Barecho

Senaste inläggen

Av Helene - 22 augusti 2016 19:29

.. påbörjas i och med Mirandas kull som föddes i torsdags    Nu har vi visserligen inte använt oss av alla bokstäver i alfabetet (ej Å, Ä och Ö) - men detta är ändå vår 105:e ESS-kull. Låter helt ofantligt mycket, första kullen föddes 1989 så det är 105 kullar på 27 år. Visst är det många kullar, men det allra bästa med att vara hunduppfödare är just det att tänka ut nya kombinationer och se valpar födas och växa upp så alla dessa kullar har varit till en otroligt stor glädje för mig. Att ha ett stort antal kullar har också för oss inneburit att vi kunnat utesluta hundar ur avel som vi inte funnit lämpliga av olika anledningar, vi har haft gott om andra individer att gå vidare på istället. Att ESS är min stora passion är det nog ingen som tvivlar på - även om jag haft och har andra raser kommer alltid det att vara den ras som tar upp den största delen av mitt hjärta   .


Tillbaks till Mirandas kull. Hon hade tid att valpa på första parningen redan förra söndagen, men då hon parades då på 7:e dygnet trodde jag inte att det var den parningen "som tagit". Hon parades fler gånger och mest troligt är väl att det är den sista parningen som hon blev dräktig av. För dräktig blev hon... Sista veckan blev hon bara tyngre och tyngre, tjockare och tjockare. Det lät så jobbigt när hon andades...


Torsdag morgon åt hon lite frukost (hon tittade på mig nästan som hon undrade vad det kunde vara för fel på henne när hon inte ville äta upp?!). Sedan var hon lite orolig av och till under dagen, men mest sov hon. När vi åt kvällsmaten vid 20.00 tiden på kvällen bäddade hon lite mer intensivt. Jaaa, sa David - nu dröjer det nog bara några minuter så är första valpen född. Inte då sa jag - jag har inte sett en enda krystvärk så det dröjer nog någon timme till iaf.


Jag hann väl inte mer än ta en tugga till så tyckte jag hon krökte rygg och stannade av i bäddandet - gick dit direkt och kollade och tametusen så var inte första valpen på väg ut!! David var MYCKET nöjd kan jag meddela, som den vana uppfödare han är   !


Miranda och jag förpassade oss snabbt in i valplådan i valprummet där valpningen fortsatte sedan i lugn och ro...


 
Första valpen föddes alltså 20.20 och var en tik. Hon vägde 346 gram och fick namnet Abigail. 


 
Valp nummer två föddes kl. 21.15, även det en tik. Hon vägde 348 gram och heter Astoria.


 
Tredje valpen var en hanhund som nu heter Ascot. Han föddes 22.45 och vägde 344 gram.


 
Adele, som förstår är en tik föddes kl. 23.05 Hon vägde 352 gram.


 
Valp nummer 5 föddes 00.50, även det en tik. Hon heter Aimee och vägde 380 gram.


 
Valp nummer 6 var också en tik. Hon vägde 434 gram och är den som var störst när de föddes. Hennes namn är Alba.


 
Sjunde valpen var en hanhund. Han heter Axl och vägde 366 gram. Han föddes kl. 03.10


 
Hon hade ganska så lång tid mellan valparna, men den här pojken föddes rätt så snart efter den förra. Han föddes kl. 03.55 och vägde 392 gram. Han heter Alegro.


 
Sista valpen var också den minsta. Ofta tycker jag det är den sista som är minst, vet inte om slumpen gör det eller om jag inbillar mig... Hon vägde iaf 288 gram och var alltså en tik. Tiden hon föddes var kl. 04.45 Då var både Miranda och jag rejält trötta. Vi hade ju inte sovit en blund på hela natten och hur det än är så tar det på krafterna. 


Så efter tvätt av Miranda och att valparna fick lite rent fick vi vila en liten stund... Innan det var dags att börja bada hundar inför utställningen dagen efter! Min mor ställde upp och sov hos valparna och var hos dem under dagen när vi var i Norrköping så det kändes tryggt. I förra kullen var det så olyckligt att Miranda låg ihjäl en av valparna så helt klart är man lite mer orolig efter det. Men alla verkar livskraftiga såhär långt, alla äter och är väldigt tysta och nöjda så vi hoppas det fortsätter på det sättet!


 



ANNONS
Av Helene - 28 juli 2016 10:23

I måndags lämnade David Vanda (Barecho Viking Princess) på Arlanda för att hon skulle flyga till Amsterdam. Där ska hon vara under ca 3 veckor för att ta slutliga prover inför sin resa till Australien. Så jobbigt det är att skicka valpar/unghundar på detta sätt, och det blir bara värre och värre ju äldre jag blir...   . Att lämna en valp från famn till famn som det blir när de säljs här hemma tycker jag går bra, framförallt när de flyttar dit där man vet att man kommer att träffa dem igen. Men att skicka dem på flyg är verkligen jobbigt.... Det är Davids uppgift här hemma, att hämta hundar/valpar på Arlanda går däremot väldigt bra för mig att göra   . Under tiden jag var ensamstående skulle jag skicka en valp till Finland. Jag och Carros syster Anna åkte för att lämna honom på Arlanda, men när vi satt in honom i buren och han gnällde och tittade efter oss började vi såklart båda två storgrina. Såpass att en man som jobbade där kom fram och frågade vad som hänt och varför vi nu skulle skicka den om vi var så ledsna? 


Ja det kan man fråga sig... Men man kan inte heller bara vara egoistisk och inte dela med sig alls tycker jag. Jag importerar ju hundar, då måste jag ju också kunna tänka mig att exportera. Dock vill man såklart veta att hunden får det bra. Vad det gäller Vanda är jag helt trygg i det. Där hon kommer att bo har vi själva bott under en veckas tid och sett hur fantastiskt bra hundarna har där och hur högt älskade de är   . 


Dessa tre foton togs på Vanda på morgonen innan hon åkte..

 
Barecho Viking Princess (CH Barecho Play Now Pay Later - CH Barecho Devil Wears Prada)
   


Vanda kommer att bo hos Yvonne och Robert Lauder (kennel Azucroft) och jag hoppas vi får en chans att hälsa på henne och dom när vi förhoppningsvis åker till Australien nästa år. Yvonne och Robert ägde Raptor (CH Fraelighte Full Frontal) som vi fick förtroendet att ha hos oss under ett år. Raptor var en så härlig hund, och det var verkligen jobbigt att skiljas från honom när han fick åka tillbaka sedan. Vet att det var minst lika jobbigt för Yvonne och Robert när han skulle åka till oss. Överenskommelsen då var att de skulle få en gratis valp av oss någon gång i framtiden, och det är alltså Vanda. 

 
Här på fotot är Raptor (CH Fraelighte Full Frontal) BIM och fina Speedy (CH Barecho Zsa-Zsa Gabor) blev BIR. 


Yvonne och Robert har också fött upp och ägt Winston (CH Azucroft On The Prowl), Kylie och Lleytons pappa. Winston fick vi också träffa när vi var i Australien. Han var en äldre herre då, och så otroligt många likheter jag ser mellan honom och vår gamla gubbe Lleyton här hemma   .
 
CH Azucroft On The Prowl "Winston" 


Igår fick dock både Yvonne och jag en rejäl chock när vi fick mail från Scandipet (som skötte Vandas frakt ner till Amsterdam) där det stod att hon missat två flighter redan. Den ena för att det var för varmt och den andra för att hon bajsat i buren. Panik uppstod förstås!! Hon ska ju inte vidare nånstans nu, hon ska åka till Australien men det först om några veckor. Just nu ska hon befinna sig hemma hos de som äger den "boarding kennel" som har hand om hundarna inför resan till Australien. Detta pga att hon löper just nu och för att hon inte ska göra hanhundarna oroliga. Både Yvonne och jag blev panikslagna, var hon nu på väg någon annanstans pga något misstag?? Det stod ett flightnummer i mailet från Scandipet och när jag kollade upp det skulle det till Frankfurt för vidare flyg till USA. Ja, hur det kändes kan ni säkert tänka er!


Både Yvonne och vi försökte få tag på dem, men det tog ett tag innan vi fick tag på den som skickat mailet. Till slut fick vi det, och hon verkade inte tycka att det var så farligt. Nejdå, det gällde inte Vanda - utan en annan hund. Hon hade fått fel uppgifter bara. Men det var Vandas namn som stod i mailet och jag kan tycka att det faktiskt inte alls är okej att det blandas ihop hundar, inte ens om det nu bara var i ett mail...


Yvonne pratade dock med de som har hand om Vanda för säkerhets skull och allt var bra med henne. Förstås det som är viktigast, men jag kan tycka att man betalar så pass mycket för detta och då ska det inte ske några dylika misstag...  


Nervöst blir det också när hon sedan ska flyga till Australien. Jag oroar mig inte alls för att hon inte har det bra där hon är nu, eller där hon kommer att vara sedan när hon kommit fram. Dock har man ju hört så många skräckhistorier om hundar som glöms bort på flygplatser eller skickas helt fel... En stor lättnad för oss alla kommer det att vara när vi får höra att hon kommit fram dit hon ska...


ANNONS
Av Helene - 26 juli 2016 20:12

Så otroligt härligt väder det varit nu på slutet, undrar om det var Davids semester som finvädret väntade på   .


Enda nackdelen är att det blir varmt för hundarna. I sovrummet har vi en A/C och fläktar så på nätterna är det svalt och skönt, men på dagarna är det varmt för dem   . Jag tar in dem i duschen och duschar av dem så de kyls ner, man kan tycka att de skulle uppskatta det - men INTE... De ser ut som att de ska in i tortyrkammaren varje gång...


Desto roligare tycker de att det är att få bada i sjön, flera vändor med bad har det blivit nu på slutet och det är väl lite blandat iofs hur mycket de har uppskattat det. Banjo och Fläder är ju i en perfekt ålder för att lära sig uppskatta bad, och det märks verkligen - de kan bada hur länge som helst verkar det som... Enda problemet med Fläder är att hon inte är helt pålitlig att ha lös. Rätt som det är får hon upp något spår och då drar hon bara, struntar fullständigt i att vi ropar och ropar på henne. Igår var hon upp på vägen som ligger en bra bit från där vi lät dem bada så efter det blev det koppel på i vattnet...


 
Yalla och Yippie har förstås också testat att bada. Yalla var jätteduktig att simma, men han ville bara upp till mig så fort som möjligt efter att han kom i vattnet...


 
Fort, fort upp till matte och Yippie!!


 
Yippie ville också upp ur vattnet fort, en betydligt sämre simteknik hade hon. Måste ha stänkt bra i ögonen på henne...


 
Lugnast att vara med matte på land ändå...


 
Banjo och Fläder är på G när anden ska kastas...


 
Banjo är superduktig att simma så han kom förstås först till anden, men hans syster kör inte med schysta knep - hon försöker dränka honom och sedan helt sonika ta av honom anden...


 

Stackars Banjo försöker hålla fast vid den så gott det går


 
Till slut har han skakat av sig syrran och får bära anden själv, duktiga Banjo-pojken   


 
Väl på land ville hon dock vara med igen. 


Stort tack Inger Hedman för att vi fick låna badstranden vid er stuga   !


 
Igår var vi på ett nytt ställe och badade med hundarna, perfekt då det inte var så mycket sand - det var mestadels gräs där. Tyvärr var det där fröken Fläder stack ifrån oss så som ni ser här har hon koppel på sig i vattnet...


 
Det blir såklart mest foton på Banjo eftersom han badar mest   .


 
Fina Pasta är duktig att simma, men hon går inte i om inte vi är i vattnet. När så både Henke och Viktoria var i och ropade henne kände hon sig tvingad att hoppa i till dem   . Tufft för mig nu, jag som alltid varit favoriten hos hundarna - men nu är det nog Viktoria som är högst i kurs hos de flesta     .


 
Banjo med sin älskade and


 
Skaka, skaka ur vattnet - Banjo och Bertil. Ser ni Bertils fina underbett   


 
Ja för Bertil fick bada han också igår, han var faktiskt riktigt duktig att simma när han väl fattade vad han skulle göra (dvs inte klättra på husse för att han skulle lyfta upp honom...).


 
Matte, rädda mig!!!


 
Nja, du husse - inte tänker jag då lyssna på dig inte.... 


 
Min and, bara min - sån tur att Fläder är i koppel!


 
Kom hit om ni törs   


 
Ett sista bad innan det var dags att åka hemåt... Kan säga att det var väldigt nöjda hundar sedan när de kom hem. Banjo sov i soffan, han var på gränsen till medvetslös nästan   .


Idag blev det inget bad för dem, var lite svalare idag också. En promenad med lite Pokemon-jakt blev det istället, nu är jag på level 5 så känner mig så nöjd så   .







   

Av Helene - 20 juli 2016 12:00

Ja, till slut så fick jag då min "walk-in-closet" som jag velat ha sedan länge. När Thomas och Henric flyttade hemifrån blev det helt plötsligt flera rum över som vi inte visste vad vi skulle göra med. Visst kan man ha dem som gästrum, men så mycket gäster har vi inte   . Vi slog ihop Thomas och Henrics mindre rum till ett stort rum åt Jacob och sedan har vi nu gjort en WIC i Jacobs gamla rum.


Vi har alltid haft jättedåliga garderober här så det har varit en helt otrolig oording på alla kläder, framförallt jag har inte haft någon koll alls på vilka kläder jag haft och inte. Kan säga att när vi nu rensade alla utrymmen på kläder har vi sex stora sopsäckar fulla med kläder som ska kastas (eller jag vill gärna skänka dem nånstans, det är ju inget fel på kläderna egentligen...).


 
Men som sagt, nu är det färdigt och de flesta kläder har kommit på plats   


 
Här där det är snedtak fick snickaren som hjälpte oss med rummet göra lite special för att vi skulle kunna utnyttja utrymmet där. Jag skulle gärna vilja ha några växter på golvet framför det lilla fönstret som syns här, men får se om jag kan hitta någon sort som överlever den hårda världen som blomma hos oss   .


 
Många kavajer blir det....


 
Kanske att det kommer upp någon gardin så småningom, vi får se. Har också lite funderingar på att ha draperi framför kläderna för att undvika att de blir dammiga, men eftersom dörren är stängd till detta rum och hundarna INTE får gå in här kanske det går bra ändå. 

Av Helene - 18 juli 2016 16:19

Igår var det utställning i Högbo, SSRK arrangerade och det här är nog en av mina absoluta favoritutställningar.

Tänk bara, gå upp strax före 06.00 - hinna göra allt i lugn och ro, t.o.m äta gröt innan vi åker mot utställningen runt 08.15 - det är lyx det   . Nu var väl gröten mest gjord för att Jacob skulle åka mot Göteborg och Gothia cup, men det var bra gott för David och mig också.


Vi hade satt upp tältet kvällen före så ingen brådska dit för att få en bra plats vid ringen. När vi kör ner mot parkeringen har jag just läst på PM:et att det står 60:- för parkering och katalog ihop. Så David och jag såg nog ut som två fågelholkar när p-vakten sa att det skulle kosta 70:-, inte för att det har någon större betydelse med 10:- men eftersom jag satt med PM:et i handen sa vi lite frågande om det inte var 60:- hon menade? Hon fick titta där det stod 60:- så det blev den summan vi betalade, hon såg dock inte positiv ut över det utan muttrade att de hade blivit tillsagda att det kostade 70:-.... Kollade då på det andra PM:et jag hade, för ett hade jag fått via vanlig post och ett hade jag skrivit ut från ett mail. Och jodå, på ett av dem stod det 60:- och på det andra stod ingenting... Två helt olika PM var utskickade alltså, inte konstigt det blev lite tokigt då.


Domare för dagen var Alfons Simons från Holland. 22 vuxna var anmälda och 13 valpar.

 
I valpklass I (4-6 mån.) hanhundar deltog bröderna Bacon (Barecho Way To Fame) och Banjo (Barecho When It Has To Be Good). Första gången var det i en springerring för matte Johanna och Bacon, jag tyckte de skötte sig kanonbra! De placerade sig som tvåa i klassen, efter Banjo som vann med HP.


 
Banjo har sån kontakt hela tiden   


 
Bland tikarna i valpklass I hade vi med Fläder (Barecho What Dreams Are Made Of) och Sindy (Barecho Xtra Sweet), Sindy bor hos Eva Hellstrand som har kennel Wilmios. Sindy vann klassen med HP och Fläder blev tvåa, även hon fick HP. 


 
Så det var Banjo och Sindy som skulle göra upp om BIR/BIM-valp...


 

... här har domaren bestämt sig, Banjo blir BIM och Sindy BIR!


 
BIM-valp Barecho When It Has To Be Good & BIR-valp Barecho Xtra Sweet


 
Bland de äldre valparna hade vi med oss Dilba (Goldmoore's I Shall Be Released) som gick sista gången i valpklass denna gång. Hon blev till slut BIR-valp, med på fotot är hanvalpen Happy Joyrides Born To Be Alive som blev BIM-valp.


 
Bland de vuxna var det Paco (CH Barecho Play Now Pay Later) som gick segrande ur striden, han blev alltså BIR och BIM blev Goldmoore's Mary Crawley som också fick sitt första Cert denna dag, stort grattis till hennes ägare Martina!


Innan finalerna hann vi bort till kvarn för att äta lite mat, jag fick bland det godaste jag ätit på länge - dillstuvad potatis och gravad lax, sa bara swish så var det tomt på min tallrik och det händer inte ofta!


 
Sindy blev BIS-1 valp i valpklass 1, massor med grattis till hennes ägare Eva!   


 
Carro visade Dilba i BIS-valp, valpklass II. BIS-2 valp blev hennes resultat, stort tack Carro för hjälpen med att visa henne och andra av våra hundar   . 


Finalerna kom igång väldigt sent. De var tänkte att börja vid 15.00, men först gavs besked om att de skulle börja 15.30 - sedan 15.45 och tja, jag törs inte säga när de kom igång riktigt... men de var inte färdiga förrän runt 17.15, alltför sent tycker jag... Det var inte bara att de var sena igång, de gick otroligt segt mellan de olika finalerna. Och inte stämde domarna som det stod i katalogen skulle döma finalerna. Visst kan det bli ändringar, men det är bra att ropa ut det i högtalarna så att utställarna vet om vad som ska ske. Något annat som gjorde att stämningen kring och i finalringen inte var på topp var att det alldeles bredvid finalringen var någon form av teater där det gapades och skreks mest hela tiden. Framförallt för valparna var det inte så lämpligt kan jag tycka... men, men - förstår att det inte var så lätt att förutspå att det skulle bli så högljutt som det blev. Vet att arrangörerna gör sitt bästa, och de gör detta på sin fritid vilket jag tycker är otroligt bra - utan dem blev det inga utställningar. Så allt som allt tycker jag ändå fortfarande att det var en toppenutställning och jag längtar redan till nästa års sommarutställning som SSRK har i Högbo   .



Av Helene - 15 juli 2016 10:20

Under den gångna helgen var det flera utställningar i Sverige, det är lite trist när de krockar - men man förstår ju också att de flesta klubbar väljer att arrangera sina utställningar under sommaren då det går att vara utomhus. Men just denna helg hade vi gärna varit på alla tre utställningarna som arrangerades.... Nu går det ju som inte att klona sig, utan vi fick helt enkelt välja en utställning. Det blev Alfta vi valde och en stor anledning till det var att de har flerhundsrabatt där och det blir en rejäl skillnad när man ska anmäla och har fler hundar! Sedan är det också en så trevlig utställning med härlig atmosfär, lite gammaldags mysig på nåt sätt. Men detta gjorde då att vi valde bort Tvååker och Sunne, två fina ställen det också - men får se om det blir att vi åker dit nästa år istället, om vi har tur så går de inte samma helg då..


Tillbaks till Alfta då. När vi kommer till parkeringen så möts vi av jättetrevliga p-vakter, vi var där tidigt som vi alltid är och här var det inga problem alls att få en bra parkering, det var skillnad som natt och dag på dessa p-vakter och de vi träffade i Borås helgen före...


David gick in först för att sätta upp tältet då det tyvärr är väldigt dåligt med tältplatser på denna utställning. Fanns knappt någon plats kvar vid vår ring, men han frågade en funktionär om han fick ställa tältet på ett ställe som nog inte var tänkt till tält egentligen och funktionären förstod problemet och sa att det var okej - visst blir man glad åt sånt, vilken skillnad på början av dagen mot förra helgen   . I insläppet stod det bara trevliga människor som hälsade välkommen, ja allt kändes verkligen bra och humöret var på topp.


Eftersom det nu var flerhundsrabatt kostade vi på oss att anmäla våra två affenpinschrar också. Det är inte ofta jag ställer ut dem, det finns väl flera anledningar till det - men oftast är det hopplöst för att det krockar med när jag ska visa våra springers. Här var det inga såna problem, de gick först i ringen och ESS gick sist i sin ring.


Bertil (Bardolino) var på strålande humör i ringen, så roligt att visa honom så får se om jag anmäler honom till någon mer utställning under hösten. Bästa hanhund med CERT & CACIB blev det för honom   .

 
Visst ser han lite mallig ut lilla Bertil   


 
Lite godis måste man få, även om man är en affenpinscher. Den här debatten om matning eller inte matning i ringarna tycker jag är rent patetisk, vad skulle det göra om hundarna får en godisbit då och då? Hur ska man få dem att tycka det är superkul med utställning utan uppmuntran? Nej, när jag dömer störs jag betydligt mer av de som är hårda med sina hundar och inte ger dom någon positiv uppmuntran alls. Så mina hundar får godis när jag ställer ut dom och om jag förlorar någon gång för det, so be it - viktigast att hundarna tycker det är roligt i ringen!


 
Mamma Tyra (CH Velvet Dandy's Wishful) fick vara med hon också, hon är ju lite mer rutinerad. Tyra blev bästa tik och fick då CACIB (dock är hon internationell champion redan så hon kommer inte att få behålla det).


 
BIM blev Bertil (Barecho Bardolino) och BIR blev Tyra (CH Velvet Dandy's Wishful). Domare var Per Lundström.

 
Carro och Tyra   


 
Sötnosarna     . Ser ni mig under trimbordet? Måste ju hålla i dem förstås...


Så var det lite paus innan cocker började bedömas, i samma ring som ESS skulle gå i senare. 

 
Fina Cesc (Barecho High Quality) blev tvåa i unghundsklassen med CK.


 
Brorsorna i Öppen klassen. Först står Björkman (Barecho Flower Power), han vann klassen med CK och blev sedan trea bästa hanhund med Res-CERT. Efter honom står Danny (Barecho Fool To Remain Sane) som fick Excellent och blev fyra i klassen.


     
Vi hade också Svea (Backhill's Just Awesome) med oss. Hon gick i juniorklassen och tyckte inte alls att utställning var roligt just denna dag... Hon fick Excellent och blev trea i klassen. Det är Svea och jag som står först på detta kort. 


Så fick vi vänta, och vänta och vänta och vänta... till det var dags för ESS. Arbetet i ringen gick alldeles för långsamt, mitt intryck var att domaren dömde helt normalsnabbt men att ringsekreterarna (som var hur trevliga som helst ska understrykas) tog för mycket tid på sig. Har man nästan 80 hundar i ringen måste det gå fortare, när det dessutom var sol och varmt större delen av dagen är det ännu viktigare att det går undan så hundarna slipper stå i solen mer än nödvändigt. Vi var inte klara i vår ring förrän efter finalerna skulle ha börjat egentligen och det är inte kul för någon. De ändrade om i finalordningen för att vi var så sena i vår ring, stort tack för det och ännu ett bevis för att man på denna utställning i första hand tänker på oss utställare och inte på sig själva som arrangörer    .


Men nu går jag händelserna i förväg. Carro visade Dilba (Goldmoore's I Shall Be Released) i rasringen och det gjorde hon bra, Dilba blev BIR-valp med en jättefin kritik.


I juniorklassen hade vi med Marron (Barecho Viking Power) och Justin (Barecho Spitting Image). Båda fick Excellent och Justin vann klassen med CK, tvåa stod Marron som inte fick CK denna dag. 


Paco (CH Barecho Play Now Pay Later) var ensam i championklassen, den vann han med CK och han blev sedan bästa hanhund med ännu ett CACIB. Trea bästa hanhund med Res-CERT stod Justin.


Sedan var det dags för juniorklass tikar och där visade jag "Curry" (Barecho U Must Be The One). Hon vann klassen med CK och fick denna superkritik av domaren ”Oj oj oj! Vilken härlig 9-mån stjärna. Hon är så korrekt överallt med sunda och fria rörelser. Riktigt stort nöje att döma sådan här kvalitet.”  Att jag är stolt över denna lilla tjej behöver jag nog inte säga, eller hur   


Jenny visade Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion) i veteranklassen, hon vann klassen med CK och blev sedan trea bästa tik. Bästa tik med ännu ett CERT stod Curry     . 9 månader och 2 veckor gammal och redan 2 CERT...


 
Och Curry nöjde sig inte med det, utan hon slog till med att bli BIR och Paco fick nöja sig med BIM denna gång. Domare var Arja Koskelo från Finland. 


Vi hade också BIR-vinnande uppfödargrupp, dock gick vi inte in i finalerna med den - det blev lite mycket då med tanke på att finalerna skulle börja precis när vi var färdiga i vår ring och vi hade inte handlers heller till gruppen.


Att jag var rätt så trött efter detta var ju ingen skräll direkt, så Jenny var snäll och visade Dilba i finalen då Carro inte hade tid att stanna till finalerna. Det gjorde hon på allra bästa sätt, Dilba vann nämligen och blev BIS-1 valp - så otroligt roligt   . Nu är hon kvalificerad till Puppy of the year på Grand Hotel nästa år, detta var hennes sista chans att kvalificera sig då hon blir 9 månader om några veckor. Tyvärr har jag inga foton från finalerna då vi hade fullt upp med allt annat... Jag var t.ex i förhandsgranskningen för grupp 2 med Tyra när Dilba vann. Tyra blev inte placerad, men hon var mycket stolt att få gå in i gruppen   .


Emelie visade Pärlan åt mig i bästa veteran, jag kände att jag ville spara mina krafter till Curry i grupp 8. Pärlan och Emelie var så fina ihop, men det blev ingen placering denna gång.


Så skulle Curry in i grupp 8. Naturligtvis bröt helvetet loss då, det ösregnade och småhaglade precis när grupp 8 skulle förhandsgranskas... Curry hoppade och var inte helt koncentrerad i gruppen, men jag var så glad åt att hon tyckte det var roligt. Kändes absolut viktigast att detta skulle bli en positiv upplevelse för henne! Hon blev placerad som BIG-3, helt fantastiskt tycker jag med tanke på att hon trots allt bara är 9 månader gammal.


De hade under dagen ropat ut i högtalarna att de som blev placerad på tredje plats i finalerna skulle visa stamtavlan och de skulle kolla chippet på hunden. Lite märkligt kan jag tycka att man ropar ut det om man nu tror att man ska fånga någon fuskare eller vad man tror... Jag menar, OM man nu hade fuskat med sin BIR-vinnare eller annan hund som skulle in i finalen, går man då in om det finns en risk att upptäckas? Och vad kollar man egentligen? Rent teoretiskt kan jag haft en annan hund i rasringen - chippet kollades ju aldrig där? Nej, om det nu finns fusk med fel hundar som ställs ut är jag den första att vilja att fuskarna åker fast. Men, jag hävdar fortfarande att det borde göras stickprov i rasringarna, det är där man kan upptäcka det isåfall..


Iaf så skulle då Curry kollas, jag hade förstås inte en tanke på det när jag kom ut i ringen och blev "haffad" där av två personer. Ja, för så kändes det faktiskt... Som om man var misstänkt för något. De frågade om jag hade stamtavlan... Nej, svarade jag såklart - inte fasiken springer man väl runt med den i ringen och inte visste jag att jag skulle bli BIG-3 heller. Kolla chippet på henne nu då sa jag så springer jag efter stamtavlan, då tittade de på varann ungefär som de trodde jag skulle göra något misstänkt. Himla obehagligt måste jag säga... Så drar de fram chipavläsaren, en sak på 3-4 dm. Varför inte ha en liten smidig sak som hundarna knappt märker av? Nu är ni försiktiga så ni inte skrämmer henne säger jag, hon är bara ett "barn" och det har varit en lång dag - den ska inte avslutas med att hon blir skrämd. Jag matar Curry medan de kollar chippet så allt går bra lyckligtvis. Sedan ska jag gå och hämta stamtavlan, de följer efter och då möter David upp med den - de kollar den och allt är förstås frid och fröjd. Men olustigt kändes det, ska man göra såna här koller bör man nog vara lite mer positiv och inte ha som tanke att alla är misstänkta..


Allt som allt vill jag iaf tacka Hälsinglands kennelklubb för ännu en jättetrevlig utställning, väl arrangerad och med så mycket positiva glada funktionärer. Stort tack också till Jenny, Emelie och Carro för all hjälp med handling av våra hundar - får väl se när/om jag kommer i vanlig form igen och orkar visa hundarna som jag gjorde förr...





Av Helene - 7 juli 2016 08:15

Man är väl aldrig så sugen att åka på utställning som när man har en valp som precis fått åldern inne för att ställas ut, eller om man har en som precis gått upp i juniorklassen och får tävla med de stora hundarna   . Och när man dessutom har en sån junior som Curry (Barecho U Must Be The One) som jag är så oerhört nöjd med, tja då är det svårt att hålla sig från att anmäla!


Så när vi dessutom fick höra att Henric och Viktoria skulle åka ner till Borås just denna helg (förra helgen alltså) och det just då var utställningar där både lördag och söndag - kändes det väldigt lockande. Vi fick då också möjlighet att träffa Viktorias föräldrar för första gången och även få övernatta på deras fina gård   .


David och jag startade hemifrån kvart över tre på lördag morgonen, bedömningen skulle inte börja förrän 10.00 på Springerklubbens Open show på Hofsnäs herrgård. Det är inte så enkelt att hitta dit, det ligger väldigt "ocentralt" kan man väl säga - men det är oerhört fint där, synd bara att det aldrig varit fint väder de gånger vi har varit där.


Domare för dagen var Jennie Andersson, hon föder upp Golden Retrievers under prefixet Dream Max. Hon har även haft en springer för många år sedan. Enligt arrangörerna var det rekordanmälan detta år - 29 vuxna och 12 anmälda. 


Henric och Viktoria samt Viktorias mamma Kerstin kom dit strax före bedömningen skulle börja, då Henric & Viktorias hund Banjo (Barecho When It Has To Be Good) skulle tävla i första klassen direkt klockan 10.00 Bröllopet var inte förrän på eftermiddagen så visst hinner man ju med lite utställning före    .


Vädret var inte speciellt bra som sagt var, regnstället fick man ha på sig hela dagen... Men, det hade kunnat vara värre. På vägen till utställningen regnade det så kraftigt på vissa ställen att trafiken stod i princip stilla. Såna störtskurar klarade vi oss ifrån under utställningsdagen iaf. 


Som sagt, först ut var Banjo och han skötte sig otroligt bra. Man skulle nästan kunna tro att de har tränat med honom hemma   . Han stod och gick som han aldrig gjort annat! Klassen vann han och denna gång fick han också HP. Syrran Saga (Barecho Whirl Of Luck) vann tikarnas klass, även hon med HP. Där var det mycket hopp och skutt - härligt att se sån glädje tycker jag. BIR/BIM-valp togs inte ut då - utan det skulle göras när finalerna skulle starta. 


En valp i den äldre valpklassen hade vi också med oss, nämligen Dilba (Goldmoore's I Shall Be Released). Även hon vann sin klass med HP, med en superfin kritik från domaren.


Marron (Barecho Viking Power) var anmäld, men vi fick inte till det så att han kunde komma dit så han deltog bara på söndagens utställning. Paco var bara anmäld till SKK:s utställning, så han deltog inte på denna utställning. Helt enkelt av den enkla anledningen att han är så pass stark och ansträngande att visa att jag tyckte det räckte med en dag med honom. Jag ska inte tjata, men orken är ju inte vad den en gång var hos mig vad det gäller att springa...


Så ingen hanhund hade vi med oss, men på tiksidan hade vi ovan nämnda Curry med i juniorklassen - precis fyllda 9 månader samt vår gamla "tant" Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion), hon fyller 9 år nu i augusti men ser fortfarande ut som en ungdom tycker jag. 


Curry vann juniorklassen med HP och detsamma gjorde Pärlan. David visade Pärlan i bästa tik och jag visade Curry. Så glad jag blev när Curry stod som bästa tik och Pärlan blev trea bästa tik! 


Sedan var det dags för lite paus med mingel där det bjöds på godsaker, lotteridragning var det under pausen också. David hade typ köpt upp halva lottringen så första pris vann vi för en gångs skull, fyra jättefina glas valde han och de har redan blivit använda flera gånger här hemma!


Så var det dags för finalerna. Först ut var BIR/BIM-valp i valpklass 1 (4-6 mån.). Det var syskonen Banjo och Saga som skulle göra upp där   .


 
Banjo (Barecho When It Has To Be Good) blev BIR-valp och Saga (Barecho Whirl Of Luck) blev BIM-valp


 
Dilba (Goldmoore's I Shall Be Released) blev också BIR-valp


Så i BIS-valp hade jag två hundar att visa, om jag hade tänkt efter hade jag förstås frågat Dilbas uppfödare om att visa henne - men så långt tänkte jag aldrig... Nu blev det jättebra ändå, stort tack Marica för hjälpen med att visa Dilba då jag tog Banjo själv.


 
Dilba (Goldmoore's I Shall Be Released) blev BIS-valp och Banjo (Barecho When It Has To Be Good) blev BIS-2 valp   


Arrangörerna var kloka nog att inte ta ut Bästa junior och bästa champion, detta för att inte riskera att ha en slagen hund med i BIR/BIS-finalen, det förtar ju stämningen kan jag tycka.


Så nästa hund som skulle in av våra hundar var Pärlan, som skulle tävla i bästa veteran. Jag ville spara på mina krafter till när jag skulle visa Curry i finalen så David fick rycka in och visa Pärlan. Jag tycker han gjorde det bra, men visst skulle han behöva träna lite - något som jag tjatar på hela tiden att han ska göra för att jag ska få lite avlastning med visandet... Vi får väl se hur det blir med den saken, det är sällan han är envis - men på den punkten är han rätt så bestämd...

 

Bästa veteran blev CH Goldmoore's Gold Dreamer och BIM-veteran blev då Pärlan (CH Barecho Poetry In Motion).


Så var det dags för den "stora" finalen. Curry är (precis som de flesta av våra hundar...) inte så förtjust i att stå stilla länge, men hon gillar att springa och ni vet när man visar en hund i rörelse som man bara är såå stolt över och som är lika stolt själv känns det som, det är det som är själva "kicken" med utställningar tycker jag! Så var Curry denna dag och jag blev så oerhört glad när domaren till slut gav henne BIS-rosetten   !


 
BIR/BIS Barecho U Must Be The One & BIM/BIS-2 CH Lizziardhs Valentino


 
Tävlan om bästa junior blev strax efter BIS:et och där vann ju Curry igen, BIM-junior blev Astrospring's Quidditch.


 

Curry   


Massor av priser fick vi, precis som det ska vara på dessa Open shows - så tur vi hade "stora" bilen med oss. En jättetrevlig dag hade vi verkligen där, med härlig stämning i och utanför ringen. Stort tack till alla som bidrog till detta!


Efter att vi plockat ihop alla grejer så åt vi på herrgården, det var riktigt god mat där - dock fick vi vänta väldigt länge innan maten kom. Väldigt mycket folk var det där, det verkar vara ett populärt utflyktsmål - fastän vädret inte var på topp, eller det kanske var det som gjorde det, annars hade folket varit på sandstranden kanske.


Vi åkte förbi SKK:s utställning på vägen därifrån och satte upp tältet inför morgondagens utställning. Men helt sjukt lite tältplatser var det där... Vid vår ring fanns plats för tre tält, så där fick vi inte plats utan vi fick ställa vårt vid ringen bredvid. Jag förstår att det är ett gissel för arrangörerna detta med tält, men både vi och hundarna behöver skydd både mot ev regn och sol och då måste det göras mer plats för tälten. Som det var här var det en sida där det inte fick stå några tält alls. Personligen är jag inte så förtjust i alla dessa tält, men som läget är nu finns inget annat alternativ om man ska tänka på hundarnas välbefinnande framförallt. Nej drömmen skulle vara tycker jag om det kunde köpas in jättepartytält som klubbarna kunde dela på och som kunde sättas upp vid ringside som regn- och solskydd. Tror vi skulle må mycket bättre inom raserna också om vi fick umgås mer med varandra istället för som nu när alla sitter i sitt eget lilla krypin bara. 


Efter att vi satt upp tältet skulle vi bege oss till Viktorias barndomshem som ligger några mil norr om Borås, i Bredared närmare bestämt. 


Gården där hennes föräldrar bor var som en riktig idyll, så superfint ute på landet och så välskött. Våra hundar fick springa av sig i en stor rastgård som de hade till sin egen hund. Så skönt de tyckte det var att få rusa av sig i gräset där efter att ha suttit stilla så länge   . Dock blev de lite fundersamma över fåren som gick alldeles utanför rastgården. Fåren var oerhört sociala och när de såg alla hundarna blev de nyfikna och sprang emot dem för att se vad det var för några som var där. Paco stod och kissade när han fick syn på dem och hans min när fåren bräkte mot honom var nån blandning av skräck/nyfikenhet/förtjusning.... Curry, Dilba och Banjo skällde ut dem rejält, medan Miranda (som vi hämtade hem efter parning) och Pärlan var helt obekymrade, typ som - Och? Det är väl nån konstig hundras, de luktar lite märkligt och låter ännu konstigare - men skit i dom nu, var är kvällsmaten??


 
Vi fick gå in till fåren som som sagt var väldigt sociala. De hade en gigantisk hage att springa runt i, tänk om alla djur fick leva såhär   .


 
Alla lamm döptes och när en tacka för ett tag sedan fick två lamm fick Viktoria vara med och döpa dem, de döptes då till David och Helene   . Fina namn eller hur   ! Här på fotot är lammet David, han var oerhört social och nyfiken. 

 
Här klappar David lammet David. Det var verkligen ett passande namn på lammet, de är ju båda lika sociala och nyfikna...

 

... medan lammet Helene var betydligt mer skeptisk till vad vi var för människor. Näe, här blir det inget klappande och gosande inte... Hmmm..... passande namn även där kanske   .


 
Om jag minns rätt så var detta Ivan som hade varit ett flasklamm, han var precis som en hund - så otroligt gosig och tillgiven   .


 

Som sagt, en riktig idyll var det där.


 
Kerstin visade oss runt på gården och markerna runt omkring, det var verkligen superfint landskap där. Här är en riktigt fin glänta i skogen, inte långt alls från gården där de bor. 


 
Ett litet vattendrag fanns där också, med en söt liten bro   .


 
När vi kom tillbaka från "rundvandringen" kom Henric och Viktoria tillbaka från bröllopet, titta så fina de är tillsammans   .

 
Lite uppsträckning behövs dock ibland...

 

    


Efter god mat och supergoda hemodlade jordgubbar blev det en tidig kväll för oss, sov som en stock hela natten både hundarna och vi. 


Massor med tack till Kerstin och Leif för att vi och hundarna fick övernatta hos er och se er superfina gård   !


Dagen efter var det då dags för SKK:s utställning i Borås, på Ryda som området heter. Vi skulle vara där i god tid för att få bra parkering då det var rena rama leran på parkeringsplatsen såg vi dagen före. Vi var där 07.25 och David reagerade direkt och undrade varför det inte var fler bilar? Oj, sa jag - undrar om bedömningen börjar 10.00 istället för 09.00? Tog upp PM:et och jovisst var det så... vi var alltså där 2,5 timme före bedömningen skulle börja. Nåja, sa vi - då får vi en bra parkering iaf   . Trodde vi ja....


Nä, parkeringsvakterna tyckte vi skulle parkera allra längst bort på en rad och då alltså få gå över hela parkeringsplatsen med våra nybadade hundar. Vi frågade om vi inte kunde få ställa oss närmare, vi var där tidigt just för att få en bra p-plats. Men icke, det skulle vara lika för alla sa p-vakten (lika dåligt alltså...). En kvinnlig p-vakt kom sedan och sa att vi måste parkera där längst borta. Jamen sa jag, kan vi inte få packa ur här bredvid entren åtminstone och sedan flytta bilen? Till saken hör att det var typ helt tomt där förstås med tanke på att det var 2,5 timme kvar innan bedömningarna skulle börja i någon ring... Nej, de hade ingen avlastningsplast var det mycket otrevliga svar vi fick! Vi ställde oss ändå närmare, på en befintlig p-plats såklart där det var tänkt att en bil skulle stå och sa att vi får väl flytta den sedan om de inte fyllt upp med bilar bredvid den när vi packat ur (vilket de hade gjort så bilen fick stå kvar). Men, så otroligt trött jag blir på sånt här... Vi utställare har betalt massor för detta, vi har ofta åkt långt, badat och trimmat våra hundar och vi kan väl åtminstone få ett vänligt bemötande när vi kommer fram, eller är det för mycket begärt? Och sunt förnuft, var finns det nånstans? Det säger väl sig själv att man ska få parkera bra om man är ute i god tid? Faktum är att bara Sverige har såna här P-vakter, i de flesta andra länder får utställarna parkera själva och det verkar fungera hur bra som helst ändå. Nej, så början på denna dag var inte alls trevlig - humöret åkte i bott direkt...


Dock var vi väldigt nöjda att vi hunnit få in hundar och all packning i tältet innan störtskurarna kom, himmel så mycket regn det kom! Kan bara tänka mig hur leran på p-platsen såg ut efter det... Och så ingen avlastningsplats för utställarna, hoppas verkligen på ändring på den punkten till nästa år.


Domare för dagen var för oss en helt ny bekantskap; Jeanette Balkan från Danmark. 22 vuxna och 5 valpar var anmälda. Först ut av våra hundar var Dilba i valpklassen, hon visades av Jenny eftersom jag ville vara utvilad innan jag skulle visa Paco (CH Barecho Play Now Pay Later). Dilba blev trea i valpklassen med HP.


Jenny visade sedan Marron (Barecho Viking Power) i juniorklassen, även han är precis 9 månader gammal. Han blev också trea i klassen, med Excellent men utan CK.


Paco vann championklassen med CK, med en superfin kritik från domaren! Hon uppskattade verkligen hans svans som viftade hela tiden, roligt när hans temperament uppmärksammas tycker jag. Han slutade sedan som tvåa bästa hanhund, efter en dansk hanhund som sedan blev BIR.


Curry vann juniorklassen med CK, även hon fick en jättefin kritik. Jenny var snäll och visade Pärlan åt oss, hon vann klassen med CK även hon. I bästa tik var det sedan Pärlan som till slut stod som etta och Curry blev tvåa, med sitt första CERT! Pärlan slutade sedan som BIM - stort tack Jenny för hjälpen med att visa Dilba och Pärlan   .

 
BIR Sieger's Money Talks & BIM CH Barecho Poetry In Motion


 
Vi gick också in med en uppfödargrupp där Viktoria gjorde debut som handler i ringen, det gick riktigt bra tycker jag! Tack också till Hanna som hjälpte till att visa i vår grupp. Fr.v.: Paco, Pärlan, Marron och Curry. Vi blev bästa uppfödargrupp med HP. Dock stannade vi inte till finalerna med Pärlan eller uppfödargruppen. Kändes skönt att få komma hem i "skaplig" tid istället.


   
Kort måste förstås tas på Curry när hon fått sitt första CERT, sånt är viktigt...


 
Måste bara få visa hur fint staketet blivit som nyss blivit uppsatt, det har ju varit stängsel där tidigare och senaste året har det inte ens varit det då det har rasat... Får se om det nu kan bli stängsel/staket runt resten av gården också så jag kan känna mig tryggare när hundarna är på den sidan av gården. Men jag har ju bara tjatat om det i typ 10 år så några år till kanske det tar innan det blir av....  




 


 

Av Helene - 27 juni 2016 19:26

Ja, det var det iaf en dag här hemma - nämligen i lördags. Så otroligt varmt och skönt det var då     

Såklart var det regn dagen efter igen, och idag har det varit kallt och blåst isvindar. Nåja, det är ingen idé att klaga på vädret sägs det, men man kan väl få säga när det är fint åtminstone tycker jag. Och i lördags var en så härlig dag, inte mycket blev gjort - men vi fick umgås med barnen och deras respektive och det var guld värt. Såå avkopplande   .


Midsommarafton åt vi ihop med Thomas och hans flickvän Emma, sedan började vi se på filmen En man som heter Ove - men vi hann aldrig se den färdigt eftersom vi först fick åka till Österfärnebo och hämta Henric och Viktoria och sedan till Jäderfors för att hämta hem Jacob. Ingen uppoffring alls tycker jag det är, bara så skönt att veta de kommer tryggt hem (och vad kan vara tryggare än att mamma kör   ). 


 
Vi började midsommardagen med att äta gemensam frukost ute på altan, frukost smakar aldrig så gott som när man får äta den utomhus. Jag är inte mycket för campingliv, men just att äta frukosten ute som man får göra då, det är något jag kan längta till. 


De två sista valparna ur Gizzas kull (förutom de två vi ska behålla då) flyttade också i lördags, Yalla blev lite fundersam när de andra försvunnit medan hans syster Yippie tog det hela med ro.

 

Det här är Barecho You Rock My World "Yalla". Han var först menad att säljas till Israel, men jag har nog aldrig varit så glad att få ett återbud som denna gång   . Känner mig supernöjd med honom och längtar verkligen till han ska växa upp   .


 

Systern Barecho Yes Yes Yes "Yippie" har vi också behållt. Jag kan ev tänka mig att placera henne hos en fodervärd om det dyker upp någon som är utställningsintresserad. Vi har ju lite fullt nu med unga "flickor" i och med Curry, Dilba och Fläder.


 
Barecho You Raise Me Up "Sigge" har flyttat till Gävle - men kommer också att spendera en hel del tid på Gotland.


 
Barecho Young Rascal "Mattis" har flyttat till en familj i Sundsvall.


 
Barecho You Really Got Me "Willian" har flyttat till Sandviken.


 
Barecho You Got It "Teddy" är den som bor närmast, han har flyttat inom byn Årsunda och bor där med sin "storebror" Nalle (Barecho Victory Pattern).


 
Barecho You Poked My Heart "Zara" har flyttat till Västerås. Hennes ägare hade en svart/vit tik från oss som tyvärr gick bort under våren. Hon blev nästan 15 år gammal, Barecho Keep It Up "Nora" hette hon. 


 
Barecho You Can Do It "Sunny" har flyttat till Arbrå. Hon har flyttat till en familj som också haft en tik sedan tidigare från oss, faktiskt var även hon från en Y-kull. Hon gick bort i höstas och hette Barecho You Bet I Am "Smilla" - hon blev 11 år gammal.


Tillbaka till i lördags nu. Vi var med Henric och Viktoria och tittade på ett superhärligt hus, om jag inte hade haft ett hus jag varit så nöjd med själv hade jag absolut velat ha detta hus. Det ligger väldigt för sig själv och är en gammal fäbod. Det var en rejäl lada där samt flera småhus, supergulligt och verkligen en dröm för en som är djurintresserad   .


Eftersom det var så varmt hade vi planer på att åka och bada lite hundar så de fick svalka av sig ordentligt. Lite problem är det ju tyvärr att hitta något ställe där det är okej att bada hundar... Till slut åkte vi till Pelles (min fd man samt Thomas & Henrics pappa) och hans fru Johannas hus. De bor helt idylliskt vid sjön och har en liten sandstrand vid sin tomt. De var borta själva så då passade vi på   . Det är lite för nära vägen där för att jag ska våga ha hundarna lösa, visst lyder de för det mesta - men jag skulle inte våga chansa. 

 
Paco var lite tveksam till en början.. Tror inte han har fått chansen att simma ordentligt någon gång, har nog varit mest plask till magen typ.


 
Banjo var däremot superduktig, han bara kastade sig i och simmade efter varenda dummy som kastades i. 


 
Här är det Emma som håller i Fläder och Viktoria försöker locka Paco att simma med godis framför nosen. Paco kom igång till slut, men om han inte fick godis fick var det inte så intressant. Fläder däremot kastade sig i och simmade hon också, tekniken var inte så värst bra dock - det plaskades hejvilt kan man väl säga...


 
Svea var också tveksam till en början, men när hon sedan väl kom i vattnet så simmade hon otroligt bra - runt, runt och verkade njuta för fullt. Sedan ville de allihopa snabbt upp till sandstranden för där hittade de på kattbajs, och inte slår väl badning att få äta kattbajs inte? Nänä, inte för nån av våra hundar iaf...   .


Kvällen avslutades sedan med grillning och tittande på gamla filmer när barnen var små. Jag har skickat in ett tiotal gamla VHS-band som nu är DVD istället. En hel del filmer på hundar är det förstås också, ska försöka mig på att få in dem i datorn så jag kan dela med mig av dem sedan. Vill bara förvarna för att det kan bli en del skrattanfall när man ser en del av den klädsel vi hade i slutet av 80-talet och början av 90-talet....



Presentation

Fråga mig

35 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Barecho med Blogkeen
Följ Barecho med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se