna... Efter ett toabesök satt jag mig vid gaten och väntade, var nästan en timme till planet skulle gå - skönt att vara ute i god tid.

Jag satt väl där och halvslumrade när de till slut ropade ut att vi skulle komma fram till disken för ombordstigning på planet som skulle ta oss till London Gatwick. Gatwick???? Vadå, men jag ska ju till Stansted tänkte jag..... Herregud, vad har jag nu ställt till med.... Jag ska inte ge mig ut på sånt här själv tänkte jag bara.... funderade hur sjutton jag skulle lösa detta, för Vanja var förmodligen på väg till Stansted nu och likaså Dave skulle ju hämta oss där. Meeen, kan ju inte avstå från att åka - kommer ju ändå till Londontrakten tänkte jag. När jag sedan hittat min plats i planet skickade jag ett SMS till både Vanja och Dave om att jag var på väg till fel flyglats. Som tur var hann jag få svar från Vanja innan jag stängde av telefonen.... Jodå, vi skulle till Gatwick - det hade jag tydligen också sagt till Dave så var jag fått Stansted ifrån har jag ingen aning om... Suck... kan man bli trött på sig själv eller??

Flygningen gick hur bra som helst, var lite skeptisk dock då det lät som typ det var någon helt ny som skulle köra oss. Hursom så gick det ändå bra, jag hade tur och fick sitta vid fönstret - känner mig alltid som ett litet barn när jag sitter och kollar ut när jag flyger, så fascinerande att se allt från luften.

Mötte upp Vanja på flygplatsen, sååå skönt  att träffa henne och Dave där. Dave hämtade oss och det var allt en bra bit att köra hem till dom från flygplatsen, meeen - om jag skulle ha tagit mig själv dit med buss eller nåt så vet man ju inte alls var jag skulle ha hamnat.... 

Seamus var inte alls lika glad att se mig som jag honom, Messi och Hollys dotter som bor hos Jacky & Dave löper nu och man kan väl säga att Seamus tankar var på helt annat håll än hos mig...hmmmm... Men jag var såklart glad ändå att se honom, han är i jättefin form och lika vacker och mysig som alltid förstås!

Tre uppfödare som inte bor alltför långt bort från J & D hade lovat oss att vi fick komma på besök och titta på deras hundar, verkligen snällt! Det är ju så mycket värt att få ta på flera hundar än att bara se dom från ringside.

Först åkte vi till Celia Woodbridge på kennel Crackerjanne.

Vi fick se två verkligt fina avkommor till Seamus där.

Sonen Eddie var helt besatt av sin frisbee, såååå lik Seamus och hans släktingar hemma hos oss. Vilda och halvt galna, precis som de ska vara i den åldern!  En helt underbar trädgård hade de där, att vädret visade sig från sin allra bästa sida gjorde ju inte saken sämre.

Seaspring Shipwrecked JW "Eddie" 18 mån. gammal (CH Barecho Hold Your Horses at Peasblossom - Seaspring Stowaway)

Vi åkte sedan till Christine Savell på kennel Petranella.

Verkligen roligt att se så många hundar och vi kunde tydligt se en klar kennelstämpel på hundarna här, verkligen jämna och lika varandra.

Hittade en fin Seamusdotter här också som jag tyckte mycket om.

Petranella Ruby Tuesday (CH Barecho Hold Your Horses at Peasblossom - Petranella Tickle Me Fancy).

Goda smörgåsar fick vi där med de allra minsta tomaterna jag sett någon gång, så himla söta (både att se på och att äta). Annars var jag mäkta imponerad också över skylten Wisteria som det stod där vi körde in, ni som ser DHW vet vad jag menar....

På kvällen for vi sedan till Kennel Dexbenella, Wendy & Steve Walker. När vi först kom in där så möttes vi av en tik med valpar, Olivia. Både Vanja och jag blev direkt förtjusta i henne och som Vanja sa - hon ser ut som våra hundar i modellen. Inte så förvånande var hon dotter till Seamus. Olivia påminde mycket om Kylie, både i utseendet och såg flera saker i hennes beteende också! Så roligt att se att det går genom flera generationer....

Sedan kom hennes bror Mac ut i trädgården...

.... kände direkt att detta är en hund som tilltalar mig mycket! Glad och halvgalen som mina egna hanhundar, sånt gillar ju jag även om jag suckar över det ibland. Tycker han påminner mycket om Messi i sättet...

Dexbenella It's About Time JW ShCM "Mac" (CH Barecho Hold Your Horses at Peasblossom - CH Trimere Total Devotion to Dexbenella).

Huvudfoto i profil Mac

Mac igen.....   

Vanja springande med Mac.....

.... och så fick han springa lite med mig också.

Ja, som ni ser så kan jag liksom inte sluta fota när jag väl har börjat....

Vi skålade i champagne och firade Seamus alla vinster - så trevligt!

Jag såg verkligen många hundar här som tilltalade mig och jag känner mig mycket tacksam för att jag fått möjligheten att få besöka dessa kennlar och att de så generöst visat alla sina hundar för mig och Vanja, tusen tack för det!

Och jodå, Walter tilltalade mig också - så charmig och självupptagen som bara en tax kan vara!

Vi hade en jättetrevlig kväll där, supergod mat fick vi också. Det var flera smårätter att välja på - en del riktigt engelska specialrätter, så det var verkligen kul att få smaka. För att inte tala om desserten.... marshmallows, bananer, maränger, jordgubbar, meloner och flera andra saker som doppades i en foundegryta med varm choklad. Mums!!

Nöjda och glada begav vi oss mot Peasblossom-residenset igen, en aning åksjuk blev jag - såna fruktansvärda vägar det är här. Trodde aldrig jag skulle få uppleva något värre än norska vägar, men jag tar tillbaks allt jag sagt om dom - de är oerhört breda jämfört med dessa!

Idag ska vi ägna dagen åt att fixa iordning hundarna inför morgondagens utställning - jag ser sååå fram emot imorgon, även om det nu blir tidig uppstigning (vi åker vid 04.00) Förhoppningsvis åker vi också då på stora vägar så jag slipper åksjuka.....

Japp, nu har jag packat det mesta till resan i morgon . Lite små grejer bara som ska i innan jag åker mot Arlanda vid 04.00 Jag ska in till Sandviken om en liten stund och hämta Henke och sedan upp vid 02.00 såååå blir nog att jag slumrar på planet skulle jag tro.... Har annars laddat upp med Allas tidningen - tycker de har bra korsord där och enda gången jag har tid att lösa korsord brukar vara på tåg eller flygplan....

Förresten, törs man ha kameran i vanliga resväskan? Har bara tänkt ha datorn som handbagage och i den väskan får jag ju inte i kameran.... Och utan kameran vill jag förstås inte åka!

Igår var Jacob och jag in till Valbo Köpcentrum en snabbis. Jacob behövde ett par nya jeans - ja, han har växt om mig nu, kanske ingen bedrift i sig eftersom jag inte är så himla lång. Men han är ju bara 12 år - hur ska det sluta.....

Men jag blev så himla irriterad när jag var in på Coop Forum i Valbo. Tycker de inte gör annat än möblerar om där... Så himla irriterande när man inte hittar någonting!! Var såååå  nära att jag bara lämnade kundvagnen och åkte till någon annan affär - men så örsk jag int (som det heter på Sandviks-mål).

Idag har jag jobbat några timmar på Förskolan igen, denna gång över lunchen så jag hoppades det skulle vara någon mumsig mat. Grymt besviken blev jag när det var kalops. Nu har jag egentligen inget emot Kalops - men jag kan inte påstå att denna sörja som serveras är i närheten av riktig kalops. Jaja, man ska inte klaga jag vet det - men bara liiiiite kan jag väl få gnälla på maten iallafall....

Så måste jag bara erkänna att jag tar tillbaka allt jag sagt om att Greven är korkad! Vi har påbörjat träningen att få dem att gå genom luckan ut i rastgården. Det brukar kunna ta många gånger innan de fattar galoppen. Men Greven förstod direkt han. En enda gång har vi hjälpt honom genom luckan och nu springer han fram och tillbaka hur enkelt som helst, medans hans syskon tittar på och ser hur förvånade ut som helst....

Nej, nu måste jag kasta mig i bilen och åka mot Sandviken ser jag! Håll tummarna nu för att jag får se massor med fina hundar på fredag  , längtar så....

Vi har en kull som har födelsedag idag som vi vill gratta och sedan är det också flera andra som fyllt år under mitt sk "blogguppehåll".

Idag är det A-kullen som fyller 2 år, stort grattis till er alla! Detta blev Grynets tredje och sista kull. Moltas flyttade först ner till Småland där nog inte köpet var helt genomtänkt kan man säga... så för ca ett år sedan placerades han om till en helt underbar familj utanför Uppsala. Moltas har en jättebra blogg där matte brukar hjälpa honom att skriva lite då och då - http://moltasnyaliv.bloggplatsen.se . Ice flyttade ända till Australien, han blev champion väldigt snabbt - men nu var det länge sedan jag hörde något om hur det är med honom, hoppas verkligen allt är bra.... Sigge bor utanför Örebro, hans husse jobbar ihop med Maria på Windcraft - världen är bra liten ibland. Winston flyttade till Stockholm, tyvärr finns han inte kvar i livet mer..... Acke flyttade till Linköping där han skulle få arbeta som diabeteshund, har inte hört ifrån dom på ett tag så jag vet inte helt hur det har gått. Zelda flyttade till Jönköping, hade nöjet att få träffa henne och hennes trevliga ägare på utställningen i Gränna i somras. Mazy flyttade till Finland - henne får jag lite rapporter från då och då samt en hel del fina foton, sånt gillar jag mycket!

Sedan fyllde F-kullen 6 år den 18/9, så ett försenat grattis till dom. Det var Celines första kull, pappa till den är vår egen Lleyton. Freddie bodde kvar här till han var ungefär 1 år, då flyttade han till Australien. Nåt jag känner att jag ångrar idag.... Han är så himla go, när vi var i Australien och hälsade på följde han mig som en skugga. Jag har i efterhand fått höra att han bytt hem - något jag såklart hade uppskattat att få reda på innan det hände.... Felix flyttade till Söderfors till cockern Molly. Jag har inte hört något från den familjen på länge, men hoppas att allt bara är bra. Fred flyttade till Dalarna - och han har jag inte hört något ifrån alls tyvärr.... Fidelie flyttade till Mia på kennel Gästgifvaregården, hon ställdes ut lite i början men nu var det länge sedan jag träffade henne. Daphne flyttade till Sari på kennel Sugarstick's. Dapnhe är en mycket bestämd dag - sååå läcker. Hon är nog den som påminner allra mest om mormor Malin - på gott och ont . Vi väntar nu på att hon ska börja löpa... Freja flyttade till Sandviken - hon har nu också fått en lillasyster, Rickie. Dessa tjejer kommer hit med jämna mellanrum när husse och matte är ute och reser - så trevliga och behändiga, aldrig något problem att ha dom här! Asta flyttade till Gävle - till kompisar till mina föräldrar. Där lever hon ett liv som en mycket bortskämd dam, precis som de ska ha det! Flisan flyttade till Sommartunas kennel - hon har haft någon valpkull där och ställdes ut lite i början men nu var det länge sedan jag såg henne. Sist men absolut inte minst, norskan Liza. Liza är kanske den mest kända ur denna kull, hon har ju lagt grunden till Kennel Winton i Norge. Så många fina barn och barnbarn hon har fått..... Vi har också äran att få ta en kull efter Liza, men när det blir vet vi inte helt ännu.

Så är det Y-kullen som fyllde 7 år den 21/9. Endast fyra valpar föddes i Alvas sista kull och tyvärr måste jag säga att jag inte nästan hört något ifrån varken Smilla som flyttade till Hälsingland eller från Yrsa som flyttade norrut. Stort grattis i alla fall till er två! Yngve och Cassie finns tyvärr inte kvar i livet....

I lördags fyllde K-kullen 5 år, de är efter Sissi - en tik som jag fick låna från Finland. Grattis till alla i denna kull! David flyttade till Kennel High Score, han bor numera hos en familj där jag hört att han har det kanonbra. Kingsley flyttade söderut - fick en del rapporter i början om att allt var bra, men nu var det ett tag sedan jag hörde ifrån dom. Bubblan bor hos Tina utanför Eskilstuna - ihop med kompisen Puh. Bubblan är en superhärlig, aktiv hanhund som för närvarande söker nytt hem. Hör av er till mig om ni är intresserade! Katie flyttade till en fodervärd som helt plötsligt inte kunde ha henne kvar.... Efter att ha haft en kull hos oss flyttade hon sedan till ett nytt hem i Hälsingland där hon sedan haft en till kull. Systern Kitty blev bara åtta veckor gammal eftersom det upptäcktes på besiktningen att hon hade ett hjärtfel.... Så gräsligt, jag hade inte anat något utan det upptäcktes där och det fanns inget annat att göra än att låta henne somna in i min famn, fruktansvärt... .

Sådärja, då tror jag vi är i kapp för tillfället vad det gäller gratulationer!! 

Vill också passa på och be om ursäkt - kanske har jag varit väl snabb i att dra slutsatser om vilka som sagt och gjort vad i denna härva med skitsnack som florerar. Men vet liksom inte vad jag ska tro till slut... Uppskattar dock verkligen de som tagit personlig kontakt med mig och där vi rett upp en del saker. Många missförstånd är det säkert som ligger bakom, både från mitt och från andras håll.... 

Tja, annars håller jag just nu på med hemsidor mest hela tiden. Har lyckats få till tre sidor än så länge på vår....http://www.barecho.com . Och nu håller jag på med några till också, får ju försöka prioritera de som betalar i första hand, eller hur .

Sedan ser jag såklart sjukt mycket fram emot att jag ska åka till England i övermorgon. Ska bli sååå kul, massa foton hoppas jag att jag kan bjuda på från resan. Kanske lyckas jag få till en blogg också därifrån.... om de nu har internet så att det fungerar.

Här kommer en så rolig filmsnutt, en del har sett den redan på FB - men jag kan kolla på den hur många gånger som helst jag.... som Jill sa, det hade lika gärna kunnat vara en springer....

Inte helt otippat så kunde jag inte hålla mig borta från tangentbordet.... Som jag skrev i förra inlägget så är jag verkligen oerhört glad över att vi har så många trevliga människor inom vår ras. Så synd att de som inte är trevliga ska förstöra för alla andra, men så är ju hela vårt samhälle uppbyggt verkar det som.

I fredags när jag satt och jobbade med vår nya hemsida bestämde jag mig nästan helt för att jag skulle fortsätta med resultatredovisningen som jag gjort förut. Men inte långt därefter fick jag av en valpköpare höra att det återigen skett det som irriterar mig oerhört mycket - detta att våra hundar blir bortklippta på BIR/BIM-foton när andra sätter ut foton på FB och sina hemsidor. Varför i hela fridens namn ska jag sedan göra reklam för deras hundar då på min sida?? Så tyvärr, ledsen att det ska behöva drabba er andra som säkert inte skulle bete er på det sättet. På vår nya hemsida kommer därför resultat och foton i första hand bara vara på våra hundar och där räknas såklart våra uppfödningar med! I bloggen kan det väl hända att det kommer med någon annans hund, får väl se hur det känns när jag skriver inläggen! Några listor tänker jag inte heller publicera, hädanefter får man hålla reda på sina poäng själv eller så får någon annan göra samma jobb som jag har gjort under alla år. Kanske är jag en ”tjurkärring” nu, men som det känns nu vill jag hellre lägga min tid på annat.

Som ni märker har lusten för att blogga kommit tillbaks, dock måste jag väl säga att lusten att ställa ut springer ligger i total dvala för tillfället. Jag har anmält till Sundsvall och det ser jag fram emot, det gör jag faktiskt - men sedan har jag bara anmält våra tre vilda valpar till en inoff här i närheten. Frösön ska jag också åka till, Marina och jag har ju det lite som tradition vi    , ja - även om det var i Wången förut. Finland har jag nyss anmält till, det är ju så mycket mer än utställning det - blir lite som semester också. I Stockholm blir det bara cocker och affen som vi ställer ut och sedan tar vi en lång paus efter det fram till i vår.  Känns faktiskt jätteskönt när jag bestämt mig för att inte ställa ut mer under närmaste 4-5 månaderna. Men, man ska ställa ut för att man tycker det är roligt eller hur? Alldeles för dyrt tycker då jag för att göra det av någon annan anledning...

Men, nu ska jag sluta tjata om det där. Måste väl berätta lite av vad jag har gjort under tiden jag har hållit mig borta från bloggen!

Förra helgen var det dags för utställning i Högbo. Jag har varit skeptisk hela tiden till att ha utställningen såhär sent, den brukar ju ligga två veckor tidigare. Men, arrangörerna hade verkligen ordnat fint väder till lördagen så det blev en jättetrevlig dag! Härliga människor runt ringen, och en bra stämning tyckte då jag att det var. 

Dagen började dock inte på topp för oss, de har alltid haft två parkeringar - en på vardera sida om själva utställningsområdet. Den ena hade nu förvandlats till en campingplats vilket resulterade i köer som sträckte sig kilometerlångt till parkeringen. Helt oacceptabelt tycker jag att man inte tänkt på detta, och inte heller gjorde något åt det under lördagen. Bedömningen fick skjutas upp en halvtimme pga att folk helt enkelt inte hann fram i tid. Parkeringsvakten vi pratade med hade inte den minsta flexibilitet eller smidighet, och det gör ju inte saken bättre. Vi ställde oss ändå och packade ur, parkerade sedan den ena bilen vid bastun och den andra bilen åkte David & Jacob iväg med på en gång då Jacob hade match i Gävle redan 10.00 på förmiddagen. Jag har sagt det tusen gånger och jag säger det igen - parkeringarna måste fungera på ett smidigt sätt. Och det är inte så att vi utställare har som mål att jävlas så mycket som möjligt! Nej, vi har betalt dyrt för detta - åkt långt, badat och trimmat hundar och vill bara att det ska gå så lätt som möjligt. Vän av ordning säger då - jaaa, men det finns alltid dom som struntar i att flytta sina bilar. Men, det är nog få det.... Jag tycker folk brukar vara jätteordentliga med att flytta sina bilar, även om det nu är efter de har tagit in allt på utställningen. Så snälla arrangörer, tänk om - annars sjunker nog anmälningssiffrorna ännu mer skulle jag tro....

Domare på ESS denna dag var en finsk dam vid namn Raija Tammelin, en ny bekantskap för min del. Först ut av våra darlingar var Baros (Night Wish Darrem Canis). Han var själv i unghundsklass, fick då Excellent och CK. 

Våran fina lakritspojke 

Kan säga att det är inte det lättaste att visa den hunden! Han har så oerhört bråttom och är väldigt stark.... Här var det inte långt ifrån att han fällde mig så jag hade ramlat som ett korthus...

Baros = vildhäst?

Championklassen bestod av fem stycken, varav fyra var uppfödda av oss. Så sjukt stolt över dom!

Fr.v.: Zola (CH Barecho He's Got It All), Eros (CH Barecho Just A Striking Image), Winston (CH Barecho Most Wanted), Messi (CH Barecho Zuper Playmaker) och CH High Score Xit Only.

Vann klassen gjorde Zola med CK, Messi blev trea med CK, Winston fyra med CK och femma blev Eros - också han fick CK. Tvåa var alltså Xit.

Zola, så fin och så oerhört trevlig.....

 
Mammas fina pojke 

Tycker ni jag är tjatig? Men kort på Messi kan vi väl aldrig få nog av ....

Så härlig bak han har, ingen räkstjärt här inte!

Men sötast är han förstås framifrån.....

I bästa hanhundsklassen blev det korsplacering, vilket jag inte alls gillar.... Har egentligen inte något emot att det sker, ibland skulle det nog till och med kunna ske oftare! Meeeeen, när inget sägs från varken domare eller ringsekreterare om varför det har skett en korsplacering - ja, då känns det inte bra för nån.

Här springer vi då i placeringsordning. Etta med sitt andra CERT Searoad's Simsalabim (för övrigt en son till CH Barecho Most Wanted) - stort grattis till hans duktiga ägare Anu Kekki! Tvåa blev Baros med Res-Cert, trea blev då Xit och fyra Zola.

Carro visade Enya (Barecho Either With Or Without You) i juniorklassen. Endast tre deltog där och Enya blev den som placerades som etta, med CK. I unghundsklassen hade vi tre stycken med, först Ditte (Barecho Beats Believing) som fick Very Good, hennes syster Beda (Barecho Bed Of Roses) fick samma pris. Miranda (Barecho Devil Wears Prada) blev tvåa i klassen med CK.

Ditte kan konsten att se värdig ut i ringen, så fin!

Maya (Barecho Your Highness) deltog i öppen klassen, där fick hon ett Very Good. Nu har jag hört att hon tar paus från utställningsringen ett tag för att ägna sig åt lite viltspår istället, lycka till där!

Clådan (CH Barecho Quest For Success) var på strålande humör igen, sprang till sig vinsten i championklassen med CK.  

Carro visade även Kylie (CH Wongan Romanza At Barecho). Och så fin som Kylie var denna dag vet jag inte när jag såg henne senast... Tusen tack Carro för att du visade henne så att jag fick en chans att njuta av henne från ringside! Hon vann klassen med CK och blev då BIR-veteran.

I bästa tik visade jag Clådan, Carro Kylie och Marina tog Enya. Glömde faktiskt bort Miranda - men hade ingen som kunde visa henne så hon kom inte in i ringen. När domaren plockat ut de fyra hon ville ha var det Clådan, Kylie, tvåan i championklassen Lleyton-dottern CH Big Brazzel Born To Be Wild och så lilla Enya! Förstod ju då att Enya skulle få första certet - såååå oerhört roligt - fastän hon inte alls har tillräckligt med päls ännu för att jag ska vara helt nöjd.... Till slut blev då Clådan etta, Kylie tvåa och Enya trea!! Tror den andra juniortiken, Jessilla's Queen Elisabeth fick Res-Certet, men jag är inte helt säker.

Först lite spring runt innan domaren bestämmer sig i BIR/BIM....

... och här har då Clådan fått motta BIR-rosetten! Fr.v.: BIM Searoad's Simsalabim och BIR CH Barecho Quest For Success.

Vi hade också en uppfödargrupp som bestod av Winston, Zola, Messi och Miranda - den vann med HP och blev då BIR-uppfödargrupp.

Förvirringen hade varit total hela dagen i vår ring - säger bara det, stackars domare..... Ringsekreterarna var trevliga, inget ont sagt om det. Men, de kunde nästan ingenting. En elev var ute i ringen och att han inte visste kan man ju förstå - men var var de ordinarie kan man undra? De fattade inte alls vilka som skulle komma in och tävla om reservcertet - vet inte hur många kritiker vi fick ändra resultaten på för de hade skrivit fel.... Mycket dåligt.... Vi har verkligen många superbra ringsekreterare i vårt land, jag som ställt så mycket känner ju igen en hel del av dom förstås. Men, det borde helt klart utbildas fler duktiga - som känner till reglerna ordentligt.

Sedan blev det en liten väntan innan det var dags för Tyra att äntra ringen.

Utanför ringen träffade hon på brorsan Bosse och insåg då att hon inte var den enda som kunde gå på två ben.....

Meeeen, inne i ringen visade hon ju vem som var lite mer erfaren på det här området. Det var ju första gången för brorsan....

Fr.v.: BIM-valp Velvet Dandy's Chumster och BIR-valp Velvet Dandy's Wishful.

Moster Carro och Emma i djupa diskussioner - nog är de lika varann tycker jag    

I väntan på finalerna så passade vi på och äta lite, jag tog Langos - lika gott som vanligt och David tog en kebabtallrik tror jag. Davids bror Gustav med familj kom och kollade en stund, jättetrevligt!   

Tyra var såklart först ut i finalerna av våra hundar eftersom hon skulle tävla i BIS-valp. Marina Kovalenko från Ryssland skulle döma, hörde på morgonen att de ropade ut i högtalarna att de ville ha hjälp av någon som kunde prata ryska. Tydligen hade det upptäckts på morgonen när hon kom till ringen att hon inte kunde prata engelska.... Nåja, en hel del valpar var det med och jag var så glad när Tyra var kvar av sex stycken till slut. Så tråkigt då när fyra blev placerade och hon inte var en av dom... Att hon inte blev placerad var väl inget jag brydde mig om så mycket - men jag gillar inte alls detta som kommit mer och mer på slutet, att de har fler kvar än som placeras. Så när ettan är kvar att placera så vet man inte om man ska vinna eller få gå ut med svansen mellan benen....

Sedan var det dags för Kylie i bästa veteran. Här dömde en man från Kanada, Richard Lopaschuk. Såvitt jag såg tog han inte i en enda hund utan gick förbi dom lite snabbt bara medans de var uppställda..... Någon placering blev det inte för Kylie, men nu ser ju springrarna inte riktigt ut som henne heller i Kanada...ha..ha..

Så var det dags för grupp 8, här skulle då en domare från Portugal döma - Luis Catalan. Han gick igenom hundarna ordentligt och det känns ju alltid bra. Clådan blev utplockad av åtta tror jag, samma sätt att ha hundarna kvar som i valpfinalen - och även denna gång fick vi smyga ut efter att ha blivit oplacerad.

Sååå äntligen en svensk domare i en final för oss! Petra Junehall dömde bästa uppfödargrupp, och jag är osäker på hur många grupper det var - men tror ett tiotal. Vi blev placerades som BIS-3, något som jag var mycket nöjd med - tyckte att båda grupperna som stod före oss var jättefina och jämna!!

Bara att packa ihop då och fara hemåt. Carro tog med sig Clådan och Baros hem då hon var så oerhört snäll och ställde upp och åkte till Smedjebacken och ställde ut dom dagen efter. Men hua, så ont det gjorde i hjärtat när Clådan tittade på mig när jag stängde luckan och hon var kvar där när vi åkte.... Ja, just  det - de hade ju Greven med sig också. Han var med på socialträning och Emma blev så fötjust i honom så hon ville ha även honom med sig. Vi svarade snabbt ja innan hon ändrade sig!

På lördagen dömde jag på SSPK:s utställning i Högbo, 77 dvärgschnauzer tror jag det var. Hade några hundar som jag tyckte riktigt mycket om - kul! Carro var ju då i Smedjebacken som sagt var. Baros lyckades bli bästa hanhund samt BIM, och Clådan blev fyra bästa tik. Tusen, tusen tack Carro för hjälpen!!

Jag fick också två meddelanden under söndagen som jag blev så himla glad för. Först och främst från Jacky & Dave i England. Seamus (CH Barecho Hold Your Horses at Peasblossom) hade vunnit ännu ett CC i England, han blev återigen BIR och denna gång BIG-2!! Vad jag förstår så leder nu Seamus i tävlan om årets springer i England, tror jag måste nypa i armen för att förstå att det är sant!! Utställningen var i Darlington (vilket härligt namn!!) och domare i rasen denna dag var Colin Woodward, kennel Wadeson. Verkligen roligt då han satte upp Seamus halvbror Messi som tvåa bästa hanhund i Norge förra året. Som om det inte räckte så fick Grynets (Barecho Beyond Belief) dotter "Rattan"  Peasblossom Butterly at Beresford sitt tredje CC och blev därmed GBSHCH! Stooort grattis till Jacky & Dave och till Rattans matte Trudy Topliss för dessa toppresultat!

Fr.v.: DCC,BOB CH Barecho Hold Your Horses At Peasblossom, BCC CH Peasblossom Butterfly At Beresford, Best Puppy Tryhard Fools Gold & Best Veteran CH Trimere Tigra. 

Nästa SMS kom från Maria som Diezel (Barecho Deal Or No Deal) bor hos. Hon berättade att Diezel blivit Östgötamästare!! Det var Springerklubbens avdelning i Östergötland som anordnat en typ av dual-purpose dag kan man säga. De har gjort det i många år, men jag har aldrig varit på någon sådan tyvärr. Hundarna får poäng både från utställning och jakt. Det räknas sedan ihop och då stod alltså Diezel som vinnare!! Här kommer lite mer info som jag fått ifrån matte Maria:

Diezel kom på en andra placering med HP i unghundsklass och slutade som tredje bästa hanhund!

I Dual Purpousen (utst + jakt) Diezel vann unghundsklassen (de slår ihop tikar o hanar) med 196 poäng.

Poängskalan var från 1-5 sedan en kofficient som var lite olika på olika delar och klasser. 

Diezels poäng var på Fältarbete: 3p med koeff 9 alltså 27p + 7p för deltagande = 34p
Diezels poäng på apportering: 4p med koeff 7 alltså 28p + 7p för deltagande = 35p
Diezels poäng på vattenarbete 4p med koeff 5 alltså 20p + 7 för deltagande = 27p 
Tot 96 p på jaktdelarna.
Hans total poäng på utställnings delen var 100p
Tot blir detta 196

Kritiker:
Fältarbete, Startar trevande, blir bättre efterhand, god kontakt med föraren. Kan med träning bli riktigt bra! Lugn i skott och kast.
Apportering, apporterar ej fågeln men bra dummy apport!
Vattenarbete, Lugn i skott, villigt i, bra grepp, fin avlämning!
Utställning, Mask, hane utm typ och storlek fint huvud, väl utfyllt nosparti, ngt halsskinn, bra hals, välkroppad, fina ben och tassar, bra kors, rör sig väl från sidan, något lös i ryggen i rörelse, välpresenterad! Bra temp!

Duktiga, duktiga Diezel - och så oerhört duktig hans matte är som tränar med honom!! Vi är sjukt stolta över er, det ska ni veta! 

Tja, under veckan som gått har det väl inte hänt så himla mycket sedan - annat än att vi fick Apportören. Och jag måste bara säga att det är den i särklass tristaste av alla hundtidningar jag får. På vägen från brevlådan till köksbordet har jag läst färdigt den. Den kostar säkert en hel del att trycka och för min del kunde de lika gärna låta bli. Det jag vill veta kan jag leta reda på på internet. Det är ingenting från det jag är intresserad av i tidningen. Och säg inget om att det beror på att vi inte skickar in. Jag hade skickat in foton på både Messi och Clådan från WW i Paris när de vann sina titlar och Messi blev BIR. I det reportaget fick det tydligen inte plats med mer än två kort. Ett på två Irländska vattenspaniels och ett på en juniorhandler. Däremot kunde jag räkna till inte mindre än 12 foton på olika folk från Fullmäktigemötet.... Suck.....

Igår var det dags för Jacobs lags fotbollscup här i Årsunda. Vi hade sån himla tur med vädret, strålande sol nästan hela dagen. 

Vi har ju en himla fin idrottsanläggning i Årsunda, ja - ni som var med på jubileumet vet ju hur det ser ut! Här stod jag och sålde fika mm under förmiddagen, var lite stressigt när det var som mest folk - men jättekul ändå!

Fin scen har vi också, såna berömdheter som Lili & Sussi har uppträtt här....

Grabbarna gjorde oss stolta som vanligt, trevliga både på planen och utanför! De slutade som fyra i cupen av tolv lag, sååå duktiga så!

Tränarna i laget skulle avtackas, två biobiljetter fick David så jag får väl se om det blir jag som får följa med eller om han tar med någon annan!

Hela laget skulle upp på scen och kramas också förstås... Här är det Lars som får en kram av Jacob....

.... blev en rejäl kram till slut med en liten luftfärd på slutet.

Några föräldrar skulle träffas efter städningen och äta pizza ihop. Men, jag tyckte så synd om hundarna som varit ensamma så mycket under dagen (och var rejält trött själv också....) så vi åkte hem och gjorde lite Flygande Jacob istället. Hyrde en film på TV:n, den hette Hur många lingon finns det i världen? Sjukt bra film - gud vilka goa människor! Den här filmen rekommenderar jag verkligen alla att se....

... underbara människor som faktiskt finns, även inom vår ras - men som också har andra raser! Det finns ändå hopp även för springern som ras.... Nåt som har slagit mig är att de allra flesta som har gett mig stöd är de som är relativt nya inom rasen, vet inte vad det kan bero på? Men, jag har i alla fall alltid försökt hjälpa de som börjat med springer och gillar inte alls att bli betraktad som någon "storfräsare", "storuppfödare" eller vad det nu kan heta... Innerst inne är jag bara en helt vanlig tjej (tant?) jag också - bara en som råkar ha en mycket stor förkärlek för hundar och då springers framförallt!

Jag anser väl själv att jag är en stark person, som står emot det mesta. Och visst borde jag stå på mig och överse även med detta. Men, jag är inte gjord av stål om ni trodde det. Även jag är av kött och blod, ingen superwoman alls - jag har känslor precis som alla andra. Och alla dessa olika påhopp under alla dessa år... Hur många av er skulle vilja byta med mig och stå i mina skor? "Döm inte mig förrän du har gått 100 mil i mina skor" - tror det heter så... 

Och kanske är det också på grund av det jag varit med om som jag reagerar så starkt mot alla former av mobbing och utanförskap. Några av er vet om att jag inte haft det så lätt under min första tid i skolan. Psykisk mobbing gör minst lika ont som fysisk.... Känslan av att inte duga, vara annorlunda - inte få vara med, den gör ont - ung som gammal....

Tänker inte dra hela min mobbing-historia här - men kan ge ett par exempel bara så kanske ni också förstår varför jag trots allt blir så ledsen över detta som sker inom vår ras. 

När jag var i 7-8 årsåldern mådde jag mycket dåligt i skolan då jag inte hade någon kompis. Var förmodligen lite "svår" som barn - oerhört blyg och lite lillgammal. I vår klass gick en riktig markatta, Annika. Hon styrde och ställde - alla ville vara med henne för att hon var så populär. Hon hade förstås ett eget hov omkring sig som gjorde allt hon bad om. En eftermiddag efter skolan ringer Annika, hon och några till undrar om jag vill komma dit och leka. Jag blev såklart jätteglad!! Kastade mig på cykeln och cyklade dit. När jag kommer dit så står de allihop innanför köksfönstret och grimaserar åt mig - de öppnar förstås inte dörren. Mycket ledsen och bedrövad får jag cykla hem igen....

Några år senare har vi omröstning i klassen om populäraste eleven. Ni fattar själva va att jag fick 0 röster. Hur vår totalblinda klassföreståndare kunde tillåta något dylikt är för mig en gåta än idag.... Vid ett annat tillfälle skulle vi flytta om i klassen, vi satt i grupper om 5 personer och vi fick inte välja själva. De fyra som hade oturen att hamna med mig satte papperslappar på sina pennor där det stod, bort med Helene. Mycket sympatiskt.....

Hursom, så vill jag inte alls ha en massa medömkan eller att ni ska tycka synd om mig. Finns massor med andra som haft det betydligt värre! Men ni kanske förstår varför jag har så oerhört svårt för när folk är elaka, bara i syfte att skada någon annan själsligt.

Som ni kanske har sett har jag tagit bort min profil från FB. Orkar inte se alla elaka saker som skrivs där.... Nu har jag en ny där jag endast kommer att vara vän med släkten och mina allra närmaste vänner. Var snäll och respektera det är ni snälla... För hunderiet har jag skapat en företagssida som heter Barecho. Där kommer jag att lägga ut resultat osv, sånt som har med hundarna att göra.

Bloggen är ju en ventil för mig på många sätt, jag önskar bara jag kunde sålla bland läsarna och att de som läser den med onda avsikter kunde låta bli helt enkelt... Kanske ska jag lösenordsskydda den? Vi får se....

Vill i alla fall återigen tacka för allt stöd jag fått både genom kommentarer här på bloggen, mail och SMS. Ni är fantastiska, glöm aldrig det  .  

... som verkligen gjort allt ni kunnat för att ta död på min glädje till hundsporten! Nu har ni lyckats. Som ni har hållit på under flera decennium - snackat skit om mig och mina hundar, låtsats varit mina vänner för att sedan säga både det ena och det andra bakom min rygg. Gett mig egenskaper som ni önskar jag hade, men som jag faktiskt inte har hur gärna ni än vill. Letat saker att kunna anmäla mig för. Talat om hur hemskt det är att jag lånar ut mina hanhundar så mycket - men ni parar gärna själva med dom! Ni har också sagt att jag är en dålig mor - för att jag åker så mycket på utställningar. Ni påstår att vinna är det enda som är viktigt för mig - att årets utställningsspringer år såååå himla viktigt så oj, oj, oj...

Jag bryr mig inte heller om mina hundar, skiter i mina valpköpare, tänker bara på pengar - ja, you name it. För att inte tala om vad ni har sagt om mina hundar.... Men, att ha en åsikt om dom - som man står för inför mig är inte skitsnack. Men allt annat.... Ni vet själva vad ni har sagt och gjort under alla dessa år eller hur?

Och inbilla er inte att era schyssta polare som ni sagt det till har hållit inne med det. Nädå, vid första bästa tillfälle har de sprungit till mig och berättat. De sista månaderna har det verkligen eskalerat måste jag säga. Uppfödare 2 berättar för mig vad uppfödare 1 sagt om mig, en liten stund senare kommer uppfödare 3 och berättar vad uppfödare 2 sagt om mig och sedan kommer uppfödare 1 och berättar vad uppfödare 3 sagt... Att ni inte skäms, och ärligt talat - tror ni att jag är helt blåst och inte fattar vad ni håller på med!!

Jag älskar verkligen denna ras och har mycket svårt att kunna tänka mig att leva utan dom - men att vara utan er som är så himla falska det är jag gärna! Jag har varit naiv och trott att vi på nåt sätt ändå respekterar och tycker om varandra inom vår ras - men har nu förstått att det inte alls är så.... När man kan se att man har någon egen vinning så kan man vara hur trevlig som helst mot mig - men tvekar inte att sätta kniven i ryggen så fort jag vänder ryggen till. 

Värst av allt är ändå denna önskan att det ska gå åt helvete för andra uppfödare. Det gäller inte bara mig, nä - ni verkar gotta er rejält i när nån annan drabbas.... Jag har verkligen försökt att inte lyssna på sånt tidigare, har inte velat tro att det är så illa - men nu har jag insett att jag hade fel....

Så ni alla som gjort allt ni kunnat för att skada mig under årens lopp - nu har ni lyckats. Jag har totalt tappat förtroendet för er andra - kommer att hålla mig på min kant och inte erbjuda någon hjälp till andra heller förrän de verkligen har bevisat att de är värda den. Jag har just uppdaterat den gamla hemsidan med senaste utställningsresultaten - men detta är sista gången. På den nya hemsidan kommer jag inte att skriva något om någon annans hund - bara resultat från mina egna. Inga listor kommer att finnas heller. Fattar liksom inte varför jag ska jobba gratis åt er alla som bara vill mig ont? Kommer att ha det ändå för min egen skull - men inget som kommer att publiceras. Om jag ska ha denna blogg kvar eller inte har jag inte helt bestämt mig för, inte heller om jag ska ha FB kvar..... Jag kommer att hålla mig på min kant och ägna min tid åt de få som jag vet är mina ÄRLIGA vänner....

Så stort grattis ni alla som jobbat hårt för detta i många år -  ni vet själva vilka ni är och nu kan ni ju njuta av varandra utan mig. Måste kännas fantastiskt att ha fullt med falska människor omkring sig....

... och vissa dagar, som igår - lär man sig oerhört mycket på....

Igår morse mötte jag upp Marina och Ditte vid Tierpsavfarten. Det är där vägen går in mot Söderfors åt andra hållet och det är det snabbaste sättet för oss att ta oss ut på E4:an söderut. Det tog inte lång stund förrän vi var vid Gimo och jag lyckades dessutom köra förbi avfarten... Såg ingen skylt alls, men kan ju iofs bero på att det var en hel del babblande från oss just då!

Nåja, vi hittade till utställningplatsen som var helt ny för mig. Jag hade hört något om att det skulle vara vid en herrgård - men en helt vanlig idrottsplats var det. Och det tycker jag är helt okej, gräsmattorna brukar vara bättre på såna ställen än i herrgårdsparker. Vi sa att vi ville åka till avlastningsplatsen och de jättetrevliga killarna som stod och tog betalt visade glatt upp oss dit vi skulle åka. Där uppe var det däremot någon som inte direkt hade ett leende på läpparna som sa innan vi knappt klivit ur att här får ni bara stå och lasta av!! Jo, liksom - vi fattar det, kanske därför det heter avlastningsplats.... suck....

Medans Marina stod och väntade med alla hundar samt packning så körde jag iväg och parkerade bilen - bara en liten bit bort fanns det en jättebra parkering. Tyckte det var lite märkligt att inte fler stod där - men, men.... När vi sedan fick höra från den ena ursinniga utställaren till den andra hur långt de gått och släpat sina grejer så var nog inte detta kanske så bra utställningsplats trots allt.... Det måste fungera med parkering och avlastning annars orkar vi gamla hundkärringar inte åka, så är det bara!!

Messi var anmäld i championklass och han fick nöja sig med en fjärde plats i championklassen - med CK. Zola stod på platsen före honom och han blev sedan också placerad som fjärde bästa hanhund. Eros blev placerad som femma i championklassen - också han fick CK.... Miranda vann juniorklassen med CK och fick sedan Reserv-certet. Ditte kom sist i unghundsklassen utan CK , jättejättefin tyckte jag hon var igår. Maja fick Excellent och blev placerad som trea i öppen klassen och Clådan fick en tredje placering i championklassen - med CK. Till sist hade vi då Kylie som slog till och blev bästa tik samt BIR-veteran!

Fr.v.: BIR CH Goldmoore's Gold Dreamer & BIM CH Wongan Romanza At Barecho

När jag var på väg från utställningen så ringde Thomas. Han skulle berätta att han bestämt sig för något. Jag förstod direkt... Han skulle flytta till tjejen sin i Göteborg. Kan inte säga att jag blev förvånad, är man kär så är man och förstås är det jobbigt att ha 50 mil mellan då!! Vi får väl se när flyttlasset går dit för honom, men jag tror säkert han kommer att trivas bra där. Får man välja mellan Göteborg och Sandviken så skulle nog jag också välja det förstnämnda....

Jag åkte över Sandviken hem för att hämta hem Henric som jobbat under dagen. Så himla varm i hjärtat jag blir när jag tänker på och umgås med mina älskade barn, nåt måste jag ha gjort rätt med dom nånstans i alla fall - för så himla snälla och omtänksamma dom är alla tre  !!

Jag var bara hemma en kort stund, sedan åkte vi till Åke och Kerstin för att fira Åkes 64-års dag. Han fyller inte förrän på tisdag egentligen, men då hade vi liksom inte tid... David åker till Värmland imorgon bitti och kommer hem onsdag kväll - och jag ska på föräldramöte. Jättegod mat fick vi, som alltid, denna gång köttfärslimpa och det kan jag nog äta hur mycket som helst av! Kan lova att det blev trångt innanför jeansen efter den måltiden...

I förmiddags när jag satt och jobbade med bokföringen och momsredovisningen så ringde de från mitt gamla jobb igen. De behövde en vikarie! Eftersom jag hade möjlighet så tackade jag förstås ja. Denna gång var det lite äldre barn än sist - och lika roligt var det också som i torsdags. Man får sig verkligen många goda skratt ihop med småbarn - så härliga de är! Och kan väl säga att jag har hunnit bli lite ringrostig på den här korta tiden jag inte har jobbat..... ett barn åkte runt på en trehjuling och bredvid sig åkte en kompis. Det här är Hörby sa hon och pekade på cykeln. Okej, sa jag - Hörby? Ja, Hörby sa hon igen. Hmmmm..... tänkte jag, konstigt namn på en cykel, en ort i Skåne liksom... Nåja, de har ju sina idéer.... När hon sagt flera gånger att den hette Hörby så fattade jag till slut att hon sa Herbie.... men hur dum får man bli???? Snacka om korkad fröken!!

Imorgon ska jag dit och jobba igen en stund - ska bara hinna med två klippningar före på morgonen.

Förresten, jag håller på nu och jobbar med att bygga upp vår nya hemsida så det kommer nog inte att ske många uppdateringar på den gamla under tiden... Ska dock försöka lägga ut utställningsresultaten så fortsätt skicka resultat, antal hundar samt foton till mig ändå!

Tyra vill vara med när jag sitter vid datorn. Hon har legat i mitt knä förut, men nu börjar hon bli för stor. När jag sitter vid köksbordet ligger hon på en stol bredvid - men här på kontoret blir det uppe på bordet..... mysigt, eller hur.....