"I nästan ett år utsatte den 38-årige mannen sin 4-årige styvson och sin flickvän för tortyr och terror.

Pojken tvingades bland annat att dricka sin egen urin och äta sina egna spyor.

I dag dömdes mannen till fängelse i fyra år och sex månader." Detta går att läsa på Aftonbladets hemsida idag. Vidare kan man läsa att "Han hällde lim i pojkens öra och kaustiksoda i hans öga. En kall vinternatt tvingade han också pojken att stå ute på familjens balkong helt utan kläder." Kan man blir annat än rasande när man läser sånt?!! Nu blev han dömd, och vad jag förstår så är detta något som räknas som ett ganska så rejält straff. Men, det är ändå ingenting mot det straff som pojken fått - förstå hur livrädd han måste ha varit när han stod där på balkongen helt naken, och hur kommer han att må efter att ha upplevt detta...

Någon måste uppenbarligen ha reagerat och anmält detta, tack och lov!

Minns ni Bobby som blev ihjälslagen och hans styvpappa och mor blev dömda för det? Där var det ingen som hade upptäckt det i tid, varför kan man bara spekulera om.... Men det får mig att tänka på när vi blev anonymt anmälda till kommunen för bristande hundhållning. Någon hade ringt in till djurskyddsinspektören och sagt att de blev störda när de gick förbi vår gård dagtid och hundarna skällde! Det är alltså 80 meter mellan vägen och hundgårdarna, en väg som för övrigt inte ens har någon vägren för gångtrafikanter, och det tar ca 1 min att gå förbi vår tomt. Då tyckte alltså någon att det var störande att höra hundskall under den tiden? Så störande att man tog sig besväret att ringa in och anmäla det, istället för att komma till oss och fråga om det fanns något vi kunde göra? Man slutar aldrig att förvånas..... Vi frågade närmaste grannen som är hemma hela dagarna om hon hör hundarna när vi är på jobbet? Nja, sa hon - kan väl höra att de skäller nån gång - men det är oftast när ni kommer hem. Vad är det hos människor som gör att de hetsar upp sig så över hundskall på avstånd, men många gånger väljer att blunda för att barn far illa?  Skrämmande tycker jag, för egen del så skulle jag aldrig i livet orka anmäla nån för nåt, om det inte var djur eller barn som vanvårdades/misshandlades - då är det varje människas förbannade skyldighet att göra nåt tycker jag! Kan också nämna att besöket som vi sedan fick från djurinspektören gick hur bra som helst...